VeckoRevyn avslöjar: över hundra unga utsatta för sexuella övergrepp på HVB-hem de senaste fyra åren

HVB-hem finns för att hjälpa och skydda utsatta barn och unga, men VeckoRevyns kartläggning visar att 133 personer under 25 år ska ha blivit utsatta för våldtäkt eller andra sexuella övergrepp på HVB-hem de senaste fyra åren. Det vanligaste är att förövaren är en medboende, men i nästan hälften av fallen har det varit personal på boendet. Det yngsta barnet som blivit utsatt vara bara fyra år gammal när övergreppet skedde.

Advokaten: “Staten är skyldig att skydda unga på HVB-hem”

Silvia Ingolfsdottir Åkermark är före detta åklagare och en av Sveriges mest erfarna advokater som arbetar med sexualbrott. Hon tycker det är anmärkningsvärt att det har kunnat ske så många övergrepp när ett HVB-hems syfte är att hjälpa unga killar och tjejer.

– Staten är skyldig att skydda unga som är placerade på HVB-hem. Det är därför dessa hem överhuvudtaget finns. Ingen ska kunna bli utsatt för sexuella övergrepp, varken av personal eller av någon som man bor ihop med.

Läs också: ”Advokat: det här ska inte kunna ske på hvb-hem”

Ofta sker övergreppen under längre tid

I mer än hälften av anmälningarna har övergreppen pågått under en längre period. Det har alltså inte rört sig om ett enskilt övergrepp, utan våldtäkter som under en tid har skett regelbundet. I de flesta av de fallen rör det sig om anställd personal som begått övergrepp på unga som varit placerade på HVB-hem. På ett boende för unga med självskadebeteende blev minst två tjejer utsatta för våldtäkt av psykologen på hemmet. I det fallet skedde ett 30-tal övergrepp utan att någon annan i personalen märkte något. Psykologen dömdes av hovrätten i september 2017 till fyra år och sex månaders fängelse.

Men många övergrepp tystas ner. I 34 av de 106 fall som VeckoRevyn granskat har personal eller ledning på HVB-hemmen känt till övergreppen men valt att inte anmäla till vare sig IVO eller till socialtjänsten. Istället har övergreppen upptäckts av någon utomstående eller så har den utsatta själv gjort ett enskilt klagomål till IVO efter att ha lämnat HVB-hemmet.

• Vad är HVB?
• HVB-hem står för “Hem för vård och boende”, och är en plats för barn och unga som behöver vård och stöd dygnet runt. Det finns idag över 650 HVB-hem i Sverige  som riktar sig till personer under 25 år. Där placeras barn och unga som av olika orsaker behöver hjälp. Det kan vara tjejer med psykisk ohälsa, självskadebeteende, missbruk eller unga som inte kan bo kvar hemma. Även barn och ungdomar som kommit ensamma till Sverige från krigsdrabbade länder bor ibland på HVB-hem eftersom de ofta behöver både tak över huvudet och traumabehandling.

“IVO gör en hel del utifrån sitt uppdrag”

IVO, inspektionen för vård och omsorg, är den myndigheten som har tillsynsansvar för bland annat HVB-hem. De har möjlighet att ställa krav på att HVB-hemmen genomför åtgärder, bland annat genom att gå in med föreläggande, en typ av böter. Men bland fallen som VeckoRevyn granskat så är det bara tio gånger som IVO krävt en vidare utredning eller andra åtgärder.

– Vi ska kontrollera att HVB-hemmen har utrett som de ska göra, och vidtagit de åtgärder som de ska vidta. Vi gör ingen egen utredning om vad det är som har hänt, utan kontrollerar så att verksamheten själva har gjort en utredning där de hittat orsaker, systemfel, åtgärder och liknande, säger Karin Gunnervik, tillförordnad enhetschef på IVO avdelning Sydväst.

– Om de inte har gjort utredningarna bra och vidtagit åtgärder, då kan vi öppna ett tillsynsärende. Det händer ibland, men inte så ofta.

Gunnervik menar att de årliga inspektioner som IVO gör på alla landets HVB-boenden är ett viktigt verktyg för att skydda barn och unga, men att det är svårt att svara på om IVO hade kunnat göra ännu mer.

• Anmälningspliktig verksamhet
• HVB-hem är anmälningspliktig verksamhet. Det betyder att om ledningen eller personal får uppgifter som tyder på att någon placerad ungdom har blivit utsatta för till exempel våldtäkt eller något annat allvarligt missförhållande så måste de göra en utredning och upprätta en  lex Sarah-anmälan till IVO och anmäla till socialnämnden.

– Jadu, det är svårt, vad är tillräckligt i det här sammanhanget? Det finns säkert något mer man skulle kunna göra, men jag tycker att IVO gör en hel del utifrån det som är vårt uppdrag. Det är en svår fråga att ge ett bra svar på. Det är klart att det, i den här typen av sammanhang, alltid finns mer man skulle kunna göra. Så, när är det nog? Det här ska absolut inte hända på HVB.

Läs också: ”Därför granskar vi sexuella övergrepp på Sveriges HVB-hem”

Mörkertalet tros vara stort

Advokaten Silvia Ingolfsdottir Åkermark tror att det finns ett stort mörkertal kring hur många som blir utsatta för sexuella övergrepp på HVB-hem, eftersom många är rädda för att berätta om övergreppen. Speciellt de som tvingas leva med sin förövare, eller inte upplever att man har någonstans att vända sig.  

– Att bli utsatt för sexuella övergrepp leder ofta till stora skuld och skamkänslor, så många unga vågar inte berätta. Man är så oerhört utsatt på ett HVB-hem. Många är ju där för att det har brustit i hemmiljön och för att de saknar skyddsnät. Blir man då utsatt på behandlingshemmet finns det kanske ingen annanstans att ta vägen.

Dessutom, säger Silvia Ingolfsdottir Åkermark, är det vanligt att förövare hotar sina offer med att ingen ändå kommer tro dem. VeckoRevyns kartläggning visar att personal på HVB-hem i över 50 av de fall vi tittat på har mutat eller hotat de utsatta personerna att inte berätta om övergreppen.

– Ofta har de här ungdomarna från början väldigt låg självkänsla. De är vana att inte bli trodda.

Men Silvia Ingolfsdottir Åkermark tror att det även kan finnas andra orsaker till att sexuella övergrepp på HVB-hem inte anmäls. Hon tror att det dels kan handla om kunskapsbrist hos personalen, men inte bara.

– Antalet anmälningar tyder också på att det råder en viss tystnadskultur på flertalet HVB-hem.

Lagen om lex Sarah följs inte

I 24 fall av de 106 som VeckoRevyn hittat har HVB-hemmen inte anmält övergreppen till IVO, trots att ansvariga på HVB-verksamheter måste anmäla allvarliga missförhållanden, eller risk för allvarliga missförhållanden, enligt lagen om lex Sarah.

Enligt Hanna Jarvad, jurist på Socialstyrelsen, som arbetar för att stärka skyddet för, och omsorgen om barn och unga som är placerade på HVB-hem, står det i lagtexten att ett allvarligt missförhållande eller en risk för ett allvarligt missförhållande, snarast ska anmälas till Inspektionen för vård och omsorg, IVO.

–  Men det är bara om det är ett allvarligt missförhållande, vilket det så klart kan vara om det är ett sexuellt övergrepp som begåtts, säger Hanna Jarvad.

När personal på ett kommunalt HVB-hem får kännedom om att det skett ett allvarligt missförhållande, eller föreligger påtaglig risk för ett missförhållande ska det göras en anmälan till  socialnämnden.

– Men nu är ju väldigt många HVB-hem som är privata och de anmäler istället upp till den som bedriver verksamheten, till exempel företagets ledning, säger Hanna Jarvad.

”Ytterst är det alltid socialnämnden som är ansvarig för att alla placerade på HVB-hem får god vård”

Eftersom många som blir placerade på HVB-hem är unga som sen tidigare lider av psykisk ohälsa, självskadebeteende eller på annat sätt har farit illa, har HVB-hemmet ett stort ansvar i att ha tillräckligt mycket personal med rätt utbildning och kvalifikation på plats. I många av de fall som Veckorevyn har granskat har personalen varit i närheten när en boende har blivit våldtagen, utan att övergreppet lyckas förhindras eller upptäckts. I flera fall har övergreppen skett på natten, när personalen har legat och sovit.

– Ytterst är det alltid socialnämnden som är ansvarig för att alla placerade på HVB-hem får god vård, vilket kan vara att förebygga sexuella övergrepp, säger Hanna Jarvad, jurist på Socialstyrelsen. När socialtjänsten placerar ett barn så är det deras ansvar att se till att det blir en bra placering för det barnet.

• Nya regler 2019
• Enligt beslut från riksdagen har IVO ändrat hur och när man ger tillstånd till HVB-hem.  Från januari 2019 kommer man ta ut en avgift för varje ny ansökan. Det ställs också tydligare krav på att få och behålla tillstånd.

– De ska följa vården, göra regelbundna besök och alla barn och unga ska ha en särskilt utsedd socialsekreterare, säger Hanna Jarvad.

Socialstyrelsen tar fram kunskapsstöd och riktlinjer för socialnämnden och socialtjänster runt om i landet.  Men enligt Hanna Jarvad har Socialstyrelsen inte något specifikt material att använda för att förebygga övergrepp på HVB-hem.

–  Så vitt jag vet finns det inte någon produkt som specifikt handlar om att förebygga sexuella övergrepp, tyvärr. Generellt har vi ganska lite kunskapsstöd riktat mot just HVB-hem.

Lena Hallengren: ”Finns stor kompetens på HVB-hemmen”

Lena Hallengren (S) är Sveriges socialminister. Hon tycker inte det behövs något särskilt kunskapsstöd från Socialstyrelsen, utan menar att varje HVB-hem har ett ansvar för de unga som befinner sig där.

– Det finns en stor kompetens på HVB-hemmen hur man bemöter unga men också kunna ge dem stöd och behandling, säger Lena Hallengren.

Läs också:
Lena Hallengren: ”Jag lägger mig inte i hur myndigheterna arbetar”

Hur har vi gjort granskningen?

Genom att gå igenom domstolshandlingar, lex Sarah-anmälningar, enskilda klagomål och inspektioner från IVO har VeckoRevyn kartlagt våldtäkter och grova sexuella övergrepp som rapporterats ha skett på  HVB-hem eller SiS-boende där unga under 25 år bor. Anmälningarna har kommit in till de olika myndigheterna mellan 2014 och 2018.

Det som benämns som sexuella övergrepp ingår inte handlingar som tafsning, verbala sexuella kräkningar eller sexuella trakasserier utan sexuellt utnyttjande av minderårig och/eller person i beroendeställning.

Uppgifterna är inte statistiskt säkerställda. Det kan finnas fler anmälda övergrepp.