in

Lena Hallengren: ”Jag lägger mig inte i hur myndigheterna arbetar”

Bild: iStock / South_agency

Socialminister Lena Hallengren är ytterst ansvarig för att det ska finnas fungerande regelverk för IVO och HVB-hemmen att följa. Men funkar de verkligen? Ja, det ska de göra, menar hon. Mer

VeckoRevyn har kunnat avslöja att barn och unga blir utsatta för sexuella övergrepp på HVB-hem runt om i landet. 133 barn och ungdomar under 25 år rapporterats ha blivit våldtagen eller sexuellt utnyttjade på HVB-hem eller SiS-boende mellan åren 2014 och 2018.

Lena Hallengren, socialminister, säger att det är oerhört viktigt att de lagar som gäller ska fungera för att utsatta barn och unga på HVB-hem ska få vård, omsorg, hjälp och stöd.

– Samhället har ett särskilt stort ansvar för barn och unga som befinner sig i samhällets vård, både frivilligt eller kanske till och med omhändertagen med tvång, säger Lena Hallengren.

Hon är i egenskap av socialminister den som är ytterst ansvarig för att regelverket ska fungera, men menar samtidigt att hon inte är involverad i hur IVO, inspektionen för vård och omsorg, arbetar.

– Det är mitt ansvar som minister att vi har ett regelverk och sen göra lagstiftning tydlig, säger hon till VeckoRevyn och fortsätter:

– Jag lägger mig inte i hur myndigheterna arbetar. De har ett uppdrag att göra tillsyn på ett sätt som gör att vi kan försäkra oss om att lagstiftningen följs och att man har en trygg miljö när man är placerad på HVB-hem.

Känner du att ni har gjort allt som behövs för att skydda de här barnen?

– Vi har gjort flera stora satsningar och vi fortsätter att vidta åtgärder för att se till att både bra vård bedrivs och att det är en trygg miljö. Kompetens är en stor och viktig utmaning för den här verksamheten. De som möter barn och unga har goda kunskaper och bemötande. Men det går alltid att göra mer, det är väl den ständiga utmaningen.

VeckoRevyns granskning visar hur privata bolag som driver HVB-hem har ägare eller anställda som är dömda för bedrägeri, ekonomisk brottslighet och våldsbrott. Och trots att IVO hittat dokumenterade brister i befintliga verksamheter får man ändå fortsätta driva HVB-hem.  Lena Hallengren säger att hon inte känner till detta.

– Det finns ju ett regelverk där man sedan 2017 har ett skärpt krav på att ha tillstånd att bedriva HVB-hem, även om det drivs i privat regi. Sen har arbetsgivaren alltid skyldig att följa gällande lagstiftning och begära utdrag från straffregister när man anställer personal till exempel.

Vi har hittat fall som skett efter lagändringen 2017, där ägare för HVB-hem är dömda för bland annat ekonomiskt brottslighet.

– Jag kan inte kommentera enskilda fall, men vi har myndigheter som utövar tillsyn och som ser till att gällande lagstiftning följs.

  • Anmälningspliktig verksamhet
  • HVB-hem är anmälningspliktig verksamhet. Det betyder att om ledningen eller personal får uppgifter som tyder på att någon placerad ungdom har blivit utsatta för till exempel våldtäkt eller något annat allvarligt missförhållande så måste de göra en utredning och upprätta en  lex Sarah-anmälan till IVO och anmäla till socialnämnden.


”Vi gör vårt yttersta för att de ska känna sig trygga”

IVO har ett särskilt ansvar att göra tillsyn på alla HVB-hem. Förut hade IVO ett krav på att göra minst två besök per år på varje HVB-hem, varav ett var förberett och det andra var oanmält. År 2016 tog man bort det kravet på det oanmälda besöket, och numera behöver IVO bara besöka HVB-hemmen en gång per år. VeckoRevyn har kunnat se att IVO genomför få oanmälda tillsynsbesök bland HVB-hem där det finns välkända problem.

– IVO har ett uppdrag att göra tillsyn på ett sätt som gör att vi kan försäkra oss om att lagstiftningen följs och att man har en trygg miljö, säger Lena Hallengren.

Kan ni idag försäkra er om att riktlinjerna följs?

– IVO är den myndighet som måste fortsatt bedriva tillsyn av samtliga HVB-hem, det är också viktigt att kommunerna följer upp och har kontakt med de unga som är placerade på HVB-hem. Tillsammans kan de säkerställa att HVB är säkra.

Kan barn och unga känna sig trygga på HVB-hem idag?

– Vi gör vårt alldeles yttersta för att de ska känna sig trygga. Genom att se till att det finns tillsyn, genom att kommuner har ett ansvar att säkra verksamhet, genom att skjuta till resurser och medel för att det ska finnas möjligheter från kommunens sida. Men det handlar också om att arbeta med utbildningsfrågor och att de vuxna människor som unga möter har den kompetens som de ska ha. Då får vi en vård och omsorg som de unga är i behov av, och som är skälet till att de befinner sig på ett HVB.

Ska en våldtäkt polisanmälas eller inte?

När det sker en våldtäkt eller ett sexuellt utnyttjande på ett HVB-hem som drivs i enskild regi har bolaget eller organisationen skyldighet att utreda händelsen för att göra en bedömning om det som inträffat är ett allvarligt, eller riskt för allvarligt, missförhållande. VeckoRevyns granskning visar att flera, framförallt privata, HVB-hem inte anmäler allvarliga incidenter enligt lagen om lex Sarah. Enligt Lena Hallengren är det viktigare att göra en polisanmälan än att anmäla till IVO.

– Det är inte frågan om våldtäkt ska kunna vara en lex Sarah eller inte. Våldtäkt ska alltid polisanmälas och det ska göras en brottsutredning. Sen arbetar IVO regelbundet med tillsyn och har ett ansvar för att det finns en kvalité och att unga som har en fortsatt placering har en trygg och god miljö där man visats. Detta är ju ett systematiskt arbete som också måste bedrivas, säger Lena Hallengren och fortsätter:

– Men jag kan konstatera att det finns en lagstiftning som är väldigt tydlig: våldtäkter ska alltid anmälas.

Men enligt Hanna Jarvad, jurist på Socialstyrelsen, finns det inget krav på att våldtäkter inom HVB-verksamhet ska polisanmälas. Det finns dock en rekommendation om att det bör göras. Däremot finns det bestämmelser som säger att en lex Sarah-anmälan ska göras till IVO omgående om allvarliga, eller risk för allvarliga, missförhållanden framkommer.

– Men det bara om det är ett allvarligt missförhållande, vilket det så klart kan vara om det är sexuellt övergrepp som begåtts, säger Hanna Jarvad.

Enligt socialtjänstlagen är det inte en lagstadgad skyldighet att polisanmäla när någon som arbetar med unga misstänker att ett barn eller ungdom blivit utsatt för brott, utan lagstiftningen har gett socialtjänsten i uppdrag att göra en självständig helhetsbedömning. Det är den utsattes bästa som ska styra om man polisanmäler.

– Det finns ett allmänt råd från Socialstyrelsen att man bör polisanmäla, säger Hanna Jarvad.

Huruvida en våldtäkt måste anmälas eller inte, vill Lena Hallengren inte gå in på ytterligare. Men hennes ståndpunkt är tydlig: det ska anmälas till polis.

Hur har vi gjort granskningen?

Genom att gå igenom domstolshandlingar, lex Sarah-anmälningar, enskilda klagomål och inspektioner från IVO har VeckoRevyn kartlagt våldtäkter och grova sexuella övergrepp som rapporterats ha skett på  HVB-hem eller SiS-boende där unga under 25 år bor. Anmälningarna har kommit in till de olika myndigheterna mellan 2014 och 2018.

Det som benämns som sexuella övergrepp ingår inte handlingar som tafsning, verbala sexuella kräkningar eller sexuella trakasserier utan sexuellt utnyttjande av minderårig och/eller person i beroendeställning.

Uppgifterna är inte statistiskt säkerställda. Det kan finnas fler anmälda övergrepp.