in

Regeringen presenterar åtgärdsplan för att komma till rätta med problem på HVB-hem


Nu tillsätter regeringen flera utredningar och ett åtgärdspaket för att komma tillrätta med problemen på HVB. Mer

För några veckor sedan kunde VeckoRevyn avslöja att över hundra barn och unga har blivit utsatta för sexuella övergrepp på landets HVB-hem, hem för vård och boende. Granskningen blev mycket uppmärksammad och väckte starka känslor. Socialminister Lena Hallengren lovade då att kalla Socialstyrelsen och Inspektionen för vård och omsorg, IVO, till möte för att se över vilka brister som finns.

Nu tar regeringen det steget längre och presenterar en åtgärdsplan för att utreda och förebygga problem på Sverige HVB- och SiS, som drivs av Statens institutionsstyrelse och är en typ av sluten ungdomsvård.

På en presskonferens under onsdagen meddelade Lena Hallengren att SiS och IVO nu blir ansvariga för att göra en stor översyn över verksamheten, och att utredningen ska vara klar i februari och mars 2020.

– Det är en komplicerad verksamhet, och många barn och unga vet inte så mycket om den. Men för de som kommer i kontakt med HVB kan det forma resten av deras liv. Vi kan aldrig vara nöjda så länge det framkommer brister i verksamheten. Den enskilda individen som är placerad ska alltid få det bättre, aldrig sämre, säger Lena Hallengren.

I åtgärdsplanen ingår också en utökad kontakt med Sveriges kommuner och landsting, SKL och tillsättningen av en ordinarie generaldirektör för SiS inom kort.

Lena Hallengren: ”Viktigt för unga och samhället att rätt vård och kompetens finns”

Lena Hallengren, och många med henne, menar att HVB-verksamheterna har en komplicerad struktur. Men i dagsläget kan hon inte dra någon slutsats kring huruvida någon eller några myndigheter behöver få utökat eller minskat ansvar. Det är Statskontoret och IVO som i sina egna utredningar har möjlighet att utreda kring ansvarsfördelning och effektivitet

– När det gäller SiS så utesluter jag att någon annan skulle kunna ta över det ansvaret, att frihetsberöva människor kan ingen annan än staten göra, säger Lena Hallengren till VeckoRevyn.

Tidigare hade IVO ett krav på sig att göra minst ett anmält och ett oanmält besök på varje HVB årligen, men det senare kravet strök man 2016.

Finns det anledning att titta på om det kravet ska återinföras igen?

– Det är svårt att uttala sig om innan utredningarna är klara. Men så vitt jag känner till togs det kravet togs bort för att de var svåra att få kvalitet i. Många HVB ligger utanför städerna, det tar lång tid för IVOs personal att ta sig dit och när man väl är på plats så kan det saknas handlingar eller vara studiedag eller annat.

Kommer ni att titta på om det finns några skillnader mellan de privata och statliga HVB-hemmen?

– Det är ingenting som ligger i uppdraget.

Kommer man att titta på förekomsten av sexuella övergrepp på HVB?

– När man ska titta på händelser och incidenter inom ramen för uppdraget, som ju är väldigt detaljerat, så utgår jag från att sexuella övergrepp ligger med där.

Förra året kom det en studie som slog fast att vi egentligen inte vet om HVB faktiskt hjälper barn och unga. Finns det anledning att utreda om den här typen av verksamhet överhuvudtaget ska finnas?

– Det ser jag inte är aktuellt idag. Men om man inte kan erbjuda en god kvalitet, inte känner sig trygg och inte kan rekrytera personal med rätt kompetens så får det inte avsedd effekt. Men det är viktigt för de unga och för samhället att den vård och kompetens som de behöver finns. Artikeln uppdateras.