Aftonbladet och Veckorevyn granskar en miljardindustri som triggas av sociala medier – och som läkare varnar för.
– Jag känner att vården inte har den kunskap som behövs för att hjälpa oss, säger Amanda Garefelt, 27, och menat att så kallade kvinnosjukdomar glöms bort.
Mer
Första gången Amanda Garefelt kom i kontakt med alternativ medicin var i gymnasiet. Hon sökte sig till akupunktur efter att länge ha haft problem med smärtor i ryggen, som hon inte kände att hon fick hjälp med i vanliga vården. När Amanda några år senare fick diagnosen adenomyos upplevde hon samma problem igen: att hon fick inte hjälp och gehör för sina problem.
– När jag fick diagnosen blev mitt liv en cirkus i sökandet efter en effektiv behandlingsmetod. Jag greppade efter allt som kunde tänkas hjälpa, säger Amanda Garefelt.
Läs också: ”Unga kvinnor glöms bort i sjukvården – problemet är akut”
Hon testade hormonpreparat, starka smärtstillande, tensbehandling, sjukgymnastik och akupunktur, men ingenting hjälpte tillräckligt bra. Till slut fick Amanda Garefelt genom sitt jobb möjligheten att testa kraniosakral terapi, en alternativ behandlingsmetod som genom lätta tryck på den sjukes kropp säger sig korrigera felsättningar i skallens ben i relation till ryggraden och bäckenet. Hon hade aldrig tidigare hört talas om behandlingen, men bestämde sig för att ge det ett försök.
– För mig var det otroligt effektivt. Jag låg på en bänk i en timme, helt tyst och avslappnad medan någon tryckte och vred på mig, säger Amanda Garefelt.
Några bevis för att kraniosakral terapi skulle ha någon effekt finns dock inte. I en studie som gjordes av Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2013 där man mätte effekterna av behandlingen på gravida kvinnor med foglossning kom man fram till effekterna var mycket små och kliniskt svåra att bevisa.
Amanda Garefelt säger att hon alltid har haft en stark tilltro till västerländsk medicin och forskning, men att hon var tvungen att söka sig vidare till alternativa medicin eftersom hon upplevde att kunskapen och hjälpen kring hennes sjukdom var för dålig i vården.
– Jag önskar att jag inte hade behövt använda alternativ medicin, men jag ser ingen annan utväg.
2018 la svenska folket fem miljarder kronor på kosttillskott, vitaminer, växtbaserade läkemedel, viktminskningspreparat och sportnutrition. En summa som ökat de senaste åren.
Kjell Asplund har på uppdrag av regeringen lett KAM-utredningen (komplementär och alternativ medicin) som syftat till att förbättra situationen för den som söker KAM-vård. Han säger att man ser att kvinnor är överrepresenterade när det gäller att söka sig till denna vårdform.
– Uppmärksamheten kring det här har ökat i bland annat sociala medier. Det finns också väldigt många hemsidor som handlar om komplementär och alternativ vård och i tidningar är det mycket fokus på kropp, själ och mående.
Enligt särskilde utredare Kjell Asplund är det många som söker sig till mind-body-terapier, exempelvis medicinsk yoga. Men också mindfullness, som även börjat leta sig in i den vanliga hälso- och sjukvården.
– Det handlar också om olika typer av örtmedicin och rena kroppsmediciner, akupunktur och medicinsk massage, säger Asplund.
Klara, 24, är en av alla som testat naturläkemedel för att få hjälp med sina besvär. Efter upprepade och smärtsamma urinvägsinfektioner som hon inte fick hjälp med i den traditionella vården vände hon sig till homeopatin.
– Jag var desperat. Jag hade aldrig vänt mig till alternativ medicin om jag hade fått den vård jag behövde. Nu hade jag inget val, säger hon.
Trots att den alternativa behandlingen inte hjälpte mot besvären, så är hon glad att hon testade.
– Jag kände mig sedd och hörd där, och genom att testa alternativa behandlingar kände jag att jag verkligen hade gjort allt för att få hjälp och ta kontrollen över min situation, säger Klara.
Hon menar att hennes förtroende för den traditionella hälso- och sjukvården är lågt när det gäller kvinnosjukdomar.
– Det råder redan idag en brist på kunskap och forskning när det gäller sjukdomar som drabbar kvinnor. Om kvinnor då dessutom slutar söka traditionell vård så kommer vi förlora ännu mer kunskap, det blir en ond spiral, säger Klara.
Nya siffror från en undersökning från Aftonbladet/Inizio så känner mer än var femte kvinna ett lågt förtroende för sjukvården.
– Vården är och har länge varit en av de viktigaste frågorna för svenska folket. Med tanke på det är förtroendet väldigt viktigt för att samhällskontraktet ska fungera, säger Karin Nelson, analyschef på Inizio.
Nästan var tredje kvinna tycker att sjukvården är ineffektiv och och varannan tycker att väntetiderna är för långa, enligt undersökningen.
– Det är de som är under 50 år som upplever långa väntetider och det kan vara en generationsfråga, dels att yngre är otåligare men också när man har familj eller är uppe i karriären så ställer livet en massa mer krav, säger Karin Nelson.
Kjell Asplund, särskild utredare, tror att en av anledningarna till att folk väljer alternativa behandlingar handlar om ett missnöje med den vanliga hälso- och sjukvården.
– Men största anledningen tror jag är att man söker sig till något annat än det som hälso- och sjukvården kan erbjuda, man söker sig tillbaka till det naturliga, det holistiska och dessutom ett mer personligt omhändertagande, säger Asplund.
Enligt Fredrik Lennartsson, direktör för vård och omsorg på SKL (Sveriges kommuner och landsting) är det viktigt att påpeka att sjukvården trots allt är den institution i samhället som har det allra största förtroendet bland invånarna, men han menar att det ändå finns saker som vården kan bli bättre på.
– Möjligheten att skapa goda relationer i vården tror jag är betydelsefullt och det är ett utvecklingsområde. Det är viktigt att förbättra tillgängligheten och utforma vården så att den är mer personcentrerad och individanpassad och att bemötandet blir på ett jämlikt och respektfullt sätt, säger Lennartsson.
Linn Lundström, 25, vände sig till den alternativa vården för sin PMDS, en grov form av PMS. Hon sökte sig till den traditionella vården först, men där kände hon att läkarna gav upp.
– Det kändes helt hopplöst. Men i den alternativa vården finns det alltid hopp, där menar man att det alltid går att bli frisk. Det är jätteviktigt, säger Linn Lundström.
För henne har det varit extra viktigt att bli sedd som en individ och att man sett till helheten, inte bara försökt lindra symtomen.
– Jag upplever att fler och fler blir öppna för att använda alternativ vård, och jag ser det som något positivt.
Text: Johanna Rapp, Aftonbladet och Irena Pozar, VeckoRevyn
*Klara heter egentligen något annat.
Hjälp oss göra fler viktiga granskningar för unga kvinnor! Läs mer här.
