Cancerläkare som Aftonbladet och Veckorevyn pratat med varnar för att allt fler av deras patienter väljer en alternativ behandling istället för den som erbjuds av hälso- och sjukvården.
Något de menar leder till att allt fler kan dö.
– Det kan leda till ett långsamt självmord att välja alternativ vård, säger Elisabet Lidbrink, bröstonkolog och överläkare.
Mer
Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor och drabbar varje år runt 9000 kvinnor. Den absoluta majoriteten behandlas av den traditionella sjukvården och många väljer att kombinera den med så kallad komplementär vård – alltså vård som är ett komplement till den vanliga sjukvården. Det kan handla om akupunktur, massage eller medicinsk yoga.
Men det finns också patienter som helt eller delvis väljer att avstå från sjukhusens vård och istället väljer en alternativ behandling.
– En alternativ behandling är om man avstår från en verksam behandling som kan ge bot eller lindring, kanske för att medicinera med örter eller metaller. Genom att avstå från den traditionella behandlingen så ökar dödligheten, säger Aina Johnsson, medicinsk doktor och kurator vid Södersjukhuset.
Enligt cancerfonden överlever 8 av 10 drabbade som får sjukhusvård.
– När det gäller alternativa behandlingar finns det ingen evidens för hur det fungerar. Alternativa behandlingar kan dessutom slå ut effekten av den vanliga medicinen, säger Aina Johansson.
Det finns ingen exakt statistik på hur många som väljer att avstå från en vanlig cancerbehandling och inte heller exakt vad de då istället väljer men enligt cancerläkare som Aftonbladet och Veckorevyn har varit i kontakt med kan det handla om att patienterna istället behandlar den dödliga sjukdomen med akupunktur, örter, ketogen kost, holistiska behandlingar eller andra typer av alternativbehandlingar utomlands.
– Det finns många alternativ i Tyskland och Österrike. Jag har haft patienter som åkt till grottor i Tyskland med svag radioaktivitet och jag har haft patienter som fått THX, ett kalvbrässextrakt, säger Elisabet Lidbrink, bröstonkolog och överläkare på Karolinska Universitetssjukhuset, och tillägger:
– Jag försöker alltid ta reda på vad det är patienterna har fastnat för. Och så försöker jag tala om för dem att det är väldigt lukrativt för den typen av företag att vända sig till cancerpatienter för att många cancerpatienter är väldigt desperata.
I Sverige är det förbjudet att utge sig för att behandla cancer om man inte är legitimerad.
– Många kan istället göra reklam för att förstärka immunförsvaret och säga att det i förlängningen är bra mot cancer, eftersom ingen i Sverige vågar säga sig ha en alternativ behandlingsmetod för cancer. Men att säga sig förstärka immunförsvaret går hem hos folk för det låter sunt. Säger du cellgifter låter det hemskt, säger Lidbrink.
Läs också:”Unga kvinnor glöms bort i sjukvården – problemet är akut”
Marie Sundquist har arbetat som kirurg och bröstcancerläkare på länssjukhuset i Kalmar i över 25 år. Hon berättar att hon de senaste tre åren har haft sex stycken yngre, kvinnliga patienter som avböjt hela eller delar av den cancervård som föreslagits. Fem av patienterna har nu dött, vad som hänt med den sjätte är okänt.
– Det har alltid funnits enstaka patienter som inte velat ha behandling, men tidigare handlade det snarare om äldre, multisjuka kvinnor som inte trott sig orka med en behandling. Det här är någonting annat, jag vet inte riktigt vad. Det är i regel ganska högutbildade kvinnor som också har skaplig ekonomi så att de kan bekosta de här alternativa behandlingarna. Det är ett jättestort problem, säger Marie Sundquist.
Läs också: Unga kvinnor berättar: därför väljer vi alternativ vård
De alternativa behandlingar utomlands som säger sig kunna bota cancer kan kosta uppemot 100 000 kronor för en vecka. Hufeland Klinik i Tyskland säger sig erbjuda en holistisk behandling, bland annat genom värmebehandling men exakt vilken behandling man får beror på sjukdomsbilden, enligt deras patientservice. Vanligast är att patienten stannar i mellan fyra till sex veckor på kliniken, en vecka kostar över 52 000 kronor. När vi frågar deras patientservice om vad det finns för evidens för behandlingarna blir svaret:
– Nej, vi har ingen statistik för varje patient är en individuell person.
Aina Johnsson tror att det finns flera anledningar till att patienter väljer att försöka med en alternativ behandling och att mycket handlar om vad som sprids på sociala medier.
– När kvinnor blir sjuka så bildar många Facebook-grupper. De kanske inte pratar med sina läkare utan håller på och tipsar varandra istället. Det finns dessutom enormt mycket pengar i de alternativa behandlingarna, samtidigt som vår auktoritetstro på läkare har minskat och patienterna får inte alls lika mycket tid hos läkaren som innan. En annan trend i samhället är att vi har fått ett allt större behov av att “göra saker själva”, när det handlar om vår hälsa, säger Aina Johnsson.
Även Marie Sundquist menar att tiden med läkaren kan bidra till att patienter väljer en alternativ väg.
– Det är en viktig aspekt. Vi har tid med patienten men det har också skett en byråkratisering inom sjukvården som gör att vi får mindre tid med patienterna, kanske upplever de att den alternativa vården har mer tid, säger Sundquist.
Läs också: Malin har livmoderhalscancer – har avböjt traditionell vård
Elisabet Lidbrink tror att läkarkåren behöver bli bättre på att bemöta patienter som överväger en alternativ behandling.
– En del kollegor blir väldigt provocerade när man sitter som en kunnig doktor och patienterna inte köper behandlingen som man vill ge. Men att ta avstånd från patienten är kontraproduktivt. Man måste ödmjukt prata med vederbörande och få den att förstå varför det är viktigt. Man måste arbeta outtröttligt med det. Vi måste acceptera patientens val men aldrig överge patienten.
Hjälp oss göra fler viktiga granskningar för unga kvinnor! Läs mer här.
