in

VeckoRevyn granskar: Brottsdömda driver HVB-hem – och får fortsätta trots larm om våldtäkter

iStock / erhui1979

Larm om våldtäkt, sexuellt utnyttjande av barn, utbrett drogmissbruk och personal som misshandlar boende. Nu berättar källor till VeckoRevyn om vad som egentligen hände bakom stängda dörrar på tre HVB-hem i Malmö. Samtidigt kan VeckoRevyn avslöja att flera inom bolaget är dömda för allvarlig brottslighet. Mer

Av hänsyn till våra källor är vissa namn fingerade.

Det var en sen höstkväll när Aida kom hem till sitt rum på behandlingshemmet för unga tjejer i Malmö. Hon hade druckit och mådde inte bra. Aidas rum låg på första våningen mellan köket och personalrummet i en treplansvilla som tidigare använts som ett Bed & Breakfast, men som nu var ett HVB-hem för tjejer mellan 13 och 18 år. Amir, som den här kvällen jobbade som nattpersonal på behandlingshemmet, knackade lätt på hennes dörr innan han kom in och stängde dörren bakom sig.

Aida bodde i ett litet rum med ett mindre fönster där man under sommarhalvåret kunde se gröna buskar och en bit av innergården. På dagtid letade sig solfläckar in och spred sig över rummet som var enkelt möblerat med en säng och ett slitet skrivbord. Rummet blev Aidas hem efter att hon blivit placerad för att få behandling mot sin ångest och självdestruktivitet.

Amir sa till Aida att han ville trösta henne, men började istället ta på Aidas kropp.

Efter den kvällen så fortsatte Amir komma in i Aidas rum. Trots att Aida berättade för flera i personalen om de sexuella övergreppen så hände ingenting. Det skulle ta nästan ett år innan Amir till slut ska ha blivit förflyttad till ett annat HVB-hem – inom samma vårdbolag.

En anonym anmälan med bildbevis når IVO

I september 2017, bara några månader efter att Amirs flytt ska ha ägt rum, landar ett brev hos IVO, inspektionen för vård och omsorg. Brevet är två sidor långt och har en anonym avsändare, men innehåller både detaljer och konkreta uppgifter.

Enligt brevets avsändare blir unga utsatta för övergrepp, både fysiska, sexuella och psykiska på flera HVB-hem som ägs av samma bolag. Övergrepp som dessutom ska ha blivit nedtystade av ledningen för bolaget. Bifogad till anmälan finns även suddiga bilder på övergrepp.

Snart sprider sig uppgifterna till media. Sydsvenskan var de första som rapporterade om uppgifterna om våldtäkter och droger på HVB-hemmen. Malmö socialförvaltning flyttade akut de barn och ungdomar som de placerat i bolagets tre HVB-hem. Sex andra kommuner valde att göra detsamma. Samtidigt startade IVO, socialtjänsten och polisen sina egna, fristående utredningar.

Larmade om gruppvåldtäkt – fick sparken

Övergreppet mot Aida är varken det första eller enda sexuella övergrepp som det rapporterats om på något av bolagens HVB-hem. Det är inte heller första gången som ett övergrepp ska ha tystas ner av bolagets ledning.

I brevet till IVO framgår det att en anställd, Sofia, vid ett tillfälle bevittnade en gruppvåldtäkt. Det sker några år innan den anonyma anmälan når IVO. Sofia jobbade det sena kvällspasset när hon reagerade över att flera av ungdomarna på HVB-hemmet hade samlats i ett och samma rum. Skrik, skratt och andra ljud kom från sovrummet. Hon fick tränga sig genom gruppen av ungdomar och på en säng i mitten av rummet låg en femtonårig tjej, helt stilla, till synes okontaktbar och kraftigt påverkad av något. Flera killar turades om att våldta henne. När Sofia började skrika skyndade sig ungdomarna ut ur rummet.

Sofia anmälde händelsen till bolagets ledning, både via mejl och genom att personligen söka upp dem. Men istället för att anmäla händelsen till IVO, vilket ledningen är skyldiga att göra vid allvarliga missförhållanden, så ska Sofias tjänst ha avslutats. Ledningen hotade med att stämma henne för förtal om hon berättade om gruppvåldtäkten och vägrade dessutom betala ut hennes sista, innestående löner.

Veckorevyn har pratat med ett drygt tiotal personer som arbetar eller har arbetat på bolagets verksamheter. Samtliga vill vara anonyma. De är rädda att de eller deras familjer ska bli utsatta för våld om deras namn blir offentliga.

Tidigare anställd: “Barnen fick inte den hjälp de behövde”

De ungdomar som blev placerade på bolagets HVB-hem hade ofta stora svårigheter och omfattande behov av stöd och kvalificerad vård. Det innebar också att bolaget fick höga dygnsavgifter av de kommuner som placerade sina unga där. Ett barn kunde kosta kommunerna 5500 kronor per dygn, enligt flera av Veckorevyns källor. En del ännu mer. Det är siffror som flera svenska kommuner bekräftar att de har betalt till bolaget för placeringar.

– För de pengarna skulle barnet få psykologstöd, neuropsykiatriska utredningar, psykosocial behandling och kompetent stöd dygnet runt, berättar Marita som tidigare arbetade på ett av bolagets HVB-hem.

Men eftersom de flesta ur personalen var utan utbildning och inte heller hade någon erfarenhet av att jobba med ungdomar, var det få unga som fick det stöd som de behövde.

– Flera anställda gjorde många gånger så gott de kunde, jag kan inte säga något annat. Men de erbjuds varken intern utbildning eller handledning i sitt arbete. Därmed erbjuds inte heller klienterna den vård och behandling som respektive socialtjänst betalat dyra pengar för.

”Ungdomarna och barnen förväntades ta hand om sig själva”

Carina hade 10 års erfarenhet av att arbeta med behandlingshem och stöd för ensamkommande barn när hon började arbeta på ett av bolagets HVB-hem.

– Barnen lämnades till att ta hand om sig själva. Och det var nästan alltid fler inskrivna ungdomar än vad verksamheten hade tillstånd att ta emot, säger Carina.

Istället för att använda pedagogiska måltider, alltså där personal och ungdomarna tillsammans lagar och äter maten så fick varje ungdom en månadspeng på omkring 1000 kronor, säger Carina till VeckoRevyn.

– För de pengarna skulle ungdomarna själva köpa mat, kläder, personliga hygienartiklar, allt det där. Alla ungdomar hade ett eget kylskåp på sitt rum, där de skulle förvara sin mat.

Men många av ungdomarna klarade inte av det ansvaret.

– Istället så gick pengarna till annat. En del av de ensamkommande barnen skickade pengarna tillbaka till sina familjer i Afghanistan eller Syrien. Ungdomar med missbruksproblem spenderade istället pengar på droger.

“De har inga problem med att lura myndigheter”

Davood arbetade på flera av vårdbolagets verksamheter under en längre period. Han fick från början bra kontakt med de två männen i bolagets styrelse och har därför haft en god insyn i verksamheten bakom HVB-hemmen.

Davood säger att han blev lockad in i verksamheten med guld och gröna skogar, hög lön och bra förmåner.

– Det är två män i trettioårsåldern som driver själva huvudbolaget. De har fina bilar, dyra klockor och har inga problem med att ta till både våld, hot eller lura myndigheter för sin egen vinnings skull, säger Davood.

Personer i ledningen och bland personalen är dömda för brott

Flera av VeckoRevyns källor som tidigare arbetat på något av HVB-hemmen säger att de blivit hotade av vårdbolagets ledning, framförallt kring att gå ut i media eller prata med polisen. Hoten bestod bland annat av att de skulle få hembesök av ”vänner” till ledningen.

– Med vänner så var det tydligt att de menade personer från kriminella kretsar, säger Davood.

– Det är därför jag inte vågar gå ut med mitt riktiga namn. Jag vågar inte riskera konsekvenserna det skulle kunna få för mig eller min familjs säkerhet.

Ledning och personal dömda för grova brott

När vi granskar vilka som sitter på maktpositioner i bolaget hittar vi personer med våldsamma bakgrunder. Två styrelsemedlemmarna är bland annat dömda till fängelse för upprepade narkotikabrott, rattfylleri och för att ha burit kniv på allmän plats.

En annan högt uppsatt medarbetare blev 2013 dömd för köp av sexuell tjänst i en av Malmös största kopplerihärvor. Tjejerna kunde inte svenska, hade blivit av med sina pass och kunde därför inte ta sig från Sverige. HVB-medarbetaren misstänktes ha utnyttjat två unga kvinnor flera gånger. Vid ett tillfälle tvingades den yngsta tjejen till sex med ett femtontal män under en och samma kväll, där den högt uppsatta medarbetaren var en av de sista.

En behandlingsassistent på ett bolagets HVB-hem är dömd för grov fridskränkning efter att regelbundet ha misshandlat och kränkt sin före detta flickvän. Under flera år sparkade han henne i magen, slog henne i huvudet och hotade att skjuta ihjäl henne. Enligt källor till VeckoRevyn pratade mannen ofta, både till personal och ungdomar, om sin kriminella bakgrund och att han känner personer inom maffian.

Rasistiskt språk och alkoholfyllda fester

En föreståndare på ett av HVB-hemmen pratade öppet inför både personal och ungdomar om hur han köpte sex på sin fritid.

– Han använde också ett kränkande språk mot ungdomarna, säger Davood.

– Han kallade nyanlända killar för djur och vildar. Ibland berättade han skämt, typ: ”När är en afghan en bra afghan? När den är död.”

När IVO kom på sina årliga, förannonserade, kontroller ändrade ledningen i schemat så att personer utan brottsregister arbetade, berättar Davood.

– Ungdomarna blev också mutade. Eftersom IVO ofta vill intervjua några ungdomar om hur de har det så fick ungarna extra mycket pengar om de sa att allt var bra på HVB-hemmen. Och dokument om känsliga händelser låg alltid på den ”trasiga” datorn.

Personal slog ned boende – fångades på film

Även ungdomar som tidigare varit placerade på bolagets HVB-hem intygar att personalen beter sig gränslöst. En före detta boende berättar för socialtjänsten hur ungdomarna blev bjudna på fest hos personalen. På festerna förekom det alkohol som de boende blev bjudna på och att det också fanns en hel del droger.

Men det finns också vittnesmål om våld. När Idris blev flyttad till ett nytt boende vågade han berätta för sin nya personal om att hur han blivit misshandlad av en manlig personal på sitt förra HVB-hem. VeckoRevyn har tagit del av polisens rapport, där det uppges att man på en övervakningsfilm kan se hur en manlig personal och Idris, som då är minderårig, diskuterar något. Sedan går det snabbt. Personalen slår Idris rakt i ansiktet med  knuten näve. Idris ramlar och personalen böjer sig ner och trycker honom mot golvet. På filmen kan man, enligt polisrapporten, se hur flera av de andra ungdomarna på behandlingshemmet försöker hjälpa Idris genom att dra bort personalen, men han är för stor och tung. Polisen utredde händelsen men förundersökningen lades ner i maj 2018 på grund av bristande bevis.

Anställda fick inte lön – och anklagades för att vara illojala

Flera av de före detta anställda Veckorevyn pratat med berättar att de inte fått ut sina sista löner från bolaget. Veckorevyn hittar två stämningar, en hos Malmö Tingsrätt och en annan från arbetsdomstolen där bolaget tvingats betala ut sammanlagt fem månadslöner till två olika anställda som inte fått sina sista löner.

– Bolaget har satt i system att inte betala ut de sista månadslönerna till personer som slutar eller får sparken, säger Davood. Istället hävdar ledningen att de före detta anställda har misskött sitt jobb och varit ohederliga.

VeckoRevyn har tagit del av dokument där bolagets företrädare anklagar Davood för att ha varit illojal och brutit mot bolagets regler. Trots att företaget är skyldig Davood flera månadslöner, så försökte han aldrig få ut dem. Han mådde för dåligt.

Vårdbolaget har bytt namn 4 gånger – och har 18 nya namnförslag på lager

Bolaget har växt snabbt de senaste åren. Under 2017 hade de en vinst på drygt 10 miljoner. Davood berättar att så fort de blir granskade stänger de ner verksamheten och byter namn på bolaget. Så länge de inte byter organisationsnummer kan de behålla IVOs tillstånd. När VeckoRevyn går igenom samtliga ansökningar och tillstånd som styrelsemedlemmarna är kopplade till ser vi att de köper upp andra bolag med redan färdiga tillstånd – trots att det är olagligt.

När vi granskar bolaget närmare kan vi också se att de bytt bolagsnamn fyra gånger sedan 2010, och utöver det har registrerat 18 andra namnförslag som de enkelt kan byta mellan.

  • Andra utredningar
  • Ett av bolagens HVB-hem blev under våren 2018 kritiserad för att inte ha en godkänd föreståndare, något som Socialtjänstlagen kräver av HVB-hem. Ett annat av bolagets HVB-hem, samma hem som Aida bodde på, fick under 2017 fick bland annat kritik för att personal uppträtt olämpligt, inte har haft rätt utbildning och för att behandlingshemmet har bristande rutiner. Andra boenden har tidigare fått kritik för att ha för lite personal, att inte ha gjort utdrag från misstankes- och polisregistret och för att ha brustit i sina inskrivningsrutiner.

Joonas Terje: “Det är svårt för oss att reda i vem som ligger bakom”

Joonas Terje, enhetschefen för avdelning syd på IVO, var den person som den detaljerade, anonyma anmälan hamnade hos. Han känner till att bolaget startar nya företag när det riktas kritik mot de gamla. Han säger att ägarna till bolaget har en komplicerad ägarstruktur där flera olika bolag har kopplingar till varandra.

– Trots att det är olika företag så är det i huvudsak samma personer som ligger bakom de här verksamheterna.

Han säger att personer ibland startar så avancerade konstellationer av bolag att IVO har svårt att förstå varför.

– Det kan ha med skattefinansiering att göra, men det kan självklart också vara processer som håller oss ständigt sysselsatta med nya ansökningar om tillstånd eller förändringar i befintliga tillstånd. Det gör det svårt för oss att reda i vem som ligger bakom.

Tack vare en lagändring som trädde i kraft från årsskiftet har IVO numera nya möjligheter att granska ägare med pågående verksamheter. En förändring som Joonas Terje tror kommer vara ett kraftfullt verktyg.

– Olämpliga ägare kan få svårt att driva verksamheter även om tillstånd redan getts. Detta även om vi inte kunnat påvisa allvarliga brister i själva verksamheten som bedrivs.

  • Vad har hänt sedan IVO fick brevet?
  • När IVO tog emot de anonyma breven inleddes en tillsyn. IVO gjorde en orosanmälan till socialtjänsten och lämnade uppgifter enligt förvaltningslagen till polisen. I  februari 2018 avslutade IVO sin utredning, utan att rikta kritik.
  • Enligt Joonas Terje på IVO syd kunde de inte göra mer eftersom anmälan var anonym och de inte kunde säkerställa uppgifterna i tillräckligt hög omfattning. Om de som anmält istället hade trätt fram med namn hade IVO kunnat få mer kraft i underlaget och då kunnat komma med kraftigare påföljder, menar han.

Vårdbolaget fortsätter sin verksamhet – men förnekar det

I maj 2018 ansökte bolaget att få starta en helt ny stödverksamhet för barn och unga. IVO sa nej med motiveringen att man tidigare hittat flera allvarliga brister i bolagets befintliga verksamheter. Ungdomarnas säkerhet kunde inte garanteras, skriver IVO. Ungefär samtidigt polisanmäldes männen bakom bolaget för att brutit mot socialtjänstlagen efter att ha tagit emot ungdomar till en HVB-hem utan tillstånd från IVO.

Trots det fortsätter männen i bolaget driva tillståndsgiven verksamhet för utsatta ungdomar, bland annat stödboende och behandlingshem. De använder sig av olika bolag med snarlika namn. Sammanlagt driver de sju olika verksamheter, både HVB-hem, träningslägenheter och stöd till unga med särskilda svårigheter.  

Ny styrelsemedlem har avtjänat fängelsestraff för grovt bedrägeri

Idag har bolaget bytt både namn, styrelse och adress. Nu är det en 60-årig affärsman som sitter som i styrelsen, enligt bolagsverket. Mannen är sedan tidigare dömd till fängelse för flera grova bokförings- och skattebrott och har dessutom avtjänat fem års fängelse för grovt bedrägeri.

I ett mejl till VeckoRevyn skriver den 60-åriga affärsmannen att bolaget i samband med orosanmälan till IVO i september 2017 lade ner alla HVB-verksamheter. Istället så används lokalerna för välgörande ändamål för socialt utsatta barn och familjer, säger mannen. Men enligt IVO driver bolaget fortfarande två HVB-hem. När vi frågar affärsmannen om det får vi inget svar.

VeckoRevyn har upprepade gånger sökt de två utpekade före detta styrelsemedlemmarna för att få en kommentar på anklagelserna om övergrepp, misshandel och hot om våld på HVB-hemmen. En säger att han har lämnat verksamheten bakom sig och därför inte vill uttala sig. Båda nekar till alla anklagelser.

_______________________________________________________________

Så har vi jobbat med våra anonyma källor

Samtliga anonyma källor i reportaget är förstahandskällor vars uppgifter har kunnat bekräftas både av fler källor, genom privat dokumentation och övrig stödbevisning i form av bland annat offentliga handlingar. Alla allvarliga anklagelser mot bolaget och bolagets företrädare bekräftats av flera källor som varit anställda i bolagets olika verksamheter under olika tidpunkter och därför varit oberoende av varandra.

Det är en viktig journalistisk arbetsmetod att kunna använda källor som inte kan framträda offentligt.