Var fjärde ung kvinna har sökt psykvård – många är missnöjda

Den psykiska ohälsan bland unga ökar, rapporterar bland annat Socialstyrelsen. Och i en ny undersökning av Inizio/Aftonbladet svarar 29 procent, alltså mer än var fjärde ung kvinna upp till 29 år, att hon någon gång de senaste två åren har haft kontakt med psykiatrin.

Bland kvinnor från 65 och uppåt svarade bara en procent att de har haft sådana kontakter.

– Gruppen unga kvinnor sticker verkligen ut jämfört med andra när det gäller de vårdkontakterna, säger Karin Nelsson, analyschef på Inizio.

Läs också: Unga kvinnor berättar: därför väljer vi alternativ vård

Dessutom visar undersökningen att kvinnor som haft kontakt med psykiatrin generellt känner ett mycket lägre förtroende för sjukvården än kvinnor som inte haft den typen av vårdkontakter.

– Det tycks att kontakten med psykiatrin är den man är mest missnöjd med, säger Karin Nelsson.

Nio procent av kvinnor som varit i kontakt med psykiatrin är nöjda

20 procent av de kvinnor som har haft kontakt med psykiatrin tycker att den är otrygg, jämfört med att 13 procent bland kvinnor överlag. Men även när det handlar om tillgänglighet, effektivitet, väntetider och att bli hörd är kvinnorna som haft kontakt med psykiatrin mindre nöjda.

– Färre bland de som har varit i kontakt med psykiatrin tycker att den är lättillgänglig och bilden av sjukvården är att fler tycker att den är oprofessionell och bara nio procent av kvinnorna som haft kontakt med psykiatrin tycker att den är effektiv. Det är ett genomgående mönster, säger Nelsson.

Läs också: ”Unga kvinnor glöms bort i sjukvården – problemet är akut”

Socialstyrelsen: unga kvinnor mår sämst

Enligt en rapport från Socialstyrelsen har den psykiska ohälsan bland unga vuxna i åldern 18-24 år ökat med 70 procent på tio år. Drygt 63 000 unga kvinnor beräknas enligt rapporten som kom i slutet av 2017 lida av psykisk ohälsa.

– Vi vet egentligen inte varför det är så, det är vanligare att kvinnor får depressioner och ångestdiagnoser och unga män kan snarare få andra typer av diagnoser som exempelvis missbruksdiagnoser, säger Peter Salmi, utredare på Socialstyrelsen.

Salmi tror att ökningen av den psykiska ohälsan bland unga kan bero på ungas livsvillkor.

– Vi ser att det är en bred ungdomsgrupp som drabbas, det handlar inte bara om speciellt utsatta ungdomar. Sedan kan unga också ha blivit mer öppna med sin psykiska ohälsa vilket då leder till att fler söker vård samtidigt som professionen därmed i dag diagnostiserar mera ångest och depression. Det kan också handla om ett tidigare mörkertal av psykisk ohälsa bland unga, säger Peter Salmi.

Enligt vår undersökning är kvinnorna som haft kontakt med psykiatrin mer missnöjda med exempelvis tillgänglighet, hur kan man förbättra psykiatrin?

– Det är ett högt tryck på barn- och ungdomspsykiatrin och det kan vara långa köer och man kanske måste vara riktigt allvarligt sjuk för att få hjälp. Sedan kan det se annorlunda ut i olika regioner med väntetider och tillgängligheten är självklart en viktigt aspekt. Säger Peter Salmi.

Förslaget: förbjud alternativ behandling

Regeringen har tidigare tillsatt en särskild utredning kring alternativ och komplementär vård, KAM. Och nyligen föreslog den att man ska förbjuda att bland annat allvarliga psykiska sjukdomar ska få behandlas med alternativ medicin. Det handlar till exempel om psykoser, djupa depressioner och schizofreni.

– Anhöriga till personer med schizofreni har berättat hur patienten har gått till någon alternativmedicinare och fått rådet att sluta med de vanliga psykotiska läkemedlen och istället pröva någon annan terapi och då har sjukdomen blommat upp och lett till svåra konsekvenser, säger Kjell Asplund, särskild utredare och tillägger:

– Likadant med patienter med manier som har fått behandling för sin mani och som uppmuntrats att sluta med sin medicinering och där det då fått stora konsekvenser för både ekonomi och familjeförhållanden.