Malins våldsamma ex ledde henne bort från vännerna: ”De blev trötta på skiten”

För fyra år sedan, när Malin var 22 år, blev hon förälskad. Han var ett år äldre och hon var nyinflyttad i staden där han bodde. Han var karismatisk och visade ett stort intresse. Redan från början, innan de blivit ihop, kändes relationen intensiv. Som att de var besatta av varandra. När hon jämförde med sin tidigare kärleksrelation, som varat länge men aldrig känts intensiv på samma sätt, tänkte hon att hon den här gången hade träffat rätt. Det här kändes mer passionerat, spännande och på riktigt.

– Jag har förstått i efterhand att det där intensiva inte behöver vara sunt och bra, även om känslorna kändes positiva. Det är inte positivt att, helt okritiskt, bli helt besatt av någon på det sättet som vi blev besatta av varandra, säger Malin.

”Dra åt helvete, din äckliga hora”

Med tiden blev han allt mer ombytlig och började visa sämre sidor. Från att i ena sekunden vara varm och nära blockade han henne plötsligt överallt på sociala medier. Han kunde bli arg utan att hon förstod varför och han hade starka åsikter om hur hon skulle bete sig och se ut. När han blev arg kunde det hålla i sig i flera dagar, men ibland gick det över efter bara några timmar. Det var alltid han som bestämde när deras bråk var över, och hon upplevde inte att det fanns något utrymme för henne att känna sig sårad.

Han gillade inte Malins vänner och började ljuga om att de sagt saker bakom hennes rygg. Han blev svartsjuk på hennes familj och sa att hennes relation till dem var destruktiv och att hon borde bryta helt.

– Situationen blev helt ohållbar till slut. De gånger mina vänner träffade honom var han sur och ville gå hem. Flera gånger i veckan var jag jätteledsen för något han sagt eller gjort. Han gjorde slut med mig och jag vände mig till mina vänner för stöd, för att sekunden senare bli ihop med honom igen. De blev trötta på skiten, och nu i efterhand har jag tänkt att det kanske var hans mål, säger hon.

Han kunde bli aggressiv, men i början riktades aggressiviteten mot olika föremål. En gång sparkade han sönder en dörr men Malin levde på hoppet att det någon gång kanske skulle bli bättre. Att relationen skulle bli mer så som den hade varit i början. De kanske bara var inne i tuff period och hon minns att hon tänkte ”om vi gör slut nu, och han kommer till någon slags insikt och förändras, då kanske han får det jättebra med någon annan. Och då har allt det här varit förgäves.”

”Dra åt helvete, din äckliga hora”. Orden användes slentrianmässigt av honom. De skickades till henne på sms och skreks åt henne varje gång han blev sur på något hon inte begrep. Hon konfronterade honom en gång och sa att hon inte ville bli kallad hora. Han svarade att han inte hade förstått att det var så känsligt för henne.

– Det var som att jag hela tiden behövde kämpa för och motivera varför jag förtjänade grundläggande respekt. Jag hade aldrig varit i kontakt med en sådan här person tidigare. Mina tidigare förhållanden hade varit bra så därför tänkte jag att det var jag som gjorde något fel, säger Malin.

Hittills hade misshandeln varit psykisk, men snart skulle den bli även fysisk och sexuell.

”Jag trodde jag var en sådan som skulle gå vid första slaget”

En kväll när de var på väg hem från en fest fick han för sig att hon hade flirtat med hans kompis.

– Jag minns att han låtsades stå och krama mig när vi var ute med hans vänner, men samtidigt ströp han mig och viskade ”du säger ingenting mer till honom, din äckliga hora”, berättar hon.

Redan tidigare den kvällen hade hon känt obehagskänslor inför att gå ut med hans vänner. Det hade varit okej mellan dem en längre period, och det kändes som att han hade ansträngt sig för att vara trevlig och glad. Men precis som de tidigare gångerna då det hade varit lugnt ett tag, var det som att något kokade inuti honom. Hon kunde känna det på sig, men visste att han lika gärna hade kunna flippa om hon tackade nej till att följa med honom och hans vänner på fest.

– Han var som en tickande bomb, och jag lärde mig känna igen när den skulle smälla, säger hon.

Stämningen blev allt mer upptrissad, och hon tror att en av hans vänner kände på sig vad som var på gång eftersom han bestämde sig för att följa med dem hem. När de kom in i lägenheten började Malins pojkvän slå henne. När kompisen gick emellan blev det slagsmål och när Malins pojkvän hotade de båda med kniv var hon rädd för sitt liv. Det var sista gången han misshandlade och knivhotade henne, men inte första.

– Överallt hör man att man ska gå vid första slaget, och jag har alltid varit övertygad om att jag skulle lämna direkt om något sådant hände mig. Men han slog mig inte med knytnävar, utan min känsla var mer att han var skitsur för något och att jag ”kom i hans väg”, säger hon.

En gång knuffade han ner Malin för en stentrappa så att hon började blöda. I efterhand har hon tänkt på hur illa det hade kunnat gå om hon landat på ett annat sätt. Även om hon fick blod i ansiktet och på sin jacka, förnekade han att det hade hänt bara tio minuter senare.

– Han sa att han aldrig skulle kunna göra något sådant och att jag ljög, fast vi båda visste vad som hade hänt.

I hennes eget hem, på den plats som skulle vara som allra tryggast för henne, hade han också hotat henne med kniv en gång tidigare. Hon bodde tillsammans med några vänner som inte gillade att han var där, eftersom de visste hur han behandlade henne. De började bråka på hennes rum, och när hennes vänner var hemma vågade han inte slå henne så att de hörde.

– Istället hotade han mig med kniv och sa ”sluta bråka, dina kompisar kommer höra”.

I parets sexuella relation ville han alltid bestämma och berätta hur det skulle vara. Och även om hon inte kände sig bekväm med vissa saker, hade hon svårt att förstå att det var fel.

– Jag kunde liksom ligga och gråta och han tyckte ändå att vi skulle ha sex, att det var hans rätt, säger hon.

”Jag trodde på honom, jag var i hans våld”

Han bad henne aldrig om ursäkt för vare sig den fysiska misshandeln eller de sexuella övergreppen. Han kunde tvärtom förneka och säga att ”så skulle jag aldrig göra”.

– Men han kunde ändå få någon slags klarhet i hur han behandlade mig psykiskt. Han kunde säga saker som ”jag vet inte varför jag är såhär, jag ska söka hjälp”. Och jag trodde på honom, för jag var så himla mycket i hans våld, säger hon.

Malin avslutade relationen flera gånger. Hon hörde inte av sig på några dagar, samtidigt som han fortsatte kontakta henne. ”Snälla kan vi inte prata? Du betyder allt för mig!” kunde han skriva för att några dagar senare säga att ”det är lika bra, jag vill ändå inte vara ihop med dig”.

– Och just den där grejen kändes så utstuderad. För då blev jag typ dumpad tillbaka? Det fick mig att känna att det var viktigt att fortsätta vara med honom, säger hon.

Efter utekvällen med hans vänner lämnade hon honom för sista gången. När någon annan sett vad som pågick kändes det svårt för henne att motivera varför hon skulle stanna kvar.

– Vi träffades en gång efter det och då sa han att han inte mindes någonting från den händelsen, säger hon.

”Som att avvänjas från ett drogberoende”

Efter sista gången han misshandlade henne flyttade hon tillbaka till sin hemstad. Hon kände sig förkrossad över att relationen var över och det var för mycket i den nya staden som var kopplat till honom. Hon funderade på att anmäla den sista händelsen, men gjorde det aldrig.

– Jag ville bara få mitt liv att handla om någonting annat än honom, säger hon.

En annan anledning till varför hon valde att inte anmäla händelsen var för att hon inte trodde det skulle leda till något.

– Om han skulle bli friad hade han kanske sett det som att han inte gjort någonting fel, och jag ville inte ge honom det.

I efterhand har tre tjejer hört av sig till Malin för att berätta om liknande upplevelser av mannen. Mannen är tidigare dömd för brott mot knivlagen och våldsamt motstånd, men hittills har han aldrig blivit dömd för något som han gjort mot en kvinna.

– Jag tror att han tänker att han är smartare än lagen, säger hon.

Malin lever idag i en relation utan våld, men är fortfarande ganska påverkad av händelserna. Hon drömmer ofta mardrömmar om att de är tillsammans igen.

– Nu ser jag det nästan som att det var något slags drogberoende, och att jag bara behövde stå ut med avvänjningen. Så på så sätt känner jag verkligen att tiden har läkt en massa sår. Men jag drömmer jätteofta att jag inte har tagit mig någonstans, säger hon.

Malin heter egentligen något annat.