in

Justitieministern: ”Det farligaste för en kvinna är att leva med en våldsam man”

Rawpixel / Kristian Pohl, Regeringskansliet

År 2018 mördades 22 kvinnor av en partner och statistik visar att unga kvinnor är särskilt utsatta för mäns våld i nära relationer. Men vad gör regeringen för att minska våldet mot de unga kvinnorna? Vi har pratat med justitieminister Morgan Johansson. Mer

Unga kvinnor är den grupp i samhället som är mest utsatta för våld i nära relationer. Statistik från Brottsförebyggande rådet, BRÅ, visar att nästan en av fyra kvinnor mellan 16 och 24 år blir eller har blivit utsatta för olika former av misshandel av en nuvarande eller tidigare partner. Gärningspersonen är i 98 procent av fallen en man, och han är oftast i samma ålder som kvinnan.

Justitieminister Morgan Johansson menar att det farligaste en kvinna kan göra i Sverige idag är att leva med en våldsam man. 2018 mördades 22 kvinnor av en partner eller en före detta partner, vilket är en ökning jämfört med år 2017 då tio kvinnor mördades. Det kan ställas mot hur verkligheten ser ut för en man, där det farligaste han kan göra är att gå med i ett kriminellt gäng. Men trots att mäns våld mot kvinnor är ett stort samhällsproblem har den politiska debatten främst handlat om gängkriminalitet, skjutningar och sprängningar den senaste tiden.

Hur kommer det sig att det inte pratas lika alarmistiskt om mäns våld mot kvinnor?

–  Det hänger förstås ihop med att vi ser gängskjutningarna så tydligt, medan det pågående förtrycket och våldet som hela tiden finns riktat mot kvinnor har varit mindre synligt. Och jag bidrar gärna till att försöka balansera upp det, säger Morgan Johansson.

Från och med den 1 juli 2018 bygger den svenska sexualbrottslagstiftningen på att allt sex ska vara frivilligt, och Morgan Johansson nämner särskilt samtyckeslagen som en insats för att skydda kvinnor från mäns våld. I samband med att den genomfördes gjorde Brottsoffermyndigheten kampanjen Frivilligt sex som spreds i sociala medier och var särskilt riktad till ungdomar. Men när det kommer till förebyggande arbete mot våld i nära relationer, inte bara sexuellt sådant, görs inga liknande insatser.

Hur ska kvinnojourernas framtid säkras?

Vilka insatser gör ni för att unga kvinnor ska känna sig tryggare, framför allt när det kommer till våld i nära relationer?

– Det är ett pågående arbete. Vi har skärpt straffen för våldtäkter och vi har anställt 350 nya utredare hos polisen som ska fokusera särskilt på frågor som rör mäns våld mot kvinnor. Vi kommer även ta ytterligare ett steg när det gäller fotbojor. Det innebär att de män som bryter mot ett kontaktförbud ska använda fotboja. Han ska alltså inte få befinna sig i närheten av hennes arbete eller hennes bostad, och om han ändå gör det går ett larm.

I ett av fallen som VeckoRevyn har tittat närmare på berättar Malin att hon valde att inte anmäla sin förövare som utsatt henne för fysisk, psykisk och sexuell misshandel. Detta eftersom hon inte hade förtroende för att polisanmälan skulle leda till en dom. Däremot vände sig många av kvinnorna som VeckoRevyn har pratat med till kvinnojourer för att få stöd. Regeringen satsar nu 100 miljoner kronor per år till landets tjej- och kvinnojourer fram till år 2022. Många kvinnojourer drivs ideellt och är beroende av statligt stöd för att kunna erbjuda flickor och kvinnor det stöd som behövs.

Ni har skjutit till mer pengar till kvinnojourer och brottsofferjourer. Men fortfarande är det korta budgetcykler vilket gör att jourerna kan ha svårt att planera för många år framåt. Hur tänker ni där?

– Vi vill fortsätta skjuta till mer pengar. Det står även i januariavtalet att vi vill stärka kvinnojourerna, så det kan jag lova på stående fot. 

Ska det viktigaste skyddet för kvinnor som lämnat en våldsam man verkligen bygga på andra kvinnors, många gånger ideella eller extremt lågavlönade, arbete? 

– Kvinnojourerna ska ha de resurser de behöver. Sedan om det ska drivas i kommunal regi eller i organisationernas regi beror helt och hållet på vilka som gör bäst jobb lokalt. Många ideella organisationer vill nog fortsätta driva sina verksamheter och tycker att de gör ett bra jobb, och jag delar den uppfattningen. Jag vill inte tvångs-kommunalisera en verksamhet som fungerar bra idag. Istället måste vi skjuta till mer pengar till kvinnojourerna.

Enligt Morgan Johansson måste även socialtjänsten ha resurser och verktyg för att hjälpa de kvinnor som vill ta sig ur en relation med en våldsam partner. Det kan exempelvis handlar om att erbjuda skyddade boenden. Han menar också att alla kommuner ska ha någon slags kvinnojoursverksamhet. Alla kommuner behöver inte själva bedriva kvinnojourer, men om kommunen inte gör det måste det finnas ett avtal med en närliggande kommun. Men faktum är att en av tre tjejer som utsatts för upprepat fysiskt våld behövde stöd som inte fanns, enligt BRÅ:s rapport från 2018. Hjälpen ser dessutom väldigt olika ut beroende på var i landet hon befinner sig,

– I så fall behöver vi stärka lagstiftningen, säger Morgan Johansson.

Morgan Johansson: ”Gängkriminalitet och mäns våld mot kvinnor är de viktigaste frågorna”

Våren 2019 startades Initiativ Gryning, ett projekt inom polisen som bland annat ska arbeta för att stoppa våld i nära relationer. Det är inom det projektet som polisen nu anställer de 350 nya utredare som Morgan Johansson pratar om. 

Polisen säger själva att de inte prioriterat frågan tidigare. Vad beror det på? 

– Som polisen själva säger har det funnits för lite resurser, och statusen inom polisen har varit för låg när det kommer till att arbeta med våld i nära relationer.

Morgan Johansson menar därför att det är viktigt att från regeringens sida peka på vad myndigheter behöver prioritera. Det görs bland annat genom att ställa återrapporteringskrav på myndigheter, vilket innebär att exempelvis polisen tydligt måste redovisa hur de arbetar med våld i nära relationer. 

– Vi som regering måste peka ut vilka två frågor som är viktigare än alla andra: gängkriminalitet och mäns våld mot kvinnor. 

Hur kommer det sig att Initiativ Gryning inte startas förrän nu? 

– Det är först nu som de nya resurserna får effekt i polisväsendet.

Morgan Johansson menar att Socialdemokraterna och regeringarna de suttit i har utbildat fler poliser sedan de tillträdde 2014 och att det nu utbildas tre gånger så många poliser än tidigare. Enligt honom är det bristen på utbildade poliser som gjort att Initiativ Gryning inte kunnat startats förrän nu.

– Vår förhoppning är att de, när de nu kommer ut i arbetslivet tillsammans med mer pengar till polisen, kommer prioritera våld i nära relationer. 

Inte heller inom Initiativ Gryning har vi hittat några särskilda insatser för unga kvinnor som blir utsatta för mäns våld. 

De poliser vi har pratat med menar att samverkan myndigheter emellan är för dålig, och att det borde vara lättare att utbyta information exempelvis mellan socialtjänst, skola och polisen. Hur kommer det sig att det är svårt idag? Och har man planer på att ändra det?

– Det handlar främst om sekretessen från socialtjänsten till polisen. Motargumentet är att om man som hjälpsökande vet att ens uppgifter lämnas över till andra myndigheter, då kanske man drar sig från att söka hjälp. Den balansen måste man vara medveten om. Men på en del håll, när jag pratar med polis och socialtjänsten säger de att de löser det genom att sätta sig runt samma bord och pratar om vad som blir bäst för individen, och sekretesslagstiftningen blir inte ett hinder för dem. Andra man pratar med säger tvärtom. Därför har vi bett BRÅ undersöka om detta är ett problem och om vi måste ändra lagstiftningen.

Är straffen hårda nog?

I fallet med Alice, som idag lever med skyddade personuppgifter och på skyddat boende, blev förövaren frigiven sex månader efter det att rättegången ägt rum. Hon blev både fysiskt och psykiskt misshandlad och hölls frihetsberövad i hans lägenhet under två veckor efter det att han misshandlat henne, för att hon inte skulle kunna anmäla honom. Han dömdes för grov kvinnofridskränkning, misshandel och olaga hot. Hennes liv är fortsatt begränsat, exempelvis får hon inte besöka sin hemstad, medan han är fri sedan några månader tillbaka.

Tycker du att straffen är tillräckligt höga för de som blir dömda för brott i nära relationer?

– Vi skärpte straffen för grova våldtäkter, där minimistraffet är 5 år. Vi kommer även skärpa straffen för våldtäkter av normalgraden till ett minimistraff på 3 år, säger Morgan Johansson.

Morgan Johansson menar att även straffen för grova misshandlar har skärpts, men att det utöver det inte finns några planer på straffskärpningar när det gäller misshandel.

Idag kan unga gärningsmän få straffrabatt. Det innebär att gärningsmän under 21 år kan få reducerat straff, med hänsyn till ungas bristande mognad och särskilda behov. Höjda straff påverkar dock även de som omfattas av straffrabatten, eftersom straffet även med rabatten baseras på den vanliga straffskalan.

Syftet med en straffrabatt är att motverka riskerna för fortsatt brottslighet. Morgan Johansson menar det är viktigt, men att det också finns behov av förändringar. Därför förbereder regeringen just nu förslag på hur den förändringen ska se ut.

hjälp 5

Bli vår Patreon!

Hjälp oss göra fler viktiga granskningar för unga kvinnor! Läs mer här.