Psykoterapeuten: ”Förklaringen till våldet finns aldrig hos kvinnan”

Josefin Grände är legitimerad psykoterapeut och specialiserad på kris – och traumabehandling. Hon driver en egen mottagning i Stockholm dit de som blivit utsatta för våld i nära relationer söker sig för att få hjälp, och det är framför allt kvinnor hon möter. Hon menar att gemensamt för de som söker hjälp hos henne är att de försöker hitta förklaringar hos sig själva. Ett mönster som kan berätta något om varför de hamnat där de är nu.

– Men det finns inga mönster. Den enda gemensamma nämnaren är att det finns en gärningsperson, säger hon.

Problemet med kärlekshistorien mellan Nora och William

Josefin Grände beskriver en romantisk diskurs i samhället, som går att hitta i både tv-serier som Skam och filmer som Twilight, där vi pumpas med budskapet om den svåra killen som inte har haft det så lätt. När han är kaxig och svår med sina vänner blir tjejen den enda som når fram till honom.

– Och det finns en magi i det där som är lite lurig. När vi pratar om sådant här säger alla: ”tjejer måste lära sig att sluta ta hand om killar”. Som att det stora samhällsproblemet är att vi har en massa tjejer som går runt och bryr sig för mycket?

Ett exempel på detta är den stora kärlekshistorien mellan Skam-karaktärerna Nora och William. Josefin menar att Nora förväntas se förbi Williams problematiska sidor, som när han slår en annan person i huvudet med en glasflaska. Hon förväntas dessutom förstå orsaken till varför han beter sig som han gör.

– Sana säger till Nora: ”har du försökt förstå honom och orsaken till varför han gör som han gör?” men vad har William gjort för att förstå Nora? Jag upplever att William inte bryr sig om hur saker känns för henne, utan istället rationaliserar hennes känslor.

Vad är det som gör att de våldsamma männen inte släpper taget?

Våldet kan se ut på många olika sätt och vara exempelvis psykiskt, fysiskt och sexuellt. Josefin Grände menar att om man bara ser till våldet blir dessa relationer obegripliga.

– Ofta finns det även mycket förälskelse och kärlek i de här relationerna. Om man bara ser till våldet går det inte att förstå varför de utsatta stannar kvar i relationen. Men det behöver inte vara någon skillnad på den upplevda graden av kärlek, närhet och intimitet om man jämför med kärleksrelationer där ingen utövar våld.

Hon menar att många ofta upplevt fina stunder i början av relationen. Ju längre in i relationen, desto färre och kortare blir de fina stunderna vilket gör att man börjar längta efter att få uppleva dem igen. Något man kanske också får lite då och då, även om det blir allt mer sällan. Det kan också ta tid innan man ens förstår att man blivit utsatt för misshandel.

– Många som kommer till mig säger att de varit i en destruktiv relation, snarare än att de blivit utsatta för våld. Våldet gör att man kan tappa känslan för vem man är och var ens gränser går, säger hon.

Finns det någon förklaring till varför man som utsatt inte lämnar relationen?

– Jag skulle vilja vända på det. Vi kommer inte komma så mycket längre genom att ställa frågan ”varför lämnar hon inte?” Vi har hört kvinnor berätta om varför det är svårt att gå. Istället måste vi fråga ”vad är det som gör att männen inte släpper taget?”

Josefin Grände menar att de utsatta inte får en chans att lämna. De förväntas kanske vara tillgängliga hela tiden och får därför inte en möjlighet att sortera i tankarna.

– Det är bra att vi pratar om varför det är svårt att lämna, men ibland verkar folk tro att det bara handlar om en känslomässig process i henne. Väldigt många är jätterädda, men så vana vid att känna sig rädda att det inte märker det längre. Han vet vad han ska göra och säga för att få som han vill, och det måste vi fokusera mer på. Vi behöver också fokusera på vad det är som gör att omgivningen och samhället låter honom komma undan med det, säger hon.

Är det kärlek eller en riskbedömning?

Enligt Josefin Grände kan det dessutom finnas en psykologisk förklaring till varför kvinnor stannar kvar i relationer där de blir utsatta för våld.

– Om man är väldigt känslomässigt upptagen av någon och tänker ”vad gör han nu? Vad tänker han på?” så är det vanligt att man kopplar det till förälskelse. Men är det kärlek? Det kan det vara. Men det kan också vara att göra en riskbedömning.

Våld påverkar både kroppen och hjärnan på olika sätt. Om vi blir utsatta för våld får vi höga stressnivåer i kroppen och hjärnan. Våra hjärnor letar efter tecken på fara och försöker hitta olika vägar att skydda sig, menar Josefin Grände.

– Hon kan ha ett behov av att veta var han är och vad han gör. Då kan kontakt ibland kännas lättare än brist på kontakt, känslan blir att vad som helst kan hända när det är tyst. Genom att gå in och kolla på hans sociala medier eller att svara i telefon när han ringer kan hon få svar på de underliggande frågorna ”vilket humör är han på?” eller ”vad är priset jag kan få betala om jag inte svarar nu?”, säger hon.

Jag har pratat med kvinnor som berättar att de gjort slut, men när mannen efter ett tag slutar höra av sig väljer de att gå tillbaka. Vad kan det bero på?

– Det kan såklart handla om att man inte litar på sina egna bedömningar. Men jag skulle vilja säga såhär, att när man lever väldigt länge med våld så gör ens hjärna hela tiden riskbedömningar och för att kunna göra detta behöver man ha kontakt. Och när den kontakten bryts och det blir tyst då kommer hjärnan tänka ”nu är det någonting jag missar”.

Dessutom visar en rapport från Brottsförebyggande rådet, BRÅ, som undersökt dödligt våld mot kvinnor i nära relationer mellan 1990 och 2004 att det enskilt största motivet till att en kvinna blir dödad av en man är att hon valt att lämna relationen. Ungefär 40 procent av alla kvinnor som dödas i nära relationer, mördas i samband med en separation.

Terapeuten: ”Hans blick på henne blir hennes blick på sig själv”

I de fall där våld förekommer i en relation finns nästan alltid psykisk misshandel. Ibland enbart och ibland i kombination med exempelvis sexuell, fysisk och ekonomisk misshandel.

– Det som är farligt med det psykiska våldet är att det ofta sker något som kallas för internalisering. Det handlar om att hans blick på henne så småningom delvis blir hennes blick på sig själv. Och de som utövar våldet är ofta väldigt bra på att veta vilka knappar de ska trycka på.

Förutom att svartsjuka ofta går som en röd tråd genom psykisk misshandel är det svårt att ge tydliga exempel på vad psykisk misshandel kan vara, eftersom den kan se olika ut från person till person. Enligt Josefin Grände beror det på att vi i relationer ofta öppnar upp oss för en annan människa. Vi kanske har vågat berätta om våra rädslor, känslor och svårigheter – vilket förövaren använder sig av.

– Psykisk misshandel ser olika ut därför att det riktas mot det som redan är sårbart för en. Om hon är en känslomänniska kommer han säga ”du är så hysterisk och känslig, det går inte att prata med dig” och om hon är lite mer tillbakadragen får hon tvärtom höra ”du är en isdrottning, det går inte att nå fram till dig”, säger hon.

Det psykiska våldet kan också börja som någonting som verkar omtänksamt som ”det kan nog vara bra om du tänker på det här”. Josefin Grände menar att det kan verka hjälpsamt men att han i själva verket talar om för henne vem hon är och på vilka sätt hon bör begränsa sig.

– I kärleksrelationer får vi ofta lära oss att vi måste anpassa oss. Se bara på tv-program som Gift vid första ögonkastet. Deltagarna förväntas anpassa sig och arbeta på relationen. Det budskapet kan bli väldigt farligt när man ser att det i vissa relationer bara är en person som måste anpassa sig väldigt mycket, säger hon.

Därför är det sexuella våldet svårast att komma åt

Det sexuella våldet är svårt att göra synligt, enligt Josefin Grände. Det beror på att det vid sexuellt våld till stor del handlar om gränsförskjutningar. Något som börjar som samtyckes-sex kan plötsligt innehålla delar som inte alls är samtycke. Det kan också handla om att offret känner sig pressad att ställa upp, eftersom att priset kan bli för stort om man säger nej.

– Det ses mer som en del av en sexuell praktik, och plötsligt ser man inte på det som fysisk våld eftersom det sker i samband med sex. Hjärnans sätt att skydda sig när det kommer till sexuellt våld är att stänga ner systemet. Efteråt kommer man inte ihåg rädslan på samma sätt eftersom kroppen är avstäng. Istället säger man ”vi hade sex, men jag låg bara där”. Därför är det sexuella våldet också svårt att komma åt. Det finns också en bristande kunskap i samhället om sexuellt våld, och alldeles särskilt om sexuellt våld i nära relationer, säger hon.

Vad kan man som anhörig göra?

Enligt Josefin Grände kan det vara ineffektivt att direkt och enbart säga saker som att den som blir utsatt för våld i en nära relation inte borde träffa sin förövare. Som närstående kan det därför vara en idé att ställa undersökande frågor som ”har du funderat på att lämna honom? Hur går dina tankar? Och vad gör det svårt?”

– Det är viktigt att bekräfta personen på så sätt att man visar sig förstående för vad hon tycker är bra med kärleksrelationen, samtidigt som man måste våga prata om våldet, säger hon.

Samtidigt menar Josefin Grände att man som närstående ska hjälpa till att avnormalisera våldet, eftersom våldet blir så normaliserat för den som blir utsatt. Det är viktigt att våga säga vad man ser som inte är okej och vad som gör en orolig. Att stötta och ge råd, men inte komma med för mycket pekpinnar om hur den som blir utsatt borde agera.

– Som utsatt måste man få behålla sin värdighet och ett sätt att göra det är att som närstående säga ”jag fattar att det är svårt, jag förstår varför du vill stanna kvar och varför du funderar på att lämna”. Håll kvar er relation, även om hon drar sig undan i perioder, se till att hon får stöd och hjälp så fort hon är redo. Hjälp till praktiskt om det behövs. Men om man är rädd och orolig för någons liv ska man som närstående givetvis anmäla till polisen, säger hon. 

Josefin Grände tipsar även om att man som anhörig eller närstående kan kontakta en kvinnojour eller socialtjänsten för att få stöd och råd i hur man kan stötta på bästa sätt.