in

Jämställdhetsministern: ”Jag förstår om man tycker att det är ett stort svek att vi inte lyckas skydda kvinnorna”

åsa dragar
Foto: Kristian Pohl / Regeringskansliet

Vad vill regeringen göra för att säkra skyddet för utsatta kvinnor? ”Jag förstår om man tycker att det är ett väldigt stort svek att vi inte lyckas skydda de här kvinnorna”, säger Åsa Lindhagen, jämställdhetsminister. Mer

Nästan en fjärdedel av alla unga kvinnor mellan 16 och 24 år har blivit utsatta för våld i en nära relation. Det visar en rapport från Brottsförebyggande rådet från 2018, och det är den senaste rapporten som tagits fram på ämnet. Vi har pratat med jämställdhetsminister Åsa Lindhagen för att reda ut lite frågetecken.

– Vi måste förstå att det här inte handlar om oskyldiga tonårskonflikter och kärleksproblem, utan det här är grovt våld, säger hon.

I början av december förra året presenterade regeringen ett 34-punktsprogram med förslag på åtgärder mot gängkriminalitet. Några åtgärder är exempelvis hårdare straff, avskaffandet av straffreduktion och långsiktiga satsningar i skolorna. Att gängkriminaliteten är ett stort problem i samhället råder det ingen tvekan om, men frågan är om regeringen är beredd att göra liknande satsningar för att stoppa just våld i nära relationer.

Även om ett 34-punktsprogram inte har tagits fram för att motverka våld i nära relationer menar Åsa Lindhagen att regeringen kollar på långsiktiga lösningar och på att skärpa lagstiftningen även för brott som sker i nära relationer. Som exempel nämner hon samtyckeslagstiftningen som klubbades igenom för snart tre år sedan. Lagen, som säger att allt annat än ett ja är ett nej, har som syfte att göra det enklare att döma i sexualbrott. Enligt Åsa Lindhagen är just lagstiftning en viktig del i att bekämpa våld i nära relationer. Men när det kommer till våld i ungas relationer kan en ung gärningsman få straffreduktion, alltså kortare straff till följd av sin unga ålder. En åtgärd i 34-punktsprogrammet är att avskaffa straffreduktionen för unga vuxna vid grov brottslighet.

Finns det planer på att avskaffa straffreduktionen även för brott som sker i nära relationer bland unga? 

– Att skärpa straffen är en viktig del när det gäller de här brotten också, och jag är inte en politiker som tycker att allt blir bättre bara för att vi skärper straffen. Men jag är inte heller en politiker som tycker att vi aldrig ska göra det.

Jämställdhetsministern: ”Kvinnor har tyvärr fog för att vara rädda för sina liv”

I en granskning som VeckoRevyn gjorde förra året, pratade vi med en kvinna som lever med skyddade personuppgifter. Hon bor på hemlig ort och får inte längre besöka sin hemstad och familj. Samtidigt är hennes gärningsman fri efter att ha avtjänat ett 6 månader långt fängelsestraff.

Om han anses vara ofarlig varför behöver hon då fortfarande skyddas? 

– Det blir väldigt svårt som politiker att veta vad jag ska säga, för vi har inte tillräckligt bra svar att ge på den här frågan. Jag tycker inte att vi gör tillräckligt för de här kvinnorna, och där kan man verkligen diskutera lagstiftning och hårdare straff med möjlighet att tydligare begränsa de här männen. Det tror jag är en fråga vi skulle behöva titta närmare på.

Menar man att det finns personer som släpps ut men som fortfarande anses vara en fara för antingen den enskilda kvinnan eller för samhället i stort?

– Vi gör inte tillräckligt för att se till att det här får ett stopp. Hur får man de här männen att sluta göra detta? Vi skulle behöva titta närmare på det. Det handlar både om straffskalan men också om när männen kommer ut. Det är en kvinna som mördas var tredje vecka, kvinnor har tyvärr fog för att vara rädda för sina liv. Jag förstår om man tycker att det är ett väldigt stort svek att vi inte lyckas skydda de här kvinnorna.

En våldsam relation blir som farligast när den våldsutsatta vill lämna relationer. Hur ska man skydda personen då?

– Då kan skyddat boende vara en bra insats. Kanske också på en annan ort. Du kan inte vara på en kvinnojour där du bor utan du måste lämna orten. Men sen också att starta om livet, att få stöd och hjälp i det, där skulle vi behöva göra mer. Att få en ny trygg bostad, att du behöver etablera dig på arbetsmarknaden och finns det barn behöver de börja skolan på nytt.

Men borde inte fokus istället ligga på att gärningspersonen behöver ändras?

– Jo absolut, en viktig satsning som vi gör nu i budgeten för nästa år (2021 red. anm.) är en satsning på att våldsutövare ska sluta utöva våld. Vi har historiskt haft mest fokus på just skydd och stöd. Det måste vi fortsätta ha och det behöver vi bli bättre på som sagt. Men vi behöver också fokusera på just våldsutövarna, det är otroligt viktigt.

Våld i nära relationer ökar under pandemin

I våras skrev VeckoRevyn om att våld i nära relationer riskerar att öka under coronakrisen. Något som även kvinnojourer vittnar om. Redan i april rapporterade Unizon att 20-40 procent fler kvinnor hört av sig i år jämfört med förra året. Under den här krisen blir människor också allt mer isolerade. Vi uppmanas att stanna hemma så mycket som möjligt, inte träffa personer utanför hemmet och att jobba hemifrån om vi kan. För personer som blir utsatta för våld i en nära relation är det inte otänkbart att man just nu är isolerad med sin förövare. För att ge extra stöd till våldsutsatta kvinnor och barn under pandemin har regeringen avsatt 100 miljoner kronor.

– Pengarna har gått till organisationer i civilsamhället, kvinno- och tjejjourer som jobbar med att ge stöd och hjälp till kvinnor. Att hitta nya vägar att nå våldsutsatta. Det kan vara digitala lösningar i större utsträckning. Du kanske inte kan ringa i telefon, man kanske kan utveckla chattmöjligheter. Alltså den typen av insatser och kvinnojourer är väldigt duktiga på att hitta vägar framåt.

Vi kan tänka oss att fler fall kommer att anmälas till följd av ökningen. Har ni skjutit till medel för att polisen ska kunna utreda de ökade brotten som sker i nära relationer i samband med coronakrisen? 

– Polisen får väldigt stora resursförstärkningar och det är otroligt viktigt att de här brotten också prioriteras. Under året (2020 red. anm.) har man anställt 350 nya medarbetare för att jobba just med de här brotten.

Vill du se mer av intervjun? Kolla på klippet längre upp i artikeln!

Blir du utsatt för våld i en nära relation? Hit kan du vända dig

  • Kvinnofridslinjen: 020 50 50 50 
  • Brottsofferjouren: 0200 21 20 19
  • Terrafem (andra språk än svenska): 020 52 10 10
  • ungarelationer.se: erbjuder anonym chatt för dig under 20 år
  • roks.se: här kan du hitta en jour nära dig
  • unizon.se: här kan du hitta en jour nära dig
  • tjejjouren.se: här kan du hitta en jour nära dig