När Rakel Bråthén delade sin free birth-förlossning till sina två miljoner instagramföljare fylldes kommentarsfältet med hjärtan. Samtidigt finns det stora risker med att helt avstå mödra- och förlossningsvård. Varför väljer kvinnor alternativa metoder? Och vad är det som gror i förlossningsvårdens sprickor? Enligt barnmorskan Åsa Mörner ska vi se det som ett tecken på att något måste förändras. Mer
in Nyheter
Rakel Bråthén om kritiken mot free birth: “Är förminskande”
Den 29 augusti 2023 delar Rakel Bråthén, eller Yoga girl som hon också kallas, sin förlossningsvideo på Instagram. Snabbt fylls kommentarsfältet av hjärtan. Många är berörda, några gråter av glädje. I flera månader har hennes två miljoner följare fått ta del av hennes free birth-resa. En graviditet har passerat (nästan helt utan vårdens inblandning) och förlossningen sker i sann free birth-anda, förutom Rakel är det bara hennes man och hennes dotter hemma i huset när bebisen föds.
Även om reaktionerna under videon till största del är positiva börjar snart andra röster höras. Några är kritiska. Det är framför allt en mening som flera följare verkar studsa på; “When left undisturbed, birth is inherently safe”. Någon kommenterar att det är ett farligt och falskt uttalande, att världen över så dör kvinnor under förlossningar just för att de saknar tillgång till en säker mödra- och förlossningsvård. Någon poängterar att Rakel har ett stort inflytande och att hon borde förvalta det med försiktighet.
Free birth, eller vild graviditet som det kallas på svenska, innebär att kvinnor genomgår graviditet och förlossning utan vårdens inblandning. Det är än så länge ett ovanligt fenomen, men det förekommer. Särskilt i USA, där kvinnor delar med sig av sina upplevelser i facebookgrupper, podcasts och på Instagram.
En av dem är Judith, som var gravid i 45 veckor (i Sverige erbjuds kvinnor igångsättning i vecka 41, och rekommenderas att föda eller vara i aktiv förlossning senast vecka 42) och i stunder av tvivel blev peppad av forum på sociala medier; “din bebis är inte redo att komma ut” och “lita på din kropp” var några av sakerna hon fick höra.
Judiths bebis dog i magen – när hon till slut åkte in till förlossningen var det för sent. Skulle bebisen ha överlevt om hon hade valt en mer traditionell väg? Det är omöjligt att veta. Men en samlad läkarkår är enig: att välja bort mödra- och förlossningsvård är en fara för både mamma och barn. De har siffrorna på sin sida: varannan minut dör en kvinna i världen i samband med graviditet eller förlossning, och en stor anledning till det är just bristande vård.
Rakel Bråthén: “Förminskande när folk säger att det är oansvarigt av mig”
För Rakel och hennes bebis gick det bra, men jag blir nyfiken på hur hon, som har stor möjlighet att påverka, tänker kring att förespråka (och att själv välja!) en metod som svensk vård faktiskt varnar för.
– Jag har aldrig någonsin sagt att jag tycker alla i världen ska ha en free birth, jag har aldrig uppmanat någon att det här är din väg. Jag tycker det är ganska förminskande när folk säger att det är oansvarigt av mig att berätta om min förlossning, som att kvinnor inte tar det på högsta allvar att researcha vad som känns bäst för dem.
Rakel menar dock att hon tycker det är viktigt att visa flera versioner av vad en födsel kan vara, att hon kan bidra till att kvinnor får se andra alternativ och söka sig till något mindre medicinskt, men att hon tror att free birth är något man aktivt väljer. Hon understryker att kvinnor är fullt kapabla att göra sin egen research och fatta självständiga beslut, precis som hon själv gjorde.
– Det finns en risk i att föda på sjukhus, och det finns en risk i att föda hemma. Det kommer vi aldrig ifrån. Det är min tro att jag bäst minimerat den risken genom att välja att föda på mina egna villkor och på en plats där jag känner mig trygg.
Hon bestämde tidigt att hon inte ville behandla graviditeten som en medicinsk sak, men att hon självklart skulle söka hjälp om hon kände att något var fel. Till skillnad från andra som förespråkar free birth, valde Rakel dock att göra två ultraljud, precis som de allra flesta gör – ett i början av graviditeten och ett i mitten för att få reda på könet.
Det finns vissa farliga tillstånd som bara kan upptäckas via ultraljud eller CTG, hur tänker du kring det?
– Under förlossningsskedet är min uppfattningen att varje störningsmoment är negativt, och att varje störningsmoment leder till att det blir mindre tryggt, säger hon och fortsätter:
– När det gäller ultraljud kände jag själv att jag var väldigt frisk. Jag ville inte ha varenda ultraljud och undersökning som rekommenderas. Om något inte kändes bra så skulle jag åka in och fråga om det.
Barnmorskan Åsa Mörner tycker det är bekymmersamt när en person med så stor plattform delar det här sättet att se på förlossning och graviditet, eftersom hon tror det kan leda till att fler överväger free birth som ett alternativ. Hon menar att majoriteten av dem som dör till följd av graviditet eller förlossning dör i onödan – orsakerna är ofta behandlingsbara. Men i många delar av världen saknar gravida och födande den vård vi har tillgång till i Sverige. Därför finns det stora risker med att helt avstå mödra- och förlossningsvård.
– Bland det farligaste är blödning eller infektion i samband med förlossning, men också preeklampsi/ havandeskapsförgiftning som kan leda till ett livshotande tillstånd om det ej behandlas, säger hon och tillägger:
– När något pekar åt fel håll kan vi hantera situationen. Man bestämmer ju själv såklart, men man behöver vara medveten om det här.
Bidrar bristerna i förlossningsvården till free birth?
Sverige har en av världens lägsta barna- och mödradödlighet, mycket tack vare kostnadsfri mödravård och en välutvecklad förlossningsvård. Genom att avsäga sig den är det svårt att veta hur fostret mår, hur moderkakan ligger, om det finns några livshotande tillstånd hos barnet, eller ens om det är fler än ett foster i magen. För bara 100 år sedan hade vi ingen organiserad förlossnings- och mödravård i Sverige, vilket resulterade i att ungefär var tionde barn och var hundrade mamma dog i samband med graviditet och förlossning.
Samtidigt har det stormat kring förlossningsvården de senaste åren. En granskning som jag och mina kollegor på VeckoRevyn gjorde förra året vittnade om stora brister. Sedan 2018 har minst 83 barn dött av förlossningsrelaterade skador, och mer än hälften hade kunnat räddas. I 12 fall nämndes platsbrist som en av orsakerna. Vår granskning visade dessutom att över hälften av alla anmälda förlossningsskador hade kunnat förebyggas, och 10 procent av kvinnorna vars IVO-anmälningar vi gått igenom, menar att de blivit utsatta för övergrepp i den svenska förlossningsvården.
Kan missnöjet med den traditionella vården locka till helt andra metoder? För Rakel verkar det ha varit en faktor. När jag frågar henne varför hon valde free birth svarar hon att det hänger ihop med att hon inte hade en så positiv upplevelse från sjukvården första gången hon var gravid.
– Det var som att simma motströms. Jag ville gärna föda hemma och kände mig trygg i kroppen, men fick hela tiden höra att kroppen inte är gjord för att föda barn.
Var fick du höra det? Från vården?
– Ja, från vården, inte bara att den inte är gjord för att föda barn men också att chansen att det går dåligt är nästan garanterad. Det var inget snack om att det är naturligt och det här klarar vi av, utan mer: här är alla tusen saker som kan gå snett. Och jag tror inte att det är det tryggaste sättet att gå in i en förlossning.
Barnmorskan: “Free birth är ett symtom på att vi behöver förändra saker i förlossningsvården”
Även om en klar majoritet använder sig av den traditionella vården, har barnmorskan Åsa Mörner funderat över varför kvinnor i Sverige, och i många andra delar av västvärlden, söker sig till den alternativa vården.
– Jag tror att en stor anledning är att vi saknar en personcentrerad vård. Man vill stå i centrum när man går igenom något av det största man gör i livet. Man vill berätta om sina önskningar, bygga upp ett förtroende mellan varandra, där tidsbrist och stress inte finns.
Hon menar att förlossningsvården, så som den ser ut idag, inte tar hänsyn till att gravida har olika förutsättningar, behov och önskemål. Hon tror att vi ska se det här med free birth som ett symtom på att vi behöver förändra saker i vården.
– Om vi skulle åtgärda de uppenbara problemen, såsom arbetsvillkor och stress, men också hitta ett sätt där personen är i centrum, skulle vi inte ha lika många som söker sig till alternativa metoder.
Men att välja bort vården helt är inte ett bra alternativ, menar hon.
– Det är normalt att vara gravid och föda barn, men samtidigt så är det det mest farliga man kan gå igenom i livet. Det kan ju låta märkligt, men det är faktiskt så, eftersom de komplikationer som kan uppstå kan bli väldigt farliga. Det är just därför vi har gratis graviditets-, förlossnings- och eftervård som ska vara tillgänglig för alla.
Men vad säger du till dem som menar att vi kvinnor fött barn i alla år och att graviditet och förlossning blivit alldeles för medicinskt?
– Ja, vi har fött barn i alla tider – det är också därför väldigt många kvinnor och barn har dött förr, och gör fortfarande i andra delar av världen. Det dör en kvinna varannan minut i samband med graviditet eller förlossning än idag där man inte har tillgång till barnmorskor!
Åsa Mörner tycker också att det här är en typisk retorik när det kommer till just kvinnovård och kvinnofrågor. Att man har sett olika “kvinnoproblem” som helt naturliga och där saker som klimakteriet, graviditetsbesvär och endometrios inte prioriterats inom forskningen.
– Kvinnor har alltid haft mens, alltid fött barn och alltid kommit i klimakteriet. Men det betyder inte att vi inte ska forska om detta eller erbjuda råd och behandling, för då får vi ingen jämlik vård.
Rakel Bråthén: “Förstår självklart de som är kritiska”
Låt oss avsluta den här artikeln där vi började, med den där förlossningsvideon på Rakels instagramkonto, och det där påståendet som blivit kritiserat – om att födslar i sig är säkra “when left undisturbed”. Vad menar hon egentligen?
– Det hänger på att man bor i ett utvecklat land, att man bor i ett i-land och att mamman själv är frisk och mår bra. Så tyvärr är det ju ett privilegium att föda friska barn. Men nu pratar jag till västvärlden – till USA och Sverige.
Jag frågar henne därför om det som Åsa Mörner berättat, att det är normalt att vara gravid och att föda barn – men att komplikationerna som kan uppstå faktiskt kan vara livsfarliga om man inte får rätt förlossnings- och mödravård i rätt tid.
– Det är bra att vården finns för de som behöver det. Men på grund av att det här systemet är så stort och kallt så behandlar vi alla kvinnor som att de är den här lilla procenten (av kvinnor som får komplikationer red. anm.), och det tror jag leder till att kvinnor som inte behöver ingrepp får stora ingrepp, som gör att förlossningen blir mycket svårare än vad den hade behövt bli.
Förstår du dem som är kritiska?
— Det är klart jag gör det, det är en så känslig fråga. Bara att föda hemma är en känslig fråga, så att föda hemma utan barnmorska, jag förstår att det är triggande och att folk är upprörda. Men jag kommer inte sluta prata om min egen förlossning för jag tycker det är viktigt att vi får höra andra röster och se andra alternativ.