in

Unik kartläggning: så många mammor och barn far illa i den svenska förlossningsvården

Foto: Christian Bowen / Unsplash

VECKOREVYN GRANSKAR. Den svenska förlossningsvården har gått på knä i flera år, och trots att vårdpersonal har larmat så har åtgärder dröjt. Genom en unik kartläggning kan VeckoRevyn visa hur många mammor och barn som skadats och dött de senaste åren. Mer

Under hösten 2021 stormade det om förlossningsvården i Stockholm. Vårdpersonal som i flera års tid har larmat om en farlig arbetsmiljö och dålig patientsäkerhet höjde återigen sina röster – och den här gången fick det kännbara konsekvenser för verksamheterna. I slutet av oktober slutade samtliga förlossningschefer på Södersjukhuset i protest. Dagen därpå sa 26 barnmorskor upp sig från Danderyds sjukhus och Vårdförbundet varnade för massuppsägningar över hela Sverige. Inom några veckor hade totalt 41 barnmorskor på Danderyds förlossningsavdelning sagt upp sig. Hälften av dessa kom i början av 2022 tillbaka till sina arbeten, efter att Danderyds sjukhus meddelat att förlossningsavdelningen görs om till tre mindre enheter med särskilda syften, att fler läkare ska vara närvarande när det behövs och att servicepersonal ska avlasta vårdpersonalen när det går. Region Stockholm har också lovat att en ny förlossningsavdelning ska öppna på S:t Görans sjukhus 2023 istället för 2025, vilket var planen från början.

I övrigt är mycket sig likt, trots omfattande protester. Krisen i förlossningsvården är långt ifrån ett Stockholmsfenomen – problemen finns överallt. I Sollefteå har ockupationen av BB pågått sedan 2017. Ockupanterna är fortfarande stenhårda i sin protest och tänker inte gå förrän det kommer ett beslut om att förlossningen och BB på sjukhuset får vara kvar. Skånes universitetssjukhus fick sommaren 2021 hålla familje-BB stängt på grund av personalbrist. Och i Västerbottens kommun kan kvinnor behöva åka fem timmar på snöiga, hala vägar för att komma till närmaste förlossning.

Allt det här vet vi – ändå fortsätter det. Och larmen verkar aldrig ta slut.

Men vad döljer sig bakom dem?

Benji Aird / Unsplash

Unik kartläggning visar siffrorna bakom krisen

Lyssna på podcasten Förlossningskrisen – del 1 här.

I en unik kartläggning har VeckoRevyn, i en podcast som görs i samarbete med Podme, tittat närmare på hur många som far illa i den svenska förlossningsvården.

Det visar sig att det som vårdpersonal så länge varnat för i allra högsta grad sker. Mammor och bebisar skadas och dör i den svenska förlossningsvården, och en orsak till det är hög arbetsbelastning bland barnmorskor, läkare och sjuksköterskor.

Till IVO, Inspektionen för vård och omsorg, kan den som upplever sig ha blivit felbehandlad av vården, och vårdgivarna själva, vända sig och göra en anmälan. Mellan januari 2018 och slutet av augusti 2021 handlade cirka 300 av dessa anmälningar om just förlossningsvården. För att få en bild av hur, varför och i vilken utsträckning mammor, bebisar och vårdpersonal far illa, har VeckoRevyn granskat samtliga.

Bland tusentals rader och kolumner träder en bild av en förlossningsvård i kris fram. Vi har tittat närmare på tre typer av händelser som lyfts fram i anmälningarna.

  1. Skadade och döda barn
  • 148 fall rör skador på barn, varav 73 av dessa skador är långvariga eller permanenta skador på bebisen, till exempel svåra hjärnskador.
  • 83 barn dog av förlossningsrelaterade skador
  • 85 barn fick syrebrist
  • I 13 fall har bebisar eller mammor fått fel medicin, vilket i två fall lett till att bebisen avlidit eller med stor sannlikhet kommer att avlida av skadorna.
  • 12 dödsfall kopplas till platsbrist.

Enligt IVO eller sjukhusen själva hade 44 barn som dött kunnat räddas. Det är mer än hälften.

VeckoRevyns genomgång visar att problem med CTG, den apparat som under en förlossning mäter barnets hjärtljud, är en vanlig orsak till att bebisar skadas eller dött.

Vi har hittat 63 fall där misstolkningar av CTG-kurvor eller personal som agerat för sent på CTG-mönster pekas ut som en orsak till att barnet farit illa. Av dessa avled 32 barn. 

2. Skadade och döda mammor

  • 76 av anmälningar handlar om skador på mamman.
  • 48 av dessa rör långvariga eller permanenta skador.
  • I fyra fall har mamman avlidit på grund av förlossningen.
  • 15 kvinnor har anmält att de blivit sydda fel på förlossningen.

3. Övergrepp på födande

  • 32 anmälningar handlar om att kvinnor har blivit utsatt för undersökningar, behandling eller annat utan samtycke.
  • Tre kvinnor blev sydda utan bedövning, mot sin vilja. 
  • 26 ingrepp upplevdes som övergrepp. 

I dessa fall handlar det inte om akuta situationer där föderskor eller bebisars liv svävar i fara, utan det rör sig om fall där kvinnor blivit vaginalt undersökta mot sin vilja och medan de sovit. Tvingats till sugklocka, blivit sydda utan bedövning, hållits fast eller fått livmodertappen bortträngd samtidigt som kvinnorna protesterat eller skrikit. Problemet tycks vara omfattande, och hänga ihop med personalbrist och hög arbetsbelastning.

Patricia Prudente / Unsplash

Många skador och dödsfall hade kunnat förhindras

Hälften av de nära 300 anmälningar som VeckoRevyn har tittat på gäller skador eller dödsfall som hade kunnat undvikas eller förebyggas. Genom mindre stress och bättre kompetens hade de här barnen och kvinnorna inte behövt drabbas.

VeckoRevyn har hittat många fall där IVO eller de anmälda sjukhusen själva menar att skadorna eller dödsfallen inte hade behövt uppstå. 103 gäller skador på barn och 39 på mammor.

Många av anmälningar har ännu inte fått beslut från IVO. VeckoRevyn har hittat ytterligare fall där skadan eller skadorna uppstått eftersom det inte funnits plats på sjukhus utan mamman blivit hemskickad, att bebisen fått felaktig dos med medicin, i enskilda fall så högt att barnet kommer avlida av sina skador, att patienten lämnats utan barnmorska och CTG-bevakning under längre tid eller för att sjukhuset inte följde sina egna riktlinjer. 

IVO konstaterar att en återkommande orsak som bidrar till att det går fel under förlossningen är att det är hög arbetsbelastning på avdelningen. Bemanningen är helt enkelt inte anpassad för belastningen av patienter som verksamheten har, till exempel när många svåra och akuta ärenden ska handläggas samtidigt. Efter lång period av hög arbetsbelastning, konstaterar IVO, att både läkare och barnmorskor får tunnelseende och inte längre tar rationella eller avvägda beslut.

Lyssna på Förlossningskrisen

I podcasten Förlossningskrisen, som VeckoRevyn gör i samarbete med Podme, har vi pratat med tre kvinnor som på olika sätt drabbats av den krisande förlossningsvården.

I avsnitt 1, som går att lyssna på redan nu, möter vi Tove Spånberg. Strax innan jul 2018 förlorade hon sin son Henry. I samband med förlossningen uppstod flera komplikationer, och fem dagar gammal somnade Henry in. IVO riktade senare stark kritik mot sjukhuset.

I avsnitt 2, som släpps den 31 mars, hör vi Sara berätta om hur de omfattande förlossningsskador hon fick upptäcktes först tio månader efter förlossningen, detta trots att hon gång på gång sökt vård.

I avsnitt 3, som släpps den 7 april, tar Majda* oss igenom hur en barnmorskas beslut att göra saker mot Majdas vilja under förlossningen har gett upphov till PTSD och stort lidande.

I förlossningskrisen hör vi också forskare, experter, barnmorskor och annan vårdpersonal berätta om sina upplevelser av den svenska förlossningsvården, och varför det har blivit såhär.

*Majda heter egentligen något annat.

Prenumerera på MysMejlet – Sveriges mysigaste månadsmejl

* Obligatoriska fält
Genom att välja ”ja” godkänner du att vi hanterar dina uppgifter enligt VeckoRevyns personuppgiftspolicy.
Genom att godkänna accepterar du att vår plattform Mailchimp behandlar din data.Du hittar mer information om Mailchimp här.

Bli vår Patreon!

Hjälp oss göra fler viktiga granskningar för unga kvinnor! Läs mer här.