in

Förlossningskrisen: hälften av anmälda förlossningsskador hade kunnat förebyggas

förlossningsskador
Bildkälla: Unsplash

VECKOREVYN GRANSKAR. Nästan alla som föder barn får en bristning, men de är sällan allvarliga. Däremot får ungefär 4 av 100 kvinnor i Sverige mer komplicerade förlossningsskador, och en ny granskning från VeckoRevyn visar att stress bland vårdpersonal är en bidragande faktor till att föderskor skadas i samband med förlossningar. Granskningen visar även att mer än hälften av skadorna som anmälts hade kunnat förebyggas. Mer

Sara är väl förberedd inför sin fjärde förlossning. Hon har formulerat förlossningsbrevet noga, skrivit ner vad som är viktigt för henne och att hon behöver hjälp under krystarbetet. Under sina tidigare förlossningar har hon aldrig känt av krystreflexerna och önskar därför bli guidad genom dessa – för att spara på krafterna när det går och krysta när det behövs. Men hjälpen uteblir. Istället är hon själv på rummet med en undersköterska i långa perioder. Sara ligger och krystar i timmar men inget händer, hon blir mer och mer utmattad och snart har hon ingen ork kvar i kroppen. Till slut föds Saras bebis med sugklocka. Men kampen är inte över.

Sara – vars fall du kan höra mer om i andra avsnittet av den dokumentär om förlossningsvården som görs i samarbete mellan VeckoRevyn och Podme – drabbas av omfattande förlossningsskador. Och hon är inte ensam. Mellan den 1 januari 2018 och sista augusti 2021 inkommer 76 anmälningar till IVO som rör skador på föderskor. 48 av dessa rör långvariga och permanenta skador. 15 kvinnor har anmält att de blivit sydda fel under förlossningen. Vår granskning visar att IVO eller sjukhusen slår fast att 39 anmälningar av alla de som rör skador på mammor hade kunnat förebyggas. Ofta bidrar stress bland vårdpersonal till att fel begås.

skador 1
Bildkälla: Zach Lucero /Unsplash

I samband med sin förlossning får Sara en grad två bristning, precis som många andra föderskor får. Det är faktiskt så att nästan alla som föder barn får någon form av bristning, men de är sällan allvarliga. Däremot får ungefär 4 av 100 kvinnor i Sverige allvarligare så kallade sfinkterskador, alltså skador i ändtarmen. I Saras fall går den yttersta huden sönder, i slidan och mellangården. Bristningen sys direkt på plats men det ska dröja länge innan hon får reda på vilka fler besvär hon har och hur pass omfattande hennes förlossningsskador är.

För senare ska visa sig att en muskel har slits av, att hon fått både bakre och främre framfall och en urinvägsinfektion som håller i sig under ett års tid – trots flera antibiotikakurer.

Fick höra att allt såg fint ut

Tre månader efter förlossningen går Sara på efterkontroll. Där får hon höra att allt ser fint ut. Men i den anmälan som Sara senare gör till Inspektionen för vård och omsorg, IVO, skriver hon att stress bidrog till att hon blev felsydd under förlossningen. Att hon sytts ihop fel får hon reda på genom en gynekolog hon själv tar kontakt med en tid senare.

– Jag hade behövt blivit mer ihopsydd. De hade missat en och en halv, två centimeter ungefär. Och det kände jag också, att det var inte som det skulle, berättar Sara.

Över ett år efter förlossningen sys hon ihop korrekt. Under samma operation lagas också hennes avslitna muskel och ett av hennes framfall. I samband med det upptäcks ännu ett framfall, och nästan tre år efter sin förlossning opereras hon igen.

skador 2
Bildkälla: Nathan Dumlao /Unsplash

Sara får ingen ersättning – trots omfattande skador

I Saras fall läggs IVO-utredningen ner direkt – det har gått för lång tid från det att Saras skador uppstod till dess att hon anmäler. IVO utreder nämligen inte händelser som ligger mer än två år tillbaka i tiden, och i Saras fall har det gått fyra. Men i den enkät som VeckoRevyn låtit göra i samband med den här granskningen, och som runt 500 kvinnor har svarat på, finns vittnesmål om att det kan dröja flera år innan förlossningsskador upptäcks. Många upplever dessutom att det är svårt att få den hjälp man behöver.

Sara har varit sjukskriven, opererats, genomgått tre antibiotikakurer för att behandla urinvägsinfektionen och lidit psykiskt av sin förlossningsupplevelse. Ändå anser både Löf (regionernas ömsesidiga försäkringsbolag), Patientskadenämnden och hennes eget försäkringsbolag att hon inte har rätt till ersättning.

– Föder man med sugklocka då får man räkna med att det blir lite skador. Som en manlig chef på Löf sa till mig: “Man får vara beredd på att det blir skada när någonting stort ska ut ur någonting litet”, berättar hon.

– Man lägger mycket skuld på sig själv. Man får inte gehör från något håll. Försäkringsbolagen säger nej. Cheferna skyller ifrån sig. Personalen ber om ursäkt, men sedan då?

Du kan lyssna på det andra avsnittet av Förlossningskrisen här.

Sara har valt att inte gå ut med sitt efternamn.

Prenumerera på MysMejlet – Sveriges mysigaste månadsmejl

* Obligatoriska fält
Genom att välja ”ja” godkänner du att vi hanterar dina uppgifter enligt VeckoRevyns personuppgiftspolicy.
Genom att godkänna accepterar du att vår plattform Mailchimp behandlar din data.Du hittar mer information om Mailchimp här.

Bli vår Patreon!

Hjälp oss göra fler viktiga granskningar för unga kvinnor! Läs mer här.