Efter VeckoRevyns granskning – åtgärder mot våld i nära relationer bland unga ska utredas

Tidigare i år publicerade VeckoRevyn en stor granskning om våld mot unga kvinnor i nära relationer. När det kommer till våld i nära relationer är unga kvinnor mellan 16 och 24 år överrepresenterade bland offer, och nästan en fjärdedel har någon gång blivit utsatt för fysisk, psykisk, sexuell eller någon annan typ av misshandel i en nära relation. Förövaren är nästan alltid en man.

Brottsförebyggande rådet (Brå) får nu i uppdrag av regeringen att undersöka vilka åtgärder som behövs i samhället för att motverka våld i nära relationer bland unga. Med nära relationer menas här just parrelationer.

En som läst VeckoRevyns granskning är jämställdhetsminister Åsa Lindhagen.

– Vi behöver prata mer om killars våld mot tjejer, och att det här inte handlar om oskyldiga tonårskonflikter. Det handlar om tjejer som är rädda för att skada sig allvarligt och till och med att dö, säger hon.

Hur lång tid kan vi förvänta oss att det tar innan vi får se några konkreta insatser? 

– Den här rapporten lägger en bra grund för att ta steg framåt. Om vi vill se åtgärder behöver vi öka kunskapen bland socialtjänsten i kommunerna.

Men tänker ni agera direkt när rapporten är klar?

– Ja, absolut. Den är till för att vi ska kunna ta fler steg framåt.

Brå:s rapport om att unga kvinnor är överrepresenterade bland offer för våld i nära relationer kom redan 2018. Varför tas detta initiativ först nu? 

– Vi har för inte så längesen gett Jämställdhetsmyndigheten i uppdrag att jobba med att stärka det våldsförebyggande arbetet, och har i det uppdraget specifikt pekat ut unga som särskilt utsatta. Men det är också en av mina reflektioner, att vi ännu tydligare behöver lyfta det våld som sker bland unga i nära relationer.

Varför är det viktigt att göra en särskild utredning om vilka åtgärder som krävs just bland unga? 

– Dels behöver vi mer kunskap om vad det finns för olikheter, till skillnad från det våld som sker bland vuxna. Det kan vara att man går i samma skola som gärningspersonen, eller att man bor hemma. Eller att det är ens första relation, och internet och pornografin kan påverka mycket.

Den senaste tiden har det pågått en debatt om att unga personer pressas till hårt sex. Varför tror du att många unga känner så?

– Det finns säkert många olika svar, men jag tror att pornografin har en negativ inverkan. Och den är så otroligt lättillgänglig i mobilen. Inom pornografin finns det väldigt grova våldsinslag, kvinnoförnedring och tortyrliknande övergrepp. Vi har unga idag, både killar och tjejer, som tänker att det är så man ska agera. Vi har inte lyckats etablera samtyckeskulturen, där allt annat än ja är ett nej.

Det gjordes en kampanj på sociala medier i samband med att samtyckeslagen infördes, finns det några planer på att göra fler liknande kampanjer?

– Det är inget som vi har planer på just nu, men vi har myndigheter som driver sådant. Det finns även många fantastiska organisationer, som till exempel ”Fatta”, som också driver på i dessa frågor.

Vilka insatser gör ni för att unga kvinnor ska känna sig tryggare, framför allt när det kommer till våld i nära relationer?

– Kvinno- och tjejjourerna spelar en viktig roll i det arbetet, och det är viktigt att vi ökar deras resurser. De möter många unga och vi behöver backa upp deras arbete. Vi måste bli bättre på att peka ut unga som en särskilt utsatt grupp. Vi har ett stort jobb framför oss.

I vintras skrev VeckoRevyn om Alice, som blivit misshandlad flera gånger av sin expojkvän och som hölls inlåst i en lägenhet i två veckor. Han dömdes till ett års fängelse för grov kvinnofridskränkning, misshandel och olaga hot. Han kom ut sex månader efter att rättegången ägt rum, eftersom häktningstiden räknas in i straffet och för att han blev villkorligt frigiven efter nio månader. Idag bor hon på skyddat boende på hemlig ort och får inte längre besöka sin hemstad medan han är ute i det fria.

Vad kan man säga om straffen för de som begår brott i nära relationer?

– Vi behöver skärpa lagstiftningen, vi har redan gjort det men vi kommer behöva göra det igen.

Hur ska man göra för att nå unga som blir utsatta för psykisk misshandel?

– Just det psykiska våldet kan i många fall vara det tuffaste, och vi behöver öka kunskapen bland unga om att våldet kan se ut på många olika sätt. Vi skulle behöva ta det psykiska våldet på större allvar. Har vi tillräckligt starka verktyg i lagstiftningen? Vi har fortfarande saker vi behöver göra, utan tvekan.

Vilka åtgärder som krävs för att motverka våld i nära relationer bland unga, och vad Brottsförebyggande rådet kommer fram till får vi se när rapporten är klar den 29 oktober 2021.