Advokaten om sexualbrott: “Anmälningar ligger på hög i flera månader”

Vad beror det på att så få våldtäktsanmälningar leder till fällande domar? Åklagare Emma Olsson har arbetat på Åklagarmyndigheten i sexton år, och har ägnat en stor del av dessa åt just sexualbrott. Hon menar att en svårighet med att få förövare dömda är att det oftast inte finns några vittnen, men att det ofta räcker till att väcka åtal om målsägande så snabbt som möjligt ringer till polisen. 

– För då kan polisen säkra spår. Det är en kamp mot klockan, men i de fall där målsägande kommer till polisen med en gång har vi störst möjlighet till framgång, säger hon. 

Men det är vanligt att de som blir utsatta för sexuella övergrepp inte söker sig till polisen direkt. Ibland tar det månader, och i vissa fall år. Enligt Emma Olsson kan det då bli svårare att väcka åtal då, men det kan gå ändå – särskilt om målsägande berättat för någon en kort tid efter övergreppet. 

– Kanske har målsägande på en gång, i ett akut skede, ringt till en förälder eller en vän. Då är det viktig bevisning, där de personer man berättat för också hörs. 

Silvia Ingolfsdottir Åkermark arbetar som brottmålsadvokat. Tidigare har hon arbetat som åklagare, men sedan 2014 jobbar hon på en advokatbyrå och är specialiserad på sexualbrott. Hon delar bilden av att dessa brott kan vara svåra att bevisa eftersom det ofta saknas direkta vittnesiakttagelser. Men enligt henne räcker det inte alltid med att den som blivit utsatt kontaktar polisen direkt. Hon menar att det finns ett problem i hur brotten utreds, att anmälningar kan ligga på hög i flera månader hos polisen och att sexualbrottsärenden inte är tillräckligt högt prioriterade. 

– Jag har varit med om att klienter inte blivit hörda på ett halvår när de anmält en grov våldtäkt, säger hon. 

Hon tycker det behövs fler poliser och åklagare som är specialiserade på sexualbrott, och att det läggs ner för många utredningar som egentligen borde gå till åtal. 

– Sen vet man inte om dessa skulle resulterat i fällande dom, men det är också för få anmälningar som leder till åtal skulle jag säga. Åklagarna gör en bedömning som egentligen en domstol ska göra. Det är klart att de måste tro på att det finns tillräckliga bevis, men det handlar också om att de behöver vara mer erfarna åklagare som jobbar med de här frågorna och förstår att de har att göra med traumatiserade personer, säger hon och fortsätter:

– Det är klart att vi aldrig kommer få hundra procent fällande domar, men vi kommer få en betydligt högre procent om det här är prioriterat, görs mer professionellt och om det fanns fler specialutbildade poliser.

VeckoRevyn har pratat med tre kvinnor som anmält sexuella övergrepp. I ett fall ledde anmälan till en fällande dom, men i de två andra fallen lades förundersökningen ner i brist på bevis. Du kan ta del av deras berättelser här.

Åklagaren: “De allra flesta anmälningar som görs klassas som brott”

I en rapport från Åklagarmyndigheten och Polismyndighet från 2019 granskas runt 200 sexualbrottsanmälningar. Endast 11,6 procent av dem ledde till åtal och lite mer än hälften av fallen ledde till fällande dom. En femtedel av ärendena har lagts ner med motiveringen att det inte finns någon anledning att misstänka att ett brott har begåtts. När det gäller våldtäkter kan det exempelvis handla om att en person övertalats och sagt ja trots att hen inte har velat. I några fall har motiveringen använts felaktigt, där det egentligen handlar om att målsägande inte vill medverka till utredningen.

Det finns också fall där ärenden lagts ner med motiveringen ”bevisproblem”, och där framgår det att detta har gjorts trots att flera utredningsåtgärder återstår – som till exempel att förhöra den som misstänks för ett brott.

Så med tanke på att så få anmälningar leder till fällande domar kan vi räkna med att många förövare går fria. Men enligt Emma Olsson kan den höga andelen anmälningar även bero på en annan sak. 

– När vi kollar på statistik på det här sättet finns det en felmarginal. Bara för att man upplever att eller känner att man blivit våldtagen, behöver inte det utgöra ett brott enligt lagens mening. Att man har ångrat sig eller skäms för att man haft sex med en viss person innebär inte att man blivit våldtagen. Det händer att man har sex när man är alkoholpåverkad och sen nyktrar till dagen efter och ångrar sig, men det behöver inte innebära att man blivit våldtagen. 

Det finns ingen statistik på hur många anmälningar som görs för att kvinnan har ångrat sig, utan enligt Emma Olsson är detta något som syns i anmälningarna som kommer in till dem. 

– Men det sker också brott som inte kommer till vår kännedom, så det finns en felmarginal i båda ändar. 

Bilden av att kvinnor anmäler för att de ångrat sig delas inte av Silvia Ingolfsdottir Åkermark.

–  Jag blir så trött på sådana förlegade våldtäktsmyter. Sedan att man anmäler för att man känner att man blivit våldtagen men att det inte räknas som det i lagens mening, det är något helt annat. Men jag har aldrig varit med om att någon anmält för att hon ångrat sig, säger hon och fortsätter:

– Det är otroligt skambelagt att bli våldtagen, ingen vill vara ett våldtäktsoffer. Det är ju snarare tvärtom – det kan ta lång tid innan man anmäler för man vill inte vara våldtagen.

Enligt Emma Olsson är dock de allra flesta anmälningar som görs sådant som faktiskt klassas som ett brott i lagens mening. Med det menar hon att det går att utläsa i anmälan att ett brott har begåtts, trots att det senare inte resulterar i en fällande dom. För att någon ska dömas behövs det stödbevisning, i form av vittnen, sms eller DNA, för att stärka målsägandes berättelse. 

Därför är det viktigt att anmäla ändå

Det är alltså en rad olika faktorer som bidrar till att det kan vara svårt att få juridisk upprättelse för den som blivit utsatt, men enligt Silvia Ingolfsdottir Åkermark är det viktigt att anmäla ändå. 

– Jag har haft väldigt många klienter, och det är få som ångrar att de anmält, för det här är det enda sättet att stå upp för sig själv.

Hon menar att det finns många duktiga utredare, och att många som anmäler känner att de blivit lyssnade på. I många fall får man en åklagare som kan ge en bra förklaring till varför anmälan inte leder till åtal, något som hon menar att klienter kan känna sig stärkta i. Det är också viktigt att dessa brott kommer till myndigheternas kännedom. 

– I många utredningar så måste gärningspersonen komma till polisen och bli delgiven misstanke och höras. Sedan samtyckeslagen anmäler många av solidariska skäl, att de vill att personen ska förstå att de måste sluta med ett visst beteendet. Många säger att de vet att de inte har tillräckliga bevis, men att de ändå vill att personen ska förstå vad den har gjort.

Även Emma Olsson trycker på vikten av att anmäla. 

–  Får vi in en anmälan om våldtäkt ska vi snabbt säkra bevis, och är det en färsk våldtäkt kan man hämta in den misstänka och ta underkläder i beslag eller penisprover. Sen kanske det ändå inte går att väcka åtal, men då har vi ändå presenterat för den misstänkte att målsägande har berättat det här. Det kan också förhindra att det blir ett återfall, att han gör om det här mot en annan tjej, säger hon och fortsätter: 

– Jag förstår såklart att det här är en väldigt jobbig och svår process, men det här är vår enda möjlighet att få fast någon. Om ingen skulle vilja berätta har vi inget att jobba med, vi är så beroende av information. Vi behöver att tjejer anmäler, så att vi kan få en uppfattning om hur vanligt det är eller om det dyker upp nya tendenser. 

Sexualbrott i siffror:

• De senaste åren har 5 av 100 våldtäkter lett till fällande dom, enligt Brottsförebyggande rådet.
• Runt 367 000 personer, alltså 4,5 procent av befolkningen, uppger att de utsattes för ett sexualbrott år 2021, enligt Nationella trygghetsundersökningen. Sexualbrott omfattar bland annat våldtäkt, sexuellt ofredande och koppleri.
• Mest utsatta är tjejer mellan 20 och 24 år, där 16,5 procent säger att de blivit utsatta.
• Den näst vanligaste åldersgruppen är tjejer mellan 16 och 19 år, där 15,4 procent uppger att de blivit utsatta.
• 2021 anmäldes runt 27 600 sexualbrott, alltså mycket färre än de som säger sig ha blivit utsatta.
• Den preliminära statstiken för 2022 visar att andelen anmälningar minskat med 10 procent jämfört med året innan, enligt siffror från Brottsförebyggande rådet.
• Men mörkertalet är fortsatt stort, särskilt när det kommer till brott i nära relationer där sexuellt våld kan förekomma.

Har du blivit utsatt för ett sexuellt övergrepp?

• Ring 112 vid en akutsituation.
• Ring 1177 om du behöver sjukvårdsrådgivning.
• Brottsofferjouren erbjuder stöd till den som utsatts för brott. Deras telefonnummer är 116 006.
• Föreningen Alla Kvinnors Hus samtalsmottagning hjälper dig som är utsatt för våld i nära relation och sexuellt våld. Om du bor i Stockholm kan du få hjälp på plats, annars kan du få hjälp digitalt.
• Föreningen storasyster ger stöd till dig som utsatts för våldtäkt eller andra sexuella övergrepp.
• Kvinnofridslinjen erbjuder samtalsstöd via telefon dygnet runt, och kan även hjälpa dig med kontaktuppgifter till socialtjänst och kvinnojour. Det är gratis att ringa på telefonnummer 020 – 50 50 50 och samtalet syns inte på telefonräkningen. De kan även hjälpa dig med kontaktuppgifter till socialtjänst, socialjour eller kvinnojour.
• RFSL Stödmottagning är en brottsofferjour för hbtq-personer som erbjuder samtalsstöd via telefonnummer 020 – 34 13 16.