in

Saga Becker: ”Jag är inte född i fel kropp, jag är född i fel system”

Fotograf: Helena Poneli Pataki

Alla transpersoner vill inte ändra på sin kropp för att känna att de tillhör sin könsidentitet. Under sin utredning kom Saga Becker fram till att hennes könsdysfori var mer social än kroppslig.

– Det tog väldigt lång tid för mig att inse att det är väldigt komplext att vara människa, vi transpersoner är olika och har olika behov av vård. Mer

Saga Becker är 31 år och arbetar som författare. Som nittonåring gick Saga ut med att hon är trans, efter att länge ha gått runt och saknat ord för att kunna förklara de delarna av vem hon är.

– Jag märkte väldigt tidigt att jag var annorlunda. Inte för att jag kände mig så annorlunda, det var mer som att omgivningen påpekade det och hade förväntningar utifrån vilket kön jag hade. Länge gick jag runt och trodde att det var något fel på mig eller att jag var född i fel kropp som det oftast uttrycks. Det var svårt för mig att förklara vem jag är, då det inte fanns begrepp att använda när jag växte upp. Men när jag kom ut som trans hade jag äntligen fått ord för att kunna förklara det.

Jag är inte född i fel kropp
Saga Becker. Fotograf: Helena Poneli Pataki 

Saga gjorde en utredning mellan det att hon var 20 och 21 år gammal. Utredningen gjordes delvis för att Saga skulle få en diagnos men också för att diskutera hur hon skulle gå vidare med medicinsk behandling.

– Transvården är oerhört binär tyvärr. Jag fick information om att när man är trans då hatar man sin kropp och genomgår en könskorrigering. Men det är inte så enkelt som att man får vård, flyttar lite grejer och sen ordnar allt upp sig. Alla har olika behov av vård och behöver göra olika saker för att bli ett med sig själv.

Saga avstod från ingrepp och hormoner

För vissa är vårdbehovet att fysiskt ändra på kroppen, medan andra vill byta namn och juridiskt kön. Till en början tänkte Saga att hon ville få könsbekräftande vård i form av att ändra på kroppen, men bestämde sig för att avstå både ingrepp och hormoner.

– Jag trodde att jag ville genomgå en könskorrigering när jag gjorde min utredning. Men sen träffade jag andra personer som visade att det går att vara sig själv utan att göra det.

För Saga var det viktigt att träffa andra individer som visade henne att man ska få finnas på sina egna villkor och kunna välja bort vård som inte passar en.

– Det tog väldigt lång tid för mig att inse att det är väldigt komplext att vara människa och att vi transpersoner är olika och har olika behov av vård. Och att förstå att jag är lika mycket trans i alla fall, jag är bara trans på ett annat sätt än vad majoriteten av människor ser som trans. Man ska inte behöva måla in sig i vissa fack som inte passar alla, alla måste ju gå sin egen väg.

Saga: ”Min könsdysfori har mest varit social

Oftast uttrycks kön endast som någonting fysiskt. Men kön existerar på flera olika sätt, som juridiskt kön och socialt kön. Socialt kön handlar om vilka förväntningar man har på sig, och om hur man uppfattas av andra.

– Min könsdysfori har inte varit så kroppslig, utan den har mest varit social. När jag insåg det förstod jag att det bara var vissa åtgärder som behövdes för mig. Som att komma ut, att byta namn och att socialt leva som mig själv, som Saga. För jag är inte född i fel kropp, jag är född i fel system.

En del i bedömningen Saga gjorde när hon avstod från att genomgå behandling var också den ökade risken för följdsjukdomar.

– Jag har diabetes vilket ger ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar och blodproppar, och det gör även östrogen. Så om jag skulle påbörja behandlingen skulle jag utsätta min kropp för ännu mer risker för att få följdsjukdomar på grund av min diabetes. Då fick jag fråga mig själv om min dysfori var så pass fysisk att det var värt att riskera det. Jag valde att inte göra det för att jag är så pass nöjd och välfungerande som individ i alla fall.

Saga tycker inte heller att det finns tillräckligt bra forskning på hur transpersoner påverkas av sina hormonbehandlingar under lång tid.

– Det är ju lite som att man är en försökskanin, sen är det ju individuellt hur ens egen kropp påverkas på lång sikt av olika hormonbehandlingar.

”Vi är inte en grupp som ser likadana ut, vi lever olika liv och har olika mål och drömmar”

När Saga var tonåring fanns det inte många förebilder som hon kunde se upp till och identifiera sig med.

– Förebilder är någonting som är väldigt individuellt tänker jag. Bara för att det fanns en öppen transperson så behöver inte det betyda att jag kan spegla mig i hen. Det är precis som att man inte kan spegla sig i en blond tjej bara för att man själv är blond.

Att transpersoner representeras i populärkultur som vanliga människor anser Saga är viktigt. Då porträtteringen av transpersoner genom tiderna inte varit positiv.

– Transpersoner visas som massmördare, psykiskt sjuka eller som något man skämtar om. Det är klart att en värld tycker att en transperson är konstig om det enda de ser om transpersoner är att de är konstiga.

År 2015 vann Saga Guldbaggen för bästa kvinnliga huvudroll i långfilmen Nånting måste gå sönder, som även var hennes filmdebut. Hon blev då den första personen som öppet identifierar sig som trans som nominerats och som vunnit.

– Det kändes helt fantastiskt! Det var en stor grej både i svensk transhistoria och filmhistoria. Så det känns mäktigt att ha varit en del av det. Sen tycker jag att det är viktigt att det har betytt så otroligt mycket för väldigt många personer, inte bara här men också globalt över världen. 

Saga anser att allmänhetens syn på transpersoner idag har förbättrats från när hon växte upp. Kunskapen och synligheten har ökat och förebilderna har blivit fler.

– Ju mer synlighet och kunskap vi har i samhället desto bättre attityder kommer vi att få gentemot varandra. Det handlar om att ha förståelse för andra människor, kunna identifiera sig med andra och förstå hur andra tänker och fungerar. Det kan vi ju bara göra om vi får se eller möta andra personer som tänker olika än oss själva. Jag tror att ju mer vi transpersoner syns och hörs i olika medier kommer kunskapen att öka och folk kommer att bete sig annorlunda mot oss. För vi är inte en grupp som ser likadana ut, vi lever olika liv och har olika mål och drömmar.

Vad skulle du säga om du kunde prata med dig själv när du var yngre?

– Att inte skada sig själv så mycket. Jag har väldigt lång erfarenhet av psykisk ohälsa och av självskadebeteende. Men det är svårt att ta emot hjälp om man inte är mottaglig. Men jag tror att det är väldigt viktigt att man får landa i sina val, allting är ju en process.

Vill du ha tips på kultur som är transrelaterat? Här är en lista på bland annat böcker och TV-serier.

Här uttalar sig en psykolog och en överläkare om transvården.

Vill du få stöd och mer information om könsdysfori?

  • På Transformering.se kan man läsa om trans, hur vården går till och ta del av transpersoners berättelser. På deras mail, [email protected], kan man få stöd och ställa frågor.
  • Transammans.se är ett förbund för transpersoner och närstående som har lokala grupper runt om i Sverige. Här finns också mycket information och personliga berättelser.
  • FPES.se, som står för Full Personality Expression, är en ideell förening och mötesplats för transpersoner.
  • Stolta föräldrar är en förening för föräldrar och andra anhöriga till HBTQ-personer.
  • RFSL och RFSL Ungdom jobbar för HBTQ-personers rättigheter och finns på många orter.
VeckoRevyn Kontaktuppgifter mottagningar 2

Bli vår Patreon!

Hjälp oss göra fler viktiga granskningar för unga kvinnor! Läs mer här.