in

Hon vann fredspriset – nu inspireras hon av unga aktivister

Beatrice Fihn

Beatrice Fihn tilldelades Nobels fredspris 2017, för sitt arbete med ICAN och mot kärnvapen. Idag ser hon upp till unga aktivister – och menar att det finns mycket att lära av dem. Mer

Beatrice Fihn och hennes kollegor hade en helt vanlig arbetsdag framför sig tills Beatrice får ett telefonsamtal. I Beatrice sommarprat hör vi samtalet mellan henne och Ola Mjölstad från nobelkommittén, där han berättar att ICAN kommer tilldelas nobels fredspris 2017. Beatrice är först helt tyst och blir sedan precis så överrumplad som man föreställer sig. Wow är tillslut ordet hon får fram.

Beatrice Fihn är chef för ICAN (International Campaign to Abolish Nuclear Weapons) som idag är en känd organisation världen över. ICAN tilldelades nobles fredspris 2017 för deras internationella kampanj som uppmanar till att avskaffa kärnvapen.

”Arbetet för att uppmärksamma de fruktansvärda humanitära konsekvenserna av all användning av kärnvapen, och för sina banbrytande ansträngningar att uppnå ett fördragsbaserat förbud mot sådana vapen”, skrev norska Nobelkommittén i sin motivering till 2017 års fredspris.

Beatrice Fihn
Beatrice Fihn under fredsprisceremonin.
Källa: Flickr/ICAN.

Fram till prisutdelningen i december hade ICAN minst sagt fullt upp.

– Det var en kul men jobbig period. Med en kampanj vill man nå ut och ta vara på så många möjligheter man kan. Men med små resurser var vi inte riktigt förbereda på all uppståndelse. Fast jag tycker ändå att vi gjorde det bra, säger Beatrice Fihn.

Bakgrunden i Angered fick Beatrice att engagera sig

Beatrice är uppvuxen i Göteborgs förort Angered, som hon beskriver som en ”no-go-zon”. Området är segregerat och har mycket kriminalitet. Beatrice förklarar hur hennes hemmamiljö bidrog till att hon började engagera sig för mänskliga rättigheter. För även om hennes pappa var vietnamaktivist och det pratades mycket om samhällsfrågor vid middagsbordet, var det hennes klasskompisar som var den bidragande faktorn till hennes ökade intresse för orättvisor och samhällsfrågor.  

Beatrice berättar att hon var ganska ensam i sin klass med att ha föräldrar som vuxit upp i Sverige. De flesta från klassen kom från Somalia, Iran, forna jugoslavien eller Chile. Hon fick i och med de multikulturella mötena en förståelse för varför folk kom till Sverige, och hur viktigt det är att människor lär sig om varandras bakgrund och kultur.

ican beatrice fihn
Beatrice Fihn.
Källa: Flickr/ICAN.

– Det är såklart viktigt att läsa om andra världskriget och antiken. Men det är lika viktigt att man i skolan får lära sig om varför Sverige har så mycket iranier. Att vi förstår vår samtid, säger Beatrice Fihn.

Såg samband mellan kärnvapen och klimat

Beatrice var i 20 års-åldern när hon började studera internationella relationer på Stockholms universitet. Under utbildningen kände hon sig emellanåt frustrerad och förstod att världen var mer komplex och behövde förändras utanför klassrummet. Det i sin tur ledde till att hon sökte en praktikplats, och hamnade av en slump på IKFF (internationella kvinnoförbundet för fred och frihet). IKFF driver tillsammans med Svenska läkare mot kärnvapen (SLMK) ICAN i Sverige. Via IKFF fick Beatrice flytta till Genève där hon började sätta sig in i kärnvapenfrågan.

Till en början var det inte alls det som Beatrice ville arbeta med, eftersom hon tyckte att frågan kändes passé efter kalla kriget. Men hon förstod snabbt att det inte var fallet och såg samband mellan kärnvapen, klimat- och jämställdhetsfrågan.

– Kvinnor har ett annat perspektiv och även om vi inte är, biologiskt sett, mer fredliga är män, så har vi blivit formade att lära oss kompromissa i en högre grad.

Arbetet bakom fredspriset är inte glamoröst

Den 7 juli 2017 skrevs historia på FN:s högkvarter i New York. FN-Konventionen om kärnvapenförbud antogs av 122 stater. Det var ICAN som kom med vapenförbudet och organisationen med Beatrice i spetsen var givetvis på plats när konventionen antogs.

Beatrice berättar att denna dag var oerhört stor för ICAN, eftersom de inte bara var historiskt och viktigt men också för att ICAN gick in för att satsa allt. Organisationen la nästan hela sin budget på förbudet.

beatrice Fihn i förhandlingar i New York
Beatrice under förhandlingarna i New York.
Källa: Flickr/ICAN.

Kort därefter tilldelades ICAN Nobels fredspris med motiveringen att deras globala kampanj synliggjorde kärnvapnets humanitära konsekvenser. Där även deras arbete med genomförandet att ta fram vapenförbudet ingick i motiveringen.

– Det var såklart ett stort ekonomiskt stöd för oss att vinna och ICAN fick mer uppmärksamhet och en högre status, säger Beatrice.

Beatrice menar att Nobels fredspris är glamoröst men att arbetet bakom inte är det. Beatrice säger att många kan identifiera sig med henne och kollegorna på ICAN.

– Folk kom fram och gratulerade oss och tyckte det var roligt att vanliga människor hade vunnit. Det är svårare att identifiera sig med en stor makthavare som Barack Obama.

Statusmässigt har Beatrice upplevt en skillnad på hur hon och hennes kollegor har blivit bemötta av makthavare och media, före och efter fredspriset. Innan nobelpriset var många dörrar stängda och möjligheterna begränsade. Med Nobels fredspris blev det lättare och idag är det ICAN som får tacka nej till erbjudanden när folk kontaktar dem.

– Nobelpriset för med sig hög status, det är världskänt. Då nobelpriset är det pris som alla vet vad det är, det och kanske en Oscars och en OS-medalj.

Sverige har fortfarande inte skrivit på kärnvapenförbudet

Sverige har hittills inte skrivit på kärnvapenförbudet trots att 86 procent av svenska folket vill att detta genomförs. Sverige är influerade av USA och Beatrice menar på att deras press på Sverige är anledningen till att vår regering inte vågar skriva på något avtal.  

Beatrice tror att folk måste börjar klaga och pressa den svenska regeringen, att det i sin tur skulle ge ringar på vattnet och kunna leda till att Sverige tar sitt ansvar.

– Svenska regeringen är svag och behöver pressas.

Framtidsvisioner för ICAN

Nu är målet att få 50 länder att ratificera (signera och fastställa) vapenförbudet. Om 50 länder skriver på förbudet blir det till en nationell lagstiftning som går i kraft.

– Nästa år är det 75 år sen som den senaste kärnvapenincidenten skedde, i Hiroshima och den sista i Nagasaki. Det vore symboliskt och historiskt om vapenförbudet blev lag då.

Leder kärnvapen till mindre krig?

Motståndare till ICAN menar på att kärnvapen i sig bidrar till fred. Eftersom det ger landet skydd och en trygghet mot de andra länderna som också har kärnvapen. Beatrice menar att det är en falsk trygghet och att avskräckning inte är ett medel för fred.  Hon gör en liknelse till hur det skulle vara om man förhindrade inbrottstjuvar genom att placera minor på sin tomt.

– Ingen inbrottstjuv vågar då ta sig in, men brevbäraren eller ens barn kanske trampar fel och en olycka sker. Det skrämmer bort tjuven men andra kan råka illa ut.

Hon jämför kärnvapenfrågan med klimatfrågan och menar att det finns många liknelser. Framförallt att det måste ske en förändring i förebyggande syfte.

– Det är svårt för personer att förstå att vi måste agera innan en katastrof sker. Men precis som med klimatet så måste även kärnvapenfrågan ske i förebyggande syfte, innan det är för sent.

”Sluta vänta på att någon ska göra jobbet åt dig”

Hennes bästa tips till unga aktivister är att hitta en grupp människor som brinner för samma frågor. Hon menar att den yngre generationen har ett driv som tidigare generationer inte alltid haft, och att hon verkligen ser upp till det engagemanget.

– Sluta vänta på att någon ska göra jobbet åt dig och börja agera själv. Unga människor är kreativa, modiga och har nya spännande infallsvinklar.

Förutom den yngre generationen ser Beatrice upp till alla antikärnvapen-aktivister. Hennes kvinnliga förebilder är de nunnor som bryter sig in på kärnvapen baser och protesterar och sedan fängslas.

– Ibland jämför jag mig med dem och känner hur jag inte gör tillräckligt. De riskerar hela sina liv för den här frågan.

Förutom aktivister inom sitt eget ämne ser Beatrice upp till klimataktivisten, Greta Thunberg.

– Hon är skarp och så cool. Så handlingskraftig och vågar stå upp för sin sak.  

Beatrice Fihn
Beatrice Fihn under presskonferans.
Källa: Flickr/ICAN.

–Vi måste se till att det finns möjlighet att kunna arbeta med dessa frågor professionellt. Det är lätt för en student eller en pensionär att arbeta ideellt men svårare för alla i åldrarna där emellan.

Hur kan jag engagera mig?

Det finns mycket du kan göra om du är intresserad av kärnvapenfrågan. IKFF driver kärnvapenfrågan i Sverige, och är en bra start för dig som vill hjälpa till. Kontakta organisationen och fråga hur du kan bidra och stötta deras arbete. Du hittar information om IKFF på deras hemsida eller på instagram.



Missa inte Horoskoppodden, där vi berättar för Sveriges härligaste profiler vilka de egentligen är med hjälp av astrologi! Lyssna på fler avsnitt här!