Vad betyder flockimmunitet? Och andra ord att hålla koll på!

Vad är flockimmunitet?

Det här ordet har du säkert sett lite här och var den senaste tiden. Men vad betyder flockimmunitet? Jo, när en del av befolkningen blir immuna mot en sjukdom skyddas även andra icke-immuna personer. Det kallas för flockimmunitet. Det vill säga, när tillräckligt många personer blivit immuna, genom att först insjukna och sedan tillfriskna, kan sjukdomen sluta spridas.  

När når vi flockimmunitet i Stockholm?

Till SVT säger Emma Frans, som är doktor i medicinsk epidemiologi, att ju mer smittsamt ett virus är, desto fler måsta vara immuna för att uppnå flockimmunitet. Hur många som behöver smittas när det gäller covid-19 är oklart men hon menar att det skulle kunna röra sig om ungefär 50 till 60 procent av befolkningen. 

Enligt länstyrelsen finns det ”tecken på flockimmunitet” i Stockholm, den plats i Sverige som drabbats hårdast av coronaviruset. Till Aftonbladet säger den tidigare statsepidemiologen Johan Giesecke att spridningen kan vara under kontroll i mitten av maj.

Om det blir så återstår att se. Under Folkhälsomyndighetens presskonferens torsdagen den 23 april säger nämligen Anders Wallensten, biträdande statsepidemiolog, att en ny rapport från Folkhälsomyndigheten visar att ungefär 26 procent beräknas vara smittade i Stockholms län den 1 maj.

– Men vi ska komma ihåg att detta är en modellering och nödvändigtvis inte en helt korrekt bild av verkligheten och därmed inte hårdfakta, säger han.

Om 26 procent beräknas vara smittade i början på maj, skulle det innebära att vi inte är nära att nå en flockimmunitet. Till Expressen säger Anders Wallensten att:

– Det är inte säkert att det blir en så pass stor smittspridning att vi uppnår det nu. Det kan vara så att vi håller nere spridningen med de åtgärder vi har och att det gör att smittan avtar snabbare än att flockimmunitet uppnås.

Lista: Ord som dykt upp i samband med corona – och vad de betyder

Inreseförbud

Sedan den 19 mars råder det inreseförbud till Sverige och så kommer det vara fram till den 15 maj. Det innebär att regeringen just nu stoppar icke nödvändiga resor till Sverige från andra länder än EU-länder. Undantag kan ges, exempelvis om syftet med resan är att återvända till sitt hemland. Inreseförbudet gäller till alla EU-länder (från länder som inte är med i EU).

Smittskyddspeng

Till följd av pandemin har Regeringen beslutat att införa smittskyddspeng. Det innebär att du som är i riskgrupp kan få ersättning från Försäkringskassan och därmed stanna hemma från jobbet. Men vilka räknas som riskgrupp?

Riskgrupper för covid-19:

• Personer över 70 år.
• Personer med en aktiv cancersjukdom.
• Personer med pågående eller nyligen avslutad behandling för cancersjukdom (undantag: hormonell adjuvant behandling).
• Personer med mer än en av följande diagnoser: hjärt-kärlsjukdom (kärlkramp, hjärtsvikt, stroke), hypertoni, diabetes med komplikationer, kronisk njursjukdom och njursvikt, kronisk lungsjukdom (annan än astma) eller kronisk leversjukdom.
• Fetma, personer med ett BMI över 40.
• Neuromuskulär sjukdom (till exempel Parkinson, MS, ALS).
• Intellektuell funktionsnedsättning och rörelsenedsättning (flerfunktionsnedsättning).
• Annat allvarligt hälsotillstånd som innebär ökad mottaglighet för sars-cov-2 och risk för allvarligt sjukdomsförlopp vid covid-19.

Epidemi

Har en sjukdom drabbat många människor på kort tid? Och befinner sig människorna inom samma område? Då kallas sjukdomen för en epidemi, oavsett om den är smittsam eller inte.

Pandemi

Om den epidemiska sjukdomen är smittsam, och sprider sig till stora delar av världen kallas den istället för en pandemi. Ordet pandemi har nog varit svårt att missa i nyhetsflödet den senaste tiden, och ett aktuellt exempel på en pandemi är just covid-19.

Endemi

Om den epidemiska sjukdomen planar ut och håller sig på samma nivå, alltså att spridningen inte ökar, kallas den för en endemi. Till skillnad från en pandemi, sprider sjukdomen alltså inte sig över stora delar av världen.

Inkubationstid

Den tiden som går mellan att man blir smittad tills dess att sjukdomen faktiskt bryter ut kallas för inkubationstid. Inkubationstiden varierar beroende på vilket virus eller infektion man drabbats av. Enligt Folkhälsomyndigheten är inkubationstiden för covid-19 mellan två dagar till två veckor. Det finns undantag, men de flesta har insjuknat ungefär fem dagar efter smittotillfället.

Karantän

Om det misstänks att du blivit smittad av ett virus kan du bli satt i karantän. Det innebär att du isoleras under en tidsbegränsad period – det vill säga tills dess att inkubationstiden är över. Du kan alltså vara helt frisk och ändå bli satt i karantän, det är en åtgärd som görs för att vara på den säkra sidan om du har exponerats för ett virus.

Frivillig karantän

I samband med coronavirusets spridning är det många företag som uppmanar sina anställda att jobba hemifrån, detta även om de anställda varken är sjuka eller har några symtom. Att hålla sig hemma så mycket som möjligt just nu är ett sätt att bidra till minskad smittspridning genom frivillig karantän.

Social distansering

Ett något missvisande begrepp eftersom det snarare handlar om fysisk distansering. Det handlar om att hålla en distans, minst en meter, till andra personer. Exempelvis i affären eller på apoteket, allt för att minska smittspridningen. Rent socialt är det förstås mer än välkommet att inte hålla distans just nu – fortsätt ringa dina äldre släktingar, ta en aw på Facetime och gör ett yogapass med dina vänner på Zoom. Men att undvika fysisk kontakt och minska risken för smittspridning underlättar för sjukvården.

Isolering

Är det däremot konstaterat att du har blivit smittad av ett virus, som exemeplvis coronaviruset, måste du hålla dig isolerad från omvärlden. Detta för att hindra smittspridningen. Enligt smittskyddslagen har var och en ett ansvar att inte utsätta andra för en risk om man själv blivit smittad. Skillnaden mellan att bli satt i karantän och att isoleras är alltså att du kan bli satt i karantän utan att vara smittad, medan du blir isolerad när det garanterats att du blivit smittad av ett virus.

Självisolering

Självisolering är mer en rekommendation, till skillnad från den påtvingade isoleringen som nämnt ovan. Självisolering innebär att du bör isoleras i ditt hem om du har symtom som skulle kunna tyda på att du blivit smittad. Detta pågår fram tills du är frisk och varit symtomfri i 48 timmar. I samband med coronavirusets spridning rekommenderas alla med förkylningssymtom att stanna hemma tills dess att man är helt frisk.

Utegångsförbud

Utegångsförbud kan såklart innebär en hel del olika saker. Men när man talar om utgångsförbud i samband med covid-19 handlar det om att länder infört olika restriktioner för att förhindra smittspridningen. I Italien, Frankrike och Spanien har utegångsförbud införts. Det innebär att bara de mest nödvändiga aktiviteter får göras utanför hemmet, exempelvis handla mat eller gå till jobbet (om det inte är möjligt att jobba hemifrån). Men vad som räknas som nödvändiga aktiviteter kan skilja sig åt från land till land.

Kontaktförbud

En annan sak som har införts i en del länder, bland annat i Tyskland, är kontaktförbud. Det innebär att det är olagligt att träffas mer än två personer samtidigt. I Sverige har vi förbjudit sammankomster för mer än 50 personer, men det är såklart stor skillnad från att bara träffas två personer åt gången.

Smittbärarpenning

Smittbärarpenning kan du som har eller antas ha en smittsam sjukdom få. Du har rätt till smittbärarpenning om du på grund av vad som står i smittskyddslagen eller livsmedelslagen måste avstå från att arbeta, eller inte kan söka jobb. Du kan alltså få ersättning utan att du i direkt mening har förlorat arbetsförmågan, eller utan att du känner dig sjuk.

Sjuklön

Sjuklön är den lön som din arbetsgivare betalar ut under de två första veckorna när du är sjukskriven. Tidigare har du behövt lämna ett läkarintyg efter sju dagar, men det har tillfälligt slopats i samband med coronakrisen.

Sjukpenning

Om du blir sjuk och samtidigt är arbetslös eller arbetssökande, eller om du är anställd men sjuk mer än två veckor kan du instället få ersättning från Försäkringskassan. Då kallas ersättningen för sjukpenning istället för sjuklön. I samband med coronakrisen kommer Försäkringskassan, under april och maj, även betala ut ersättning för de två första sjukveckorna (något som arbetsgivaren alltså i vanliga fall gör).

Permittering

Permittering kallas den period då arbetsgivaren inte tillhandahåller arbetstagaren något jobb, även om anställningen inte upphör att gälla. I samband med coronakrisen har regeringen infört korttidspermittering vilket innebär att anställda vid behov kan jobba 40 procent istället för att jobba heltid, men ändå få ut 90 procent av sin lön då staten går in och betalar en stor del. Detta för att förhindra att arbetsgivare ska behöva säga upp anställda.

Karensavdrag

Karensavdra har tidigare gjorts din första sjukdag, vilket innebär att du inte får betalt i form av sjuklön för den första dagen du är sjuk. För att så många som möjligt ska stanna hemma om man känner minsta lilla förkylningssymtom just nu, har de reglerna tillfälligt ändrats. Det innebär att du kan söka ersättning hos Försäkringskassan när din arbetsgivare gör karensavdrag – och därmed få ut 100 procent av din sjuklön även första dagen.

Karensdag

Innan hette karensavdrag karensdag. Principen är samma, men skillnaden är att karensavdraget motsvarar 20 procent av din inkomst under en vecka. Karensdag motsvarade, precis som det låter, en dag vilket innebar att du som hade din första sjukdag under en dag då du arbetade ett långt pass (till exempel om du var anställd på oregelbundna tider) förlorade mer pengar.

Källa: ne.se, Försäkringskassan, Folkhälsomyndigheten

Artikeln uppdateras efterhand