in

Nästan varannan tjej har utsatts för sexuellt våld i en nära relation – ”Jag bodde med personen som förgrep sig på mig”

1 5
Bildkälla: Rae Angel/Unsplash

Att pressas till att ha sex, att bli våldtagen när man ligger och sover eller att på olika sätt förväntas vara sexuellt tillgänglig oavsett vad man själv känner. Unga kvinnor och tjejer är överrepresenterade när det kommer till våld i nära relationer, och den senaste svenska studien på ämnet visar att 44 procent blivit utsatta för sexuellt våld av en nuvarande eller tidigare partner.

– Hans grej var att ta på mig eller våldta mig när jag låg och sov, eller om jag var väldigt full, berättar Klara. Mer

De träffades via en gemensam vän. De var lika gamla, blev snabbt en del av samma kompisgäng och tre månader in i relationen hade de redan hunnit flytta ihop. Men Klara berättar att hon så här i efterhand kan se att hans inställning till sex var problematisk från start.  

Det som började med tjatsex, där han kunde börja gråta när hon inte ville, eskalerade snabbt.

– Första gången jag kan komma ihåg att han våldtog mig var ett halvår in i vår relation. Vi var på semester och jag vaknade upp av att han hade sex med mig. Innan tror jag att han kanske hade tagit på mig när jag låg och sov, och att jag hade vaknat upp av det, men jag kopplade inte alls att det var ett övergrepp. 

Var fjärde ung kvinna mellan 16 och 24 år har någon gång blivit utsatt för våld i en nära relation, enligt en rapport från Brottsförebyggande rådet. De finns ingen annan grupp i samhället som är lika utsatt för fysiskt, psykiskt och sexuellt våld inom parrelationer.

Det är en vanlig missuppfattning att sexualbrott och våldtäkter främst handlar om överfallsvåldtäkter, där förövaren och offret är främlingar för varandra. Det är snarare så att i de allra flesta våldtäktsfall känner offret sin förövare, och i nästan en tredjedel av fallen har förövaren och offret en nära relation.

Den senaste svenska studien som gjorts om just sexuellt våld i ungas parrelationer, bygger på enkätundersökningar bland 956 ungdomar mellan 15 till 19 år. Resultatet visar att 44 procent av tjejerna blivit utsatta. Alltså nästan hälften. 

Klara: “Min kropp började reagera på traumat”

Ändå är det svårt för många att förstå att det rör sig om just sexuella övergrepp, eftersom förövaren är en person som man också älskar. Så var det för Klara. Efter den där första semestern kunde hon känna att det som hade hänt var fel, men det skulle ta flera år att formulera att det rörde sig om just en våldtäkt. 

– Det som blir så klurigt när något händer med en när man är medvetslös eller sover är att man inte kan säga att något har hänt. För jag vet ju inte vad som har hänt under tiden som jag sover? Och han hade många olika ursäkter och historier som fick mig och tro att det var mitt fel. Så det var nog därför det tog så lång tid för mig att förstå att jag inte kan ge mitt samtycke om jag ligger och sover. 

Han kunde säga saker som “jag trodde du var vaken”, “det var du som tog initiativet” eller “jag kommer inte heller ihåg hur det började”. Förklaringar som Klara mer och mer började köpa. Men hon kände hur övergreppen påverkade hennes sömn.

Ibland kunde de komma på gemensamma regler, där han fick sova på soffan för att hon inte vågade sova i samma säng, eller där han var tvungen att komma innan de gick och la sig för att minimera risken att han skulle förgripa sig på henne. Men reglerna sattes alltid upp på hennes initiativ, problemen kom alltid tillbaka och Klaras kropp började reagera på traumat hon än så länge inte själv förstod att hon utsattes för. 

– Ett år in i relationen fick jag vaginism. Jag fick kramper i underlivet så fort vi försökte ha sex. Det var som att min kropp sa till mig att “det här är inte en bra situation, du ska inte göra det här”, och det var egentligen först då jag verkligen förstod att någonting var fel. Varför fick jag annars ont så fort jag var nära honom? 

Det hände att hon konfronterade honom. Det gjorde honom antingen jättearg, där han slog sönder saker och hotade henne – eller också blev han ledsen, där Klara kände att hon behövde trösta honom. Han kunde säga saker som “jag hatar mig själv för att jag gör så här mot dig”.

– Jag bodde ihop med personen som förgrep sig på mig. Han var både den där hemska, elaka, vidriga människan. Men också en person som jag älskade jättemycket, och personen som tröstade mig när jag hade ont eller grät. 

På sätt och vis blev han hennes trygghet. Han var den enda förutom hon som kände till övergreppen. Han var också den enda som hon kunde prata med om det hon blev utsatt för. För de kunde prata om det, nästan som att övergreppen utfördes av en tredje person. På något sätt kändes det som att han var den enda som kunde fixa situationen hon hade hamnat i, eftersom det var han som hade skapat den. 

Men det fanns en liten lucka. En lucka där någon utifrån hade chansen att agera. En lucka där hon valde att anförtro sig till någon annan. 

– Jag gick till en sexolog och då började jag öppna upp mig om övergreppen. Eller jag sa inte att jag var utsatt för övergrepp, utan jag sa “han tar på mig när jag sover och därför har jag ont, jag känner mig obekväm, det är jobbigt och han lyssnar inte”.

Sexologen föreslog att Klaras dåvarande pojkvän också skulle komma dit, så att de kunde prata alla tre. 

– Och när vi sitter där i rummet och jag pratar om smärtorna, då lutar hon sig över rummet och liksom lägger handen på hans arm och säger till honom “men du, kom ihåg att detta inte är ditt fel, det här är inget du kan hjälpa. Du får inte ta på dig någon skuld”. Det var som att hela jag gick sönder. Då kände jag att det spelar ingen roll vad jag gör, för jag spelar ingen roll. 

Dörren stängdes. Hon gick inte dit fler gånger, och vågade inte heller söka hjälp igen. 

2 1
Bildkälla: Marina Khrapova/Unsplash

Julia: “Jag sa inget, för jag hade inte så mycket erfarenhet”

De började i samma klass på gymnasiet, det var så de träffades. Julia hade blivit mobbad i högstadiet, så på sätt och vis blev det här en nystart för henne. Han sa snälla saker, visade ett stort intresse för henne och successivt växte känslor fram. Hon hade bara haft en pojkvän tidigare, när hon var 16 år. Han hade varit 23. 

– Det gjorde kanske att mitt perspektiv var lite skevt. 

När det gäller våld i nära relationer uppträder de ofta i flera olika former samtidigt, och nästan alltid där det finns fysiskt, sexuellt och materiellt våld finns det inslag av psykisk misshandel. 

Julia märkte tidigt att han var instabil. Hans humör kunde svänga snabbt, och han kunde få mycket ångest eller bli stressad över småsaker. Första gången som hon kan minnas att det gick ut över henne var när hon skulle hålla i en presentation i skolan. 

– Jag var nervös för att gå upp på scen, så jag och en tjejkompis hade gått ut och tagit en cigg. Och då kände han det och började skrika på mig inför alla, så jag missade min presentation. 

Näst efter hemmet är skolan den vanligaste platsen för våldet i ungas parrelationer. Enligt forskare kan detta bli ett hinder för att avsluta relationen, eftersom man måste träffa varandra varje dag, skriver Brå. Julia och hennes ex var ihop i åtta månader, men det var en intensiv relation. Han blev allt mer kontrollerande, blev arg när hon drack alkohol och förbjöd henne att krama sina tjejkompisar, eftersom hon berättat för honom att hon funderade på om hon var bisexuell. 

Han hade inte haft sex tidigare, men det hade hon. Till en början kändes deras sexliv bra, men efterhand som tiden gick blev Julia mer och mer obekväm. Han förändrades när de hade sex, och det gick i en riktning som hon inte kände sig bekväm med.  

– Men jag sa inget, för jag hade inte så mycket erfarenhet av det. Jag kände redan då att jag var obekväm, men tänkte att det kanske var så det skulle vara. 

Det hände också upprepade gånger att hon vaknade av att han våldtog henne. 

– Jag var jätteförvirrad. Han tycker om mig, så varför gör han då så här? Varför kommunicerar han inte med mig? Jag tänkte att han inte haft sex innan så kanske hade han inte så bra koll på samtycke. Jag hittade på ursäkter åt honom. 

Relationen tog slut med ett sms. Det var han som skickade det. Han kände sig fängslad, sa han. Hon förstod inte varför och kände inte heller att hon fick en förklaring till varför det blev som det blev. 

Han blockade henne överallt, tog avstånd. Från en dag till en annan pratade de inte längre med varandra. 

– Jag fick reda på att han gått runt till folk och visat vår sms-konversation, och sagt att jag var galen och konstig. Att jag var en annan människa än jag egentligen var. Han vände i princip hela klassen emot mig, genom att han målade upp den bilden av mig. 

I tvåan, ett år efter att relationen tagit slut, berättade Julia om de sexuella övergreppen för två av sina kompisar. Men hon berättade inte det som att hon blivit utsatt för sexuellt våld, det förstod hon först på deras reaktion. Det var hennes vänner som sa att det inte var okej, att det inte skulle vara så. 

– Jag kände att jag inte kunde anmäla, det skulle bara göra det värre för mig. Vi gick ju ändå i samma klass, och jag kände att ingen skulle tro mig efter alla lögner han sagt om mig. 

– Jag tyckte det var jätteobehagligt att ha insikten om att det hade hänt, att jag hade blivit utsatt för ett övergrepp. Då var det extremt jobbigt att gå till skolan varje dag, att behöva se honom varje dag. Att inte ha någon makt över situationen, att vad jag än gjorde skulle det göra allt värre. 

Trots att Julia nu har tagit studenten, och det gått ett par år sedan relationen tog slut, finns det fortfarande saker som triggar henne. Hon kan vara lättskrämd, och fortfarande ha svårt att ha sex i vissa ställningar.

Linnéa: “ Om jag inte ställde upp på sex varje dag så fick det negativa konsekvenser” 

De träffades på Tinder. Linnéa hade precis kommit ur en längre relation, kände sig ensam och ville ha någon nära. Med honom klickade det direkt, och från och med första dagen de träffades umgicks de konstant. 

– Han hade mycket sexlust. Jag hade knappt något sug efter sex då jag bara någon månad innan blivit våldtagen på en fest. Men jag ville göra honom nöjd och ställde alltid upp för att minska risken att bli lämnad. 

Han ville ha sex varje dag och efter några månader började hon säga ifrån. 

– Jag försökte hitta på ursäkter att jag va trött, hade ont i magen eller liknande. Men han hittade samtidigt alltid en ”lösning” på mina ursäkter, till exempel att jag blir piggare av att ha sex eller sa att “en snabbis skadar ju inte även om jag har ont i magen”. 

Hon minns ett tillfälle då de låg i sängen och skulle sova. Han började tjata och hon sa att hon inte ville. Att hon inte hade någon lust och att hon bara ville sova. 

– Men han tjatade i över en timme. Jag slutade svara honom efter ett tag då jag inte orkade argumentera mer. Då drog han ner mina trosor och började ha sex med mig. Jag låg helt tyst och bara stirrade in i vägen och till slut började tårarna rinna. Jag försökte dölja det då jag inte ville att han skulle se att jag grät. Men till slut märkte han det. Han slutade direkt men fick då ett ordentligt utbrott på mig. Han blev så arg på mig för att jag inte hade sagt ifrån. Jag försökte förklara för honom att jag hela tiden sagt nej men att jag till slut inte orkade tjafsa mer och bara ville få det överstökat.

Det hela slutade med att han började gråta, skuldbelade henne för att han tyckte att hon sänkte hans självkänsla, sa att hon hade varit elak som ”inte sagt nej ordentligt”. Hon tog på sig skulden, tröstade honom och bad om ursäkt. 

De kommande tre åren skulle se ut på samma sätt och tjatet skulle fortsätta. Linnéa berättar att det kändes som att han aldrig kunde acceptera hennes tankar och känslor. Om han ville ha sex skulle hon alltid se till att “lösa det”.

– Om jag inte ställde upp på sex minst en gång varje dag så fick det alltid negativa konsekvenser. 

Förutom den psykiska misshandeln och det sexuella våldet blev Linnéa också fysiskt misshandlad av sitt ex. Det har gått ett par år sedan relationen tog slut, men än idag säger Linnéa att hennes tillit till människor är helt förstörd. 

– Jag lämnade honom för två år sedan och jag har ännu inte kunnat släppa in en ny man i mitt liv, och knappt kunnat ha sex med någon. Jag har en bra terapeut som hjälper mig bearbeta detta trauma. Men vi får se när jag väl kommer kunna våga lita på människor igen.

3 1
Bildkälla: Jr Korpa/Unsplash

Klara: “Hur är man intim med någon när alla ens gränser blivit kränkta?”

När Klara och jag pratar har det gått ett och ett halvt år sedan hon lämnade relationen. Det var först för ett halvår sedan hon än en gång vågade söka hjälp för sin vaginism. Hon har knappt dejtat sedan det tog slut, tanken på att vara nära någon är jobbig och hon har ännu inte vågat ha sex nykter.

När hon tänker tillbaka på relationen kan hon se hur hon undermedvetet gjorde upp en flyktplan de där sista månaderna. På hennes initiativ testade de att bo isär den sista tiden. Hon fick andrum och saker och ting började klarna. Kanske var det en av anledningarna till att den där sista gången som han våldtog henne också blev den värsta. Det var försommar och de åt middag ihop ett litet gäng. 

– Så började vi prata om våldtäkter, och typ det där “inte alla män”-snacket. Det triggade något hos mig och jag fick en panikångestattack, men jag förstod inte riktigt varför. Mitt ex tröstade mig och hade min rygg under samtalet. 

Men så den natten vaknar hon av att han våldtar henne igen.

– Det var som ett slag i ansiktet. För några timmar sedan satt han och tröstade mig för hur jag reagerade under ett samtal om våldtäkter, och några timmar senare våldtog han mig. 

Hon minns inte hur övergreppet slutade, om hon avbröt eller om han avslutade.

– Men jag minns att jag efteråt gick ut och satte mig på soffan och bara stirrade ut i rummet och tänkte: det här kommer aldrig ändras, det här är mitt liv nu. Det var efter det jag berättade om övergreppen för min tjejkompis. 

Klaras tjejkompis pushade inte henne, försökte inte få henne att lämna och dömde inte. Hon var bara där och lyssnade. 

– Det finns väldigt mycket skam kopplat till att det har hänt och att man fortsatt leva med personen. Man har ju fortfarande sex med sin våldtäktsman, vilket gör att man bär runt på mycket skuldkänslor. 

Det var först när någon annan också råkade illa ut som Klara bestämde sig för att göra slut. Hans arbetskamrater hade haft efterfest i deras lägenhet, och efteråt hade Klara hittat en använd kondom i soporna. Klaras ex ville först inte berätta vad som hade hänt, men snart kom de fram att hans kollegor hade ringt dit prostituerade. Klaras ex hade suttit i vardagsrummet under tiden. 

– Det är så fruktansvärt vidrigt. Jag ser sexköp som våldtäkt, man kan inte köpa samtycke. Så något som jag är så otroligt emot hände i mitt eget hem. Det kunde jag inte förlåta. 

En våldsam relation blir som allra farligast när den utsatta bestämmer sig för att lämna. Men Klara var fast besluten. Han blev rasande, hotade att slå sönder hennes lägenhet men lämnade den till slut.

– När han hade gått ringde det på min dörr och min granne frågade “Är du okej? Är du säker? Är du trygg? Ska jag ringa polisen?” Det var då jag insåg hur illa det faktiskt var. 

Det var första gången under deras sex år tillsammans som någon utifrån ingrep. De hade bott på två olika ställen, i lägenheter med olika grannar. Han hade skrikit och slagit sönder saker. Aldrig tidigare hade någon kommit och knackat på, aldrig tidigare hade någon frågat om allt var okej.

De kommande två veckorna hade de bara kontakt via sms, men för att avsluta relationen föreslog Klara att de skulle prata över telefon. Hennes undermedvetna sa åt henne att spela in samtalet, något som varit nyttigt för henne att lyssna på nu i efterhand. 

– Nu kan jag höra hur mycket han manipulerade mig. Vilka sjuka grejer han sa. Han jämförde att han inte sökte hjälp för de sexuella övergreppen, med att jag inte sökte hjälp för min spindelfobi.

– Till slut sa jag: jag har berättat för alla, och så här kommer våra liv bli nu. Jag kommer blocka dig överallt, och vi ska inte ha någon kontakt mer. 

Han avbröt henne mitt i en mening och sa: “Nu måste jag få veta, kommer du polisanmäla det här?”

– Och då blev det väldigt tydligt för mig att han var medveten om vad han gjorde mot mig, och att det han gjorde var fel. 

Klara funderar fortfarande på att polisanmäla händelserna, men där och då – och till viss del fortfarande – handlade det om att hon behövde läka. Hon kände sig trött och orkade inte mer. 

– När man pratar om sexuella övergrepp pratar man ofta om traumat i stunden. Jag hade ingen aning om de trauman som kommer efter. Ingen pratar om hur någons sexualitet påverkas av att man blir våldtagen. Hur är man intim med någon när alla ens gränser blivit kränkta? Det värsta var inte när det hände, det värsta var efteråt. 

Klara och Julia heter egentligen någon annat. Linnéa har valt att använda sitt riktiga förnamn.

Prenumerera på MysMejlet – Sveriges mysigaste månadsmejl

* Obligatoriska fält
Genom att välja ”ja” godkänner du att vi hanterar dina uppgifter enligt VeckoRevyns personuppgiftspolicy.
Genom att godkänna accepterar du att vår plattform Mailchimp behandlar din data.Du hittar mer information om Mailchimp här.