Mäns frågor hamnar högst på agendan när nyhetsmedia rapporterar

Medierna är till för att spegla verkligheten. Men vems verklighet är det egentligen som speglas? En ny undersökning visar att kvinnorna hamnar i skuggan av männen i svensk media. Mer

Sverige är ett land som kommer högt upp på listorna över världens mest jämställda länder, ett land där kvinnor ska ha samma möjligheter och få ta lika mycket plats som män får. Men riktigt så är tyvärr inte fallet än. Bland annat är Svensk medierapportering är i många avseenden ojämställd.

I december 2019 släppte Mediekompaniet en granskning kallad Rättvisaren 2019. Den granskar vilka som ges plats i svensk nyhetsmedia, när det gäller roll och kön. Rättvisaren 2019 visar även vems åsikter som prioriteras i besluten kring vilka samhällsfrågor som lyfts i våra nyhetsmedier. I rapporten visar det sig att frågor som män anser vara viktiga får större plats i nyhetsmedier än de som kvinnor anser viktiga.

– Statistiken gör att man blir mörkrädd, säger Ricki Rebecka Petrini som är Marknads- och kommunikationschef på Mediekompaniet.

Trots att närmare var fjärde kvinna ansåg att klimat och miljö var en av de viktigaste samhällsfrågorna hanterades den frågan enbart i tre procent av artiklarna som var med i undersökningen. Samtidigt var lag och ordning en av de viktigaste samhällsfrågorna för 40 procent av männen och det ämnet fick näst störst utrymme i de medier som deltagit i undersökningen.

– Vi lever i ett land där hälften av befolkningen är kvinnor, det borde rapporteringen spegla, säger Ricki Rebecka Petrini.

Den viktigaste samhällsfrågan att se i nyhetsrapportering för kvinnor var sjukvård, men det ämnet utgjorde endast tre procent av de vanligast förekommande ämnena i svenska nyhetsmedier.

– Vi lever i ett mansdominerat samhälle där män är överrepresenterade i media. Historiskt sett har det också varit män som präglat många delar av samhället genom företagens styrelser, ledande expertroller, hyllade idrottsmän och framstående politiker. Många delar har blivit bättre och mer jämställda men ännu finns en skevhet.

Kvinnor lever i medieskugga

Granskningen visar att män inte bara har mer att säga till om gällande vad som ges plats i medier, de syns även mest i dem. I åldersgruppen 25 – 34 år är en tredjedel av de som syns kvinnor. Gruppen som syns minst är kvinnor i den näst äldsta åldersgruppen (65-80 år), där endast en av fyra personer som syns är kvinnor.

– Det är en trist bild av vår samtid där vi inte bara först diskriminerar kvinnor i alla åldrar, utan när de väl tagit sig upp, kanske är på toppen i sin karriär och äntligen lyckats slå sig fram på en mansdominerad arbetsmarknad – då räknas inte deras åsikt längre. Hur galet hopplöst känns inte det? Och hur ska vi förklara den snedvridna bilden av verkligheten för våra unga tjejer i samhället? säger Ricki Rebecka Petrini.

Greta-effekten ger hopp

Men situationen är inte helt nattsvart. I den yngsta åldersgruppen (0-17 år) är närvaron i medier högre hos tjejer än hos killar (53 procent hos tjejerna och 47 procent hos killarna). Det är den enda åldersgruppen där tjejer syns mest.

– Detta är så klart hoppingivande av flera skäl! Dels säger svaret att unga tjejer i vårt samhälle kanske tar för sig mer än deras mödrar gjort. Dels kanske vi nu börjar höra unga tjejers åsikter i större utsträckning än vi gjort tidigare, för med våra barn är vi ju väldigt måna om att tjejer och killar ska få leka, läras sig och verka på samma villkor. Den trenden speglar nu av sig i medierna, säger Ricki Rebecka Petrini.

Intervju med Ricki Rebecka Petrini om rättvisarens undersökning — Ricki Rebecka Petrini, Marknads- och kommunikationschef på Mediekompaniet. Bild: pressbild

Tack vare en enda person blev tjejerna mest synliga i åldersgruppen 0-17 år, och den personen är Greta Thunberg. Om artiklar som är relaterade till Greta plockas bort från mätningen skulle statistiken bli helt jämn mellan tjejer och killar i den yngsta målgruppen.

– Det betonar vikten av vad en enda person kan åstadkomma. I det här fallet har en individ, Greta, synliggjort en hel generation tjejer. Det glömmer vi ibland att prata om, för att vi med all rätt är så fokuserade på Gretas viktiga frågor kring klimatet.

Info om undersökningen

Rättvisaren 2019 är baserad på 3 000 artiklar som blivit slumpmässigt utvalda från både nationella och lokala redaktionella medier. Undersökningen gjordes mellan 1 januari och 31 augusti 2019. Den genomfördes av Kantar Sifo och är gjord av Mediekompaniet.

Här kan du läsa hela Rättvisarens undersökning.