I hälsokriser sprids propaganda mer än vanligt och coronapandemin är inget undantag. Men det är inte bara ryska trollfabriker som sprider lögner om viruset. Vad händer när influencers sprider felaktig fakta om covid-19 till sina tusentals följare? Paulina ”Paow” Danielsson och Alexandra Nord är två makthavare som delat konspirationer om vaccin, munskydd och QAnon. Mer
in Livsstil
Så sprider svenska influencers konspirationsteorier på Instagram
Influencers kan idag ses som etablerade makthavare eftersom de når ut till hundra tusentals människor varje dag. Under valet 2018 stod politiker på kö för att bli intervjuade av dem och företag satsar flera miljoner kronor på marknadsföring via dem. Undersökningar visar att de har stor makt att påverka sina följare, då följare ser dem som kompisar. Så, vad kan då hända i en pandemi, när information bombarderas oss från alla håll och kanter?
I sociala medier delar många med sig av sina tankar om coronaviruset och vaccinet och har ibland hyllats för sitt engagemang. Men vissa av dem sprider också konspirationsteorier och felaktig information till sina följare, vilket kan få stora konsekvenser.
Influencern Alexandra Nord: ”Tror ni verkligen att saker som sker är en slump?”
Den tidigare Paradise Hotel-deltagaren Alexandra Nord är en av dem som delar med sig av konspirationsteorier till sina 59 000 Instagramföljare. I sparade stories under rubriken Wake Up delar hon bland annat en länk till konspirationsdokumentären “Plandemic”, som handlar om att coronaviruset och vaccinet utnyttjas av en elitistisk grupp för att få pengar och makt. Medlemmar i den elitiska gruppen ska, enligt dokumentären, bland annat vara Bill Gates och världsorganisationen WHO. Dokumentären blev viral och har spridits vidare av anhängare till QAnon, en högerextrem konspirationsgrupp som bland annat misstänks vara inblandade i stormningen av den amerikanska kongressen Kapitolium.
I Alexandra Nords stories delar hon också med sig av sina positiva tankar kring QAnon och menar att det pågår ett osynligt krig, där Trump är ledare.
Hon berättar om sitt ”spirituella uppvaknande” som handlar om tron på att vi kan skapa vår egna verklighet och att den så kallade ”spirituella visdomen” döljs från samhället av en anledning. Hon påpekar att hon inte är ”anti-vaccin” men att WHO “ […] tvingar fram ett obligatoriskt vaccin för att rädda människor när dödligheten enligt statistiken är typ 0,005 %”. I slutet av inlägget ställer hon frågan “tror ni verkligen att saker som sker är en slump?”.
Ett gemensamt drag i konspirationsteorier är att inte tro på sammanträffanden, utan att allt hänger ihop och att inget är som det verkar. Det handlar alltid om en påstådd hemlig komplott och det finns ”bevis” som till synes verkar stödja konspirationsteorin.
På sitt andra konto med namnet alexfitnessdiaries uppmanar hon följare att hitta sin egen sanning och att ta en paus från ”mainstream media”. Hon menar att medier sprider propaganda och att deras agenda måste ifrågasättas.
I podcasten Goalddigger säger Alexandra Nord att det finns mycket forskning om att munskydd “inte skyddar överhuvudtaget och att det gör mer skada än nytta”. Vidare menar hon att munskydd är skadligt eftersom hon blev sjuk efter att hon burit ett munskydd på ett flyg.
På vilket sätt och i vilken utsträckning användandet av munskydd minskar smittspridningen i samhället vet vi inte med säkerhet, men det finns inget som stödjer argumentet att certifierade munskydd är skadliga om de används på rätt sätt.
Sprider antivaccin-propaganda på Instagram
En annan influencer som förmedlat liknande information är Paulina “Paow” Danielsson, som är bloggare och tidigare Paradise hotel-deltagare. För sina 203 000 följare har hon tidigare delat ett klipp där hon liknar coronapandemin vid filmen I Am Legend, som handlar om att människor blir zombies efter ett virusutbrott. Paulina Danielsson menar att folk som spår framtiden har sagt att det ska bli en zombieapokalyps i Ryssland 2021, men säger sedan “det är säkert bara ett sammanträffande, men om man ska tänka lite så är det ju intressant”.
Ännu ett exempel på felaktiga påståenden är när hon delar en text som lyder ”Föreställ dig ett vaccin så säkert att du måste hotas att ta det. För en sjukdom som är så dödlig att du måste testas för att veta om du har det”. Att ta vaccinet är frivilligt och det finns till och med vissa grupper som inte rekommenderas att ta det i nuläget på grund av att det inte testats tillräckligt på barn och gravida. Andra dödliga sjukdomar kräver också olika typer av tester för att kunna diagnostiseras.
Vaccinering mot covid-19 är ett verktyg för att stoppa smittspridningen och för att skydda de som riskerar att bli allvarligt sjuka eller dö av viruset. Det är också ett redskap för att lindra följderna av coronapandemin, såsom att exempelvis minska trycket på sjukvården. Syftet med vaccinationen är därmed inte enbart att skydda dig själv från att bli sjuk. Det minskar risken att smitta andra och för att stoppa smittspridningen på sikt.
Influencern Paulina Danielsson: ”Vi styrs av läkemedelsbranschen”
Både Alexandra Nord och Paulina Danielsson har vid ett flertal tillfällen hävdat att läkemedelsföretagen styr oss. De säger bland annat att kosten är giftig och gör oss sjuka, vilket leder till att läkemedelsbranschen tjänar pengar på det eftersom vi måste äta medicin för att bli friska.
Paulina Danielsson tar upp kritiken mot henne i en video och menar att hon får tro på vad hon vill.
Myndigheter varnar för propaganda
Att influencers sprider dessa typer av felaktig information är varken harmlöst eller ofarligt. Regeringen, Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) och WHO har alla varnat för spridning av desinformation och propaganda under pandemin. I Iran dog hundratals personer av att de druckit metanol efter att ett meddelande om att det botat andra från coronaviruset spridits på sociala medier. WHO menar också att en annan konsekvens med dessa felaktiga påståenden är att det sänker allmänhetens förtroende för myndigheter.
Propagandan och missinformationen sprids främst på internet, och under coronapandemin har användandet ökat. En rapport från svenskarna och internet 2020 visar att nästan en tredjedel av Sveriges internetanvändare har använt internet mer under coronapandemin än tidigare. Många svenska ungdomar har dessutom svårt att urskilja falska eller partiska nyheter på nätet, visar en studie från Nordicom.
Är du orolig för att en person i din närhet influerats av hatbudskap, desinformation och våld? Rädda barnen har en orostelefon dit du kan ringa oavsett hur gammal du är eller var du bor. Du är anonym och samtalet gratis.
Ring på 020-100 200, måndag – fredag 9.00-12.00
Så känner du igen en konspirationsteori
Konspirationsteorier om coronapandemin kan vara ett sätt att förklara eller förstå det som händer just nu. Viruset har skapat en osäkerhet och rädsla hos människor, vilket gör att vi vill hitta en förklaring till det som händer. Det kan ibland vara svårt att känna igen en konspirationsteori, men det finns några saker som du kan ha i åtanke när du stöter på alternativa versioner av världen. Här är sex gemensamma drag för konspirationsteorier att hålla utkik efter!
- Det finns en påstådd, hemlig komplott.
- Det finns en grupp av människor som tror på konspirationsteorin. Ett exempel är anhängare till QAnon, som menar att världen i hemlighet styrs av elitpersoner som är pedofiler, kannibaler och satansdyrkare.
- Det finns ”bevis” som till synes verkar stödja konspirationsteorin, men de bortser dock från vetenskapliga bevis.
- De menar att ingenting händer av en slump, utan att allt hänger ihop. De tror alltså inte på sammanträffanden.
- De delar upp världen i onda och goda.
- Vissa människor eller grupper blir felaktigt utpekade och pålagda skulden. I QAnon-rörelsen tror de att världen bland annat styrs av högt uppsatta affärsmän och kändisar.
Källa: Europeiska kommissionen och Sveriges Radio
Så kan du prata med någon som tror på konspirationsteorier
Om du har människor i din omgivning som tror på konspirationsteorier kan det vara svårt att veta hur du ska prata med dem om det. Här är tips på hur du kan göra!
- Uppmuntra till en öppen debatt och frågor.
- Ställ detaljerade frågor om teorin för att starta självreflektion hos personen.
- Försök att hitta pålitliga före detta konspirationsteoretiker som trott på dessa teorier förut.
- Ange många olika källor på den fakta du lägger fram för att motbevisa personens argument.
- Håna inte personen. Det är bättre att visa medkänsla eftersom personen ofta kan vara orolig eller rädd.
- Fokusera på enkla fakta och logiska resonemang.
- Låt det ta tid och ge personen tid att reflektera och försök igen en annan gång om det behövs.
Källa: Europeiska kommissionen
VeckoRevyn har sökt Paulina Danielsson och Alexandra Nord för kommentar utan resultat.