in

Här är allt du behöver veta om kyrkovalet 2021 – glöm inte att rösta!

Bildkälla: Akira Hojo / Unsplash

Är du över 16 år och medlem i Svenska kyrkan? Då tillhör du en av dem som får rösta i kyrkovalet den 19 september. Här är exakt allt du behöver veta inför valdagen. Mer

I kyrkovalet är det inte som när man röstar i riksdagsvalet, det vill säga att man har olika partier att rösta på. I kyrkovalet kallas istället de man röstar på för nomineringsgrupper, en term som infördes när kyrkan skiljde sig från staten år 2000. Det finns 13 nomineringsgrupper man kan rösta på för kyrkomötet, som är det nationella valet. Vissa av nomineringsgrupperna är politiska partier, vissa är sprungna ur partier och har en mer eller mindre tydlig ideologisk koppling till sitt ursprungliga parti. Dessa är dock självständiga från sina moderpartier. Det finns också nomineringsgrupper som är helt partipolitiskt obundna och som i huvudsak inriktar sig på kyrkliga frågor.

Vad du röstar till och färg på valsedlar i kyrkovalet

Kyrkovalet görs på tre nivåer:

  • Val till kyrkofullmäktige (lokala valet), använder vita valsedlar
  • Val till stiftet (regionala valet), använder rosa valsedlar
  • Val till kyrkomötet (nationella valet), använder gula valsedlar

Kyrkomötet är Svenska kyrkans högsta beslutande organ, som regeringen till exempel, och har 251 ledamöter. Kyrkomötet beslutar i huvudsak om kyrkans gemensamma och övergripande frågor.

Vem kan rösta i kyrkovalet?

För att kunna rösta måste du vara medlem i Svenska kyrkan, folkbokförd i Sverige och fylla 16 år senast på valdagen, alltså den 19 september. Du måste också finnas upptagen i röstlängden, vilket betyder att du måste vara kyrkobokförd i en församling i Sverige, minst 30 dagar innan valdagen.

De som är berättigade att rösta i valet får sina röstkort runt den 1 september. På röstkortet finns uppgifter om vilken lokal du ska rösta i och vilka val du har rätt att rösta i. På röstkortet finns också information om var inom ditt valområde du kan förtidsrösta. Från och med den 6 september kan du förtidsrösta, och du måste ha med ditt röstkort för att göra det.

Hur många röstade i kyrkovalet 2017?

Cirka 5 miljoner av Svenska kyrkans medlemmar är röstberättigade. Valdeltagande sist det var kyrkoval, år 2017, låg på 19,08 procent. Det var det högsta någonsin räknat i antalet röster. Man har alltså en väldigt stor chans att påverka i kyrkovalet!

Bildkälla: Akira Hojo / Unsplash

Vilka partier och kandidater ställer upp i kyrkovalet 2021?

Hela 14 nomineringsgrupper stället upp i valet till kyrkomötet, alltså det nationella valet. Här är alla i bokstavsordning:

  • Alternativ för Sverige
  • Arbetarepartiet – Socialdemokraterna
  • Borgerligt alternativ
  • Centerpartiet
  • Fria liberaler i Svenska kyrkan FiSK
  • Frimodig kyrka
  • Kristdemokrater i Svenska kyrkan
  • Kyrklig samverkan i Visby stift
  • Miljöpartister i Svenska kyrkan De Gröna
  • Miljövännerna i Svenska kyrkan
  • Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan
  • Sverigedemokraterna
  • Vänstern i Svenska kyrkan
  • Öppen kyrka – en kyrka för alla

Av de nomineringsgrupper man kan rösta på är några av dem politiska partier, så som Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna. Deras kyrkopolitiska program bygger på partiprogrammen. Det finns också nomineringsgrupper som är avknoppningar från politiska partier, men som är helt självständiga från moderpartiet. Två exempel är Borgerligt alternativ och Vänstern i Svenska kyrkan. Till sist finns det även rent kyrkliga grupper, så som Frimodig kyrka och Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan.

Vi har valt att kort presentera de nomineringsgrupper som fick flest röster i kyrkovalet 2017, det vill säga Socialdemokraterna, Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan och Centerpartiet. Men du kan läsa om samtliga nomineringsgrupper och kandidater här (glöm inte skriva in ditt postnummer!)

Bildkälla: Element5 Digital on Unsplash

Vad vill Socialdemokraterna?

I förra valet fick Socialdemokraterna cirka 30 procent av rösterna. Partiet vill att Svenska kyrkan ska vara en plats där alla ska vara välkomna, oavsett sexuell läggning, kön och etnicitet. De menar exempelvis att det är en omodern hållning att vissa präster inte vill viga samkönade par. Dessutom vill de att kyrkan ska vara ett föredöme när det kommer till god arbetsmiljö, där de anställda ska ha bra villkor. Här kan du läsa hela Socialdemokraternas valmanifest.

Vad vill Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan?

Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan (POSK) fick ungefär 17 procent av rösterna i förra valet, och är därmed den näst största nomineringsgruppen. POSK vill se en kyrka fri från partipolitik. De menar exempelvis att när det kommer till att stå upp för utsatta grupper, ska det ske utifrån teologiska aspekter snarare än partipolitiska ställningstaganden. De vill också se en öppen dialog mellan människor av olika tro. Du kan läsa hela POSKs valmanifest här.

Vad vill Centerpartiet?

I förra valet fick Centerparitet lite mer än 13 procent av rösterna. I år går de till val med en vision om att kyrkan ska vara öppen för alla, särskilt de som är utsatta, ensamma och på flykt. De vill också vara en röst som står upp mot främlingsfientlighet och bidra till bättre integration, exempelvis genom att arbeta med ensamkommande barn. De förespråkar också att alla par som vill ska kunna gifta sig i kyrkan. Här kan du läsa Centerpartiets valmanifest.

Se till nu att rösta i kyrkovalet – tillsammans kan vi påverka!

Artikel av: Fridah Johansson och Frida Olheden