in

5 teorier om vad som händer när vi dör – enligt vetenskapen


”Vad händer när man dör?” Det är en fråga som alla förmodligen har ställt sig, och som vi kanske aldrig kommer få ett säkert svar på… Här är dock fem teorier. Mer


I höstas gjordes en remake av 90-talsfilmen Flatliners, med Ellen Page i en av huvudrollerna. Filmen är en av många som utforskar vad som kan tänkas hända när vi dör. I Flatliners stannar ett gäng läkarstudenter varandras hjärtan och sätter igång dem igen för att försöka ta reda på vad som finns på andra sidan.

Livet är till för att levas, och trots att döden är en naturlig del av livet är nära döden-upplevelser ett väldigt kontroversiellt ämne. År 2014 presenterades den hittills största studien i ämnet, finansierad av University of Southhampton i England. Aware-studien (medvetande under återupplivning på svenska) gjordes på 2 060 patienter med hjärtstillestånd från olika sjukhus i Europa och USA. Studien leddes av professor Sam Parnia som menade att det människor är med om under ett hjärtstillestånd ger en möjlighet att förstå vad som händer när vi dör. 39 procent av de som överlevde hjärtstopp under studien och var friska nog att intervjuas efteråt sa sig ha upplevt en känsla av medvetande.

Så vad vet vi egentligen om döden? Är det helt och hållet ett mysterium? Här är forskningen som gör att vi vet mer om döden – men ändå ingenting.

Teori 1:

Möte med ett ljus

Är du nyfiken på vad folk har sett när de återuppväcks från ett hjärtstillestånd? Det var forskaren Sam Parnia också. Han ledde en studie på University of Southhampton i England där man undersökte vittnesmål från personer som kommit tillbaka efter att ha varit kliniskt döda.

I det amerikanska tv-programmet Doctor Oz show  beskriver forskaren Parnia att många personer i studien upplevde döden som relativt fridfull. Vittnesmålen i hans studie beskriver att de såg eller kände ett ljus, fullt av värme, som drog dem mot sig. Vissa beskriver också att bortgångna släktingar har kommit för att välkomna dem.

Människor över hela världen har upplevt samma sak, oavsett ålder och religiös tillhörighet. Det som är svårt att veta är om detta faktiskt representerar en ”ljus” plats som själen kommer till när den dör, eller om det bara är hjärnan som fabricerar en särskild typ av hallucinationer när den är nära att dö.

Teori 2:

Vi fortsätter se och uppleva omvärlden

En annan sak forskaren Sam Parnia upptäckte under sin studie, var att tiden då patienterna hade varit döda inte alls upplevdes som en paus eller ett ingenting, utan att många har haft någon form av uppfattning av sin omgivning under tiden. Det finns alltså de som inte bara har minnen från när de var döda, utan minnen av vad som hände i deras omgivning, trots att de rent fysiskt inte borde ha kunnat uppfatta något.

– Det betyder att det inte kan vara en hallucination, eftersom de kommer tillbaka och berättar exakt vad vi sa och gjorde. De beskriver verkliga, inte påhittade händelser. Doktorer och sköterskor vittnar om att de inte förstår hur patienten kan ha uppfattat vissa saker eftersom personen var död när det hände, säger Parnia.

En av Parnias patienter som återuppväcktes från ett hjärtstillestånd kunde berätta om saker som hade hänt i rummet, och sa att han hade hört två distinkta pip. Ljudet kom från den apparat som mätte hjärnaktiviteten, som pep var tredje minut, och med hjälp av det kunde de verifiera mannens vittnesmål.

Egentligen finns det väl bara två förklaringar till detta? Antingen fortsätter människor, på något magiskt sätt, vara vid medvetande när de dött, eller så finns tankeläsning à la seriefiguren Charles Xavier från Marvel-världen i verkligheten…

Teori 3:

Våra medvetanden skapar universum, inte tvärtom

Medvetandet är en av våra största gåtor. Hur många filmer finns det inte där något geni till slut förstår vad medvetandet är och revolutionerar världen med sin nya kunskap, eller där en robot plötsligt och oförklarligt blir medveten och slutar lyda order?

Någon som lagt mycket tid på att försöka förstå vad medvetandet är och hur det fungerar är Robert Lanza, en amerikansk forskare och professor på Wake Forest University i North Carolina. Han ses som en pionjär och viktig vetenskapsman inom stamcellsforskning och kloning. År 2007 lanserade Lanza teorin om biocentrism. Den går i korta drag ut på att det är liv och biologi som styr rymden, inte tvärtom. Universum skulle alltså inte kunna existera oberoende av liv. Lanza menar att vi behöver ändra sättet vi tänker kring livet och våra medvetanden, och vad de har för relation till världen.

Traditionellt sett har vetenskapen utgått ifrån att medvetandet är något som produceras av hjärnan, och att det därför rent logiskt borde dö i samma stund som kroppen dör, men vad finns det egentligen för bevis för det? Ingen har ju än så länge kunnat fastställa vad medvetandet är. Enligt Lanza skulle det lika gärna kunna vara så att våra medvetanden skapar världen runt omkring oss, istället för motsatsen. Om kroppen får ett medvetande, ungefär som en tv som tar emot en satellitsignal, betyder det ju inte att signalen upphör om apparaten slutar fungera?

Om du känner att den här teorin gav dig mer huvudvärk än klokskap så är du inte ensam, men det finns några slutsatser vi kan dra utifrån den. Om Lanzas teori stämmer kanske våra medvetanden inte påverkas av att våra kroppar dör. Kan det till exempel betyda att reinkarnation, alltså själavandring, finns?

Teori 4:

Du blir 21 gram lättare

Väger själen 21 gram? Ja, åtminstone enligt en populär teori som framförallt blev känd i samband med filmen med samma namn som blev en succé när den kom år 2003. Teorin bakom storfilmen har nästan hundra år till på nacken.

Teorin baseras på experiment som utfördes av en doktor vid namn Duncan MacDougall under början av 1900-talet. Med hjälp av specialbyggda sängar som fungerade som vågar, vägde han döende patienter fram tills efter de dött. Syftet med studien var att bevisa att själen har massa, och alltså kan vägas. Enligt hans hypotes skulle alltså patienterna förlora lite i vikt vid dödsögonblicket, eller när själen lämnade kroppen. Vid dödsögonblicket dokumenterade MacDougall en viktminskning på ungefär 21 gram, vilket han menade var bevis för att själen vägde just 21 gram.

Om MacDougalls teori verkligen stämmer är vi däremot inte helt säkra på. Även om det skulle vara väldigt spännande om själen väger 21 gram och lämnar kroppen när vi dör, så finns det en del att anmärka på i doktor MacDougalls undersökningar. Testgruppen han använde sig av bestod endast av sex personer. Två av dem hann inte placeras i vågsängen innan de dog, och kunde alltså inte mätas. Dessutom var det bara en av deltagarna som förlorade just 21 gram vid sin död. En av de andra förlorade mycket mindre, en tappade i vikt en stund efter dödsögonblicket, och en tredje patient fortsatte att förlora i vikt lång tid efter sin bortgång.

MacDougall noterade själv att det skulle behövas mer forskning för att kunna vara säker på hans teori, vilket han också utförde. Han upprepade nämligen samma experiment på 15 hundar. Där infann sig dock ingen viktminskning vid dödsögonblicket, vilket MacDougall förklarade med att hundar helt enkelt inte har några själar.

Om vi ska tro att MacDougalls första studie trots allt stämmer, så borde det betyda att människor har en själ, men andra djur – åtminstone hundar och råttor – inte har det. Om det stämmer, så borde det betyda att människan utvecklade en själ under någon del av evolutionen. I så fall när? Den andra förklaringen är att MacDougalls första resultat helt enkelt inte går att ta som sanning. Och att om vi har en själ så är det svårt att säga vad den väger. Vi har i alla fall ännu inte hittat ett klockrent sätt att mäta den på.

Teori 5:

Vi upplever en slags evighet

På över hundra patienter mättes hjärnaktiviteten fram tills de gick bort. Genom att mäta med en EEG-mätare kan man se om hjärnan är i vaket eller medvetslöst tillstånd, och hos över 80 procent av de hundra patienterna ökade hjärnaktiviteten markant, nästan upp till vaket tillstånd, precis innan de dog.

Detta tror den svenske farmakologen Arvid Carlsson beror på att hjärnan gör sig av med den sista reserven av glutamat, ett signalämne som skulle kunna liknas vid kroppens gaspedal. Kroppen bränner alltså slut på den sista energin innan den stängs av helt.

Att hjärnan trycker gasen i botten tror Arvid Carlsson kan ge märkliga upplevelser. Och de där sista sekunderna innan allt till slut slocknar, då hjärnbarken inte längre är aktiv och vi inte kan uppfatta någon tid, tror han att vi kanske upplever som en evighet.

För att förstå vad som ligger till grund för Arvids teori måste vi gå in på vad som händer biologiskt när vi dör. Den slutliga anledningen till att vi dör är att kroppens organ inte längre får något syre. Effekten det har på vår hjärna blir att de yttre delarna, alltså de som utvecklades sist i evolutionen, stängs av först eftersom de kräver mest syre för att hålla igång.

En av processerna som tros genomföras i hjärnbarken är tidsuppfattningen. Att tappa tidsuppfattningen skulle, enligt Arvid Carlsson, kunna betyda att vi upplever en slags evighet.

Än så länge finns dock inget säkert svar på om det är detta som händer, men enligt Arvid Carlsson är det inte alls omöjligt att vi kommer kunna bevisa vad som händer när vi dör i framtiden.

– Jag skulle kunna tänka mig att framtida neuroforskare skulle kunna ge svar på det och ge en faktisk förklaring, sa Arvid i en intervju i radioprogrammet Vetandets värld om hjärnan och döden.

Ps! Om du tänker mycket på döden kan det vara skönt att prata med någon. Kolla in Tjejzonen.se, Mind.se eller ring Hjälplinjen på 0771-22 00 60.

Just nu får du ett komplett kit med mineralsmink när du börjar prenumerera på VeckoRevyn. Klicka på bilden för att komma till erbjudandet!

Följ oss på Instagram och Snapchat för pepp, inspiration, tävlingar, backstage-häng och hacks!

Klicka på Instagram-ikonen för att följa oss där, och scanna av spöket eller skärmdumpa det för att följa oss på Snapchat!