in

4 enkla punkter förklarar: Syrienkriget – vad har egentligen hänt?

Syrienkriget


Syrienkriget, eller mer korrekt syriska inbördeskriget, har hållit på i mer än fem år nu och orsakat den största flyktingkatastrofen sedan Andra världskriget. Men vilka ligger egentligen bakom kriget? Vad har hänt hittills? Och när blir det fred? Vi försöker reda ut. Mer


Syrienkriget är komplext och hur man ser på sakernas tillstånd beror som alltid på vilket perspektiv man har. Det här är ett försök att förklara huvuddragen i denna blodiga konflikt som pågått i mer än fem år nu och där det ännu inte finns någon ljusning i sikte.

Syriska flyktingar
Över hälften av Syriens befolkning är på flykt. Här en grupp som i oktober förra året tar sig till fots från Ungern till Österrike.

Som oftast när det gäller krig och konflikter får man söka orsakerna i historien och man skulle kunna gå hundratals år tillbaka, och men vi nöjer oss med att ta avstamp i den så kallade ”arabiska våren”. En av grundorsakerna är också den gamla konflikten mellan sunnimuslimer och shiamuslimer som finns i hela den arabiska världen. I över 40 år har Syrien styrts av Assad-familjen som tillhör alawiterna, en religiös grupp som står nära den shiamuslimska grenen av islam. Denna utgör dock endast runt 10 procent av Syriens befolkning

Detta har hänt – hittills

Den nuvarande väpnade konflikten i Syrien, liksom flera andra konflikter i Nordafrika och på den arabiska halvön, har sitt ursprung i den arabiska våren som inleddes 2010 – en serie av politiska protestyttringar i arabvärlden med krav på bland annat regimbyten och demokratiska reformer.

1. 2011, kriget inleds:

Protester mot den sittande presidenten Bashar al-Assad utbryter, vilka bemöts med våld. Regimen anklagas för systematiska övergrepp och dödligt våld mot civila, vilket fördöms av bland annat EU. Strider utbryter mellan regeringstrupper och syriska rebeller, bland annat ”Fria syriska armén”. Redan i detta tidiga skede anklagades andra länder för inblandning i striderna, bland annat USA och så småningom kurdiska styrkor på rebellernas sida, och Ryssland och Iran på regimens. FN och Arabförbundet skickar ett gemensamt sändebud för att försöka förhandla fram en fredlig lösning på konflikten.

Aleppo
Vy över Syriens största stad Aleppo före inbördeskrigets härjningar.

2. 2012 – 2015, kriget eskalerar:

Den 26 februari 2012 röstades en ny konstitution för landet fram, som bland annat sades innebära flerpartisystem. Omröstningen tolkades av regimkritiker som en skenmanöver för att försöka dämpa protesterna.

Den 12 april 2012 ingicks en vapenvila mellan regering och rebeller, men striderna fortsatte. Bara några dagar senare attackerade regeringsstyrkorna staden Homs, och rebeller angrep en polisstation i den största staden Aleppo. FN gjorde upp en fredsplan och skickade observatörer.

I maj 2012 hoppade rebellerna av fredsplanen sedan regeringsstyrkor utfört en massaker i staden Hula nära Homs där många civila och barn dödas. Därefter eskalerade kriget snabbt till ett fullskaligt inbördeskrig. Bland mycket annat dödas Syriens försvarsminister och presidentens svåger i ett självmordsattentat, och regeringsstyrkor går på offensiv mot rebeller i Damaskus och Aleppo.

[adSpace placement=”auto”]

Den 20 februari 2013 undertecknades ett avtal om eldupphör men kriget fortsatte. I september samma år beslöt Migrationsverket att alla syrier som söker asyl i Sverige villkorslöst ska få permanent uppehållstillstånd.

I augusti 2014 befann sig cirka hälften av Syriens befolkning på flykt inom och utanför landet.

Den 30 september 2015 ingrep Ryssland öppet i kriget genom flyganfall mot rebeller i nordöstra Syrien.

syriska barn i flyktinglager
Barn i ett flyktingläger i Atmeh i Syrien, nära den Turkiska gränsen.

3. 2016, det vill säga ”just nu”:

I slutet av mars återtog regeringsstyrkorna kontrollen över den antika staden Palmyra efter att den i tio månader ockuperats av IS (Islamiska staten). Striderna i Aleppo har successivt trappats upp. President Bashar al-Assads regeringsstyrkor kämpar om kontrollen mot omkring 1000 olika rebellgrupper som vill störta presidenten. Rebellgrupperna stöds av bland andra USA, Turkiet, arabstaterna vid Persiska viken och flera västländer. Regeringsstyrkorna stöds av Assads allierade Iran, Ryssland och Hizbollah i Libanon. I öster är Syriens gränser upplösta av de extremistiska krigsstyrkorna inom IS.

De stora förlorarna är som oftast när det gäller krig civilbefolkningen

Det råder en komplex maktbalans då exempelvis USA inte vill störta Assad-regimen om det finns risk för att det gynnar IS, och Turkiet inte kan tänka sig att bekämpa IS om detta innebär att den kurdiska PKK-gerillan vinner terräng. De stora förlorarna är som oftast när det gäller krig civilbefolkningen. Över hälften av Syriens befolkning har nu tvingats fly sitt land.

President Assad sitter säkrare än på flera år bland annat på grund av det starka militära stödet från Ryssland. Assad har tydligt visat att han hellre sitter kvar på makten i ett blödande land helt i ruiner än lämnar över till en övergångsregering. De mer moderata syriska rebellgrupperna och de pro-demokratiska krafter som trots allt finns har hamnat i underläge.

syrisk man och barn
En 27-årig syrisk man med två av sina tre barn i ett flyktingläger sedan de flytt strider i hemstaden Idlib.

4. När blir det fred?

För tillfället finns ingen politisk lösning i sikte. De planer för vapenvila som gjorts upp av FN och USA/Ryssland har hittills misstrotts och överträtts av de olika stridande parterna.

Antalet döda räknades redan i maj 2014 till mer än 232 000. Antalet syriska flyktingar räknas i miljoner – redan i slutet av 2013 befann sig över 8 miljoner syrier på flykt varav drygt hälften inom landet. Mer än tre miljoner av de syriska flyktingarna har flytt till de angränsande länderna Turkiet, Libanon, Jordanien, och Irak.

Några korta fakta om Syrien:

  • Syriens befolkning beräknades 2012 till mellan 22 och 23 miljoner människor.
  • Syriens är en republik ledd av president Bashar al-Assad.
  • Damaskus är huvudstad, men största staden är Aleppo.
  • Det officiella språket är arabiska.
  • Den etniska sammansättningen av Syriens befolkning består av araber, kurder, arameisktalande och palestinier (bland annat).
  • De flesta, 70 procent, är sunnimuslimer, men här finns många religiösa minoriteter: shiamuslimer, alawiter, druser och kristna.
  • Den styrande eliten i Syrien, inklusive president Bashar al-Assad, är alawiter (cirka 10 procent av befolkningen) men landet är officiellt sekulärt då det styrande Baath-partiet har en socialistisk agenda. Islamistiska strömningar ses som ett hot mot staten.

Källor:
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%c3%a5ng/syrien
http://www.landguiden.se/Lander/Asien/Syrien/Aktuell%20politik
http://www.svd.se/syrienkonflikten-for-nyborjare
http://www.sydsvenskan.se/2015-09-09/fragor-och-svar-om-syrienkriget
https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/sy.html
http://www.palmecenter.se/nyheter/oklara-forutsattningar-for-syrisk-fred/
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5634316
http://edition.cnn.com/2015/10/13/middleeast/syria-civil-war/index.html
http://syrianrefugees.eu/

Läs mer om kriget i Syrien exempelvis här:
http://www.dn.se/om/kriget-i-syrien/