in

6 punkter: Det här innebär den nya könstillhörighetslagen

Könstillhörighetslagen
Bildkälla: Freepik

En ny könstillhörighetslag kan snart blir verklighet, och de senaste veckorna har lagförslaget varit mycket omdebatterat. Men vad innebär den nya lagen egentligen? Vi reder ut! Mer

Den 4 april ställde sig riksdagens socialutskott bakom en ny lag som ska göra det lättare att ändra juridiskt kön. Den 17 april kommer riksdagen rösta i frågan, och om förslaget går igenom föreslås lagen träda i kraft den 1 juli 2025. Men vad kommer den innebära i praktiken? Här är några viktiga punkter som förhoppningsvis kommer reda ut dina frågetecken!

Vad är det juridiska könet?

Det juridiska könet är det kön som lagen anser att du har, alltså det kön som du är registrerad som i folkbokföringen och liknande.

Hur ska det bli lättare att ändra juridiskt kön?

Själva kärnan i lagförslaget är att det ska bli lättare att ändra sitt juridiska kön. Detta ska ske på två sätt:

  • Åldersgränsen för vilka som får ändra juridiskt kön ska sänkas från 18 till 16 år. De som är under 18 år behöver målsmans godkännande.
  • Det ska inte längre behövas en könsdysforidiagnos för att få byta juridiskt kön. Däremot behövs ett intyg från en vårdkontakt, så som läkare eller psykolog.

Vad säger nya lagen om kirurgiska ingrepp?

Inom ramen för det nya lagförslaget ligger också en ändring gällande kirurgiska ingrepp på bordet. I nuläget krävs det ett tillstånd från Socialstyrelsen för att genomföra könsbyte genom kirurgiska ingrepp – men det ska inte behövas i framtiden. Däremot behövs det, precis som tidigare, en utredning av hälso- och sjukvården för att får genomgå den här typen av ingrepp.

Vad betyder könstillhörighetslagen?
Bildkälla: Freepik

Vad säger partierna?

Även om det finns vissa splittringar inom partierna, har de en gemensam hållning utåt. Så här tycker de (listade i storleksordning):

  • Socialdemokraterna: Ja till lagförslaget
  • Sverigedemokraterna: Nej till lagförslaget
  • Moderaterna: Ja till lagförslaget
  • Vänsterpartiet: Ja till lagförslaget
  • Centerpartiet: Ja till lagförslaget
  • Kristdemokraterna: Nej till lagförslaget
  • Miljöpartiet: Ja till lagförslaget
  • Liberalerna: Ja till lagförslaget

Vad säger ja-sidan?

Partierna som vill rösta ja menar att det här är en viktig reform för att stärka friheten och förbättra livsvillkoren för transperson, rapporterar SVT. Även organisationer som RFSU har skrivit under på detta – den nya lagen skulle leda till en bättre livskvalitet för transpersoner. RFSL tycker vi kan gå längre än vad lagförslaget går ut på och skriver att ”ändring av juridiskt kön bör vara en enkel administrativ process som utgår från självbestämmande, utan någon form av medicinsk prövning av en persons könsidentitet.”.

Vad säger nej-sidan?

De som är kritiska till den nya lagen menar ofta att detta öppnar upp för fler att ändra juridiskt kön, och att detta i sin tur skulle kunna få konsekvenser för könsuppdelade utrymmen, som till exempel omklädningsrum. Vissa menar att det finns en risk att statistik som förs utifrån kön skulle påverkas av nya lagen, och att vissa kriminella skulle kunna utnyttja lagen för att skaffa nya personnummer, skriver GP.