Kvinnor har högre slutbetyg från skolåren medan män har bättre resultat på högskoleprovet. Men varför är det så? . Mer
Därför presterar män bättre på högskoleprovet – trots att kvinnor har högre betyg
Söndagen den 20 oktober tar tusentals svenskar plats i skolbänken för att skriva högskoleprovet och på så sätt försöka öka sina chanser att komma in på sin drömutbildning. Resultaten brukar vara ganska jämt varje år och medelbetyget ligger kring 0,9, där 2,0 är maxpoäng.
I Sverige klarar sig tjejer över lag bättre i skolan än killar, och har högre betyg. Det är inget unikt för Sverige, så ser det ut även internationellt. Däremot presterar männen bättre än kvinnorna på högskoleprovet.
Betyg och högskoleprov speglar nämligen olika förmågor. Medan betygen i högre grad avspeglar flit och motivation, fångar högskoleprovet in kognitiva förmågor, enligt en ny studie.
Den största anledningen på varför kvinnor har bättre betyg än männen tycks bero på att kvinnor har högre motivation för skolarbete och lägger ner mer tid på det. Men att män har ett 40 procent bättre resultat på högskoleprovet förklaras med att de män som skriver provet har högre kognitiva förmågor än de kvinnor som skriver. Dit hör till exempel resonerande, slutledning, beslutsfattande och problemlösning.
– I totalbefolkningen ser vi inga könsskillnader i kognitiva förmågor. Men de män som väljer att skriva provet är en selekterad grupp och har i genomsnitt mer av de förmågor som är viktiga för att skriva ett bra provresultat, säger Arizo Karimi, en av författarna till rapporten.
Gynnas män av högskoleprovet?
Peter Smidfelt på Folkuniversitet har arbetat med högskoleprovet i 15 år och menar att männen kan gynnas av provets utformning, då det skiljer sig i hur män och kvinnor presterar och där männen i genomsnitt får runt 0,2 poäng högre resultat. En teori kring detta är att provformatet passar män bättre än kvinnor. Det finns teorier om att flervalsfrågorna passar män i högre grad.
Christina Cliffordson, professor i pedagogik vid Högskolan i Väst, är kritisk till högskoleprovet. Hon menar på att om man vill mäta hur väl studenten kommer att lyckas med sina högskolestudier, är högskoleprovet fel väg att gå.
– De som tjänar på högskoleprovet är svenska män från socialgrupp ett, så är det, säger hon i en intervju med Svenska Dagbladet, och syftar på den socio-ekonomiska grupp som människor ofta förr delades upp i och där nummer ett var någon från en ”fin” familj med mycket pengar.
– Provet görs under en dag och mäter det man presterar just den dagen. Då är betygen mycket bättre som mätinstrument, de är ett resultat av flera års studier, av kunskap, av motivation.
Betyg och högskoleprov mäter olika kognitiv förmågor
– Skolbetygen tycks vara ett bättre mått på allmän studieförberedelse än högskoleprovet. Om vi tog bort högskoleprovet skulle vi sannolikt få ännu fler kvinnliga studenter, och studenterna skulle i genomsnitt ha högre motivation men lägre kognitiva förmågor, säger Arizo Karimi.
Så om du är du nervös inför den 20 oktober, tänk på att motivationen är det viktigaste. Här kan du läsa mer om tips på hur du ska förbereda dig inför högskoleprovet.