”Ska jag säga upp kontakten med min mamma?”

Varje vecka svarar VeckoRevyns terapeut Paula Warfvinge på läsarnas frågor. Paula arbetar som samtalsterapeut och med KBT, och har lång erfarenhet av att jobba med unga som har låg självkänsla, osund självkritik, oro, ångest, prestationsångest, depression, stress/utmattning och ätstörningsproblematik.

Har du en fråga? Mejla [email protected]. Du är helt anonym och omfattas av källskyddet.

Lina: ”Ska jag säga upp kontakten med min mamma?”

Hej Paula! Min uppväxt var på många sätt krånglig. Min mamma lider av psykisk ohälsa och till följd av det har hon en del missbruksproblem. I perioder mår hon bättre och då har vi en fin kontakt, men sedan blir det sämre igen och då uppstår konflikter mellan oss som gör mig utmattad (även om jag har blivit bättre på att hantera dessa konflikter med åren).

Nu till min fråga! Jag är nybliven mamma och känner mig tveksam inför hur stor plats min mamma ska få i mitt liv framöver. Jag tror framförallt oron grundar sig i att jag som barn tyckte det var så jobbigt när min mamma kom och gick i mitt liv lite när det passade henne (så som jag upplevde det). Detta är något jag inte vill utsätta mitt eget barn för.

Samtidigt är alternativet att en gång för alla säga upp kontakten med min mamma, och det ger mig skuldkänslor. Jag vet att det betyder mycket för henne att ha blivit mormor, men då hon är så oberäknelig vet jag att det här är något som kan ändras snabbt. Att hjälpa henne ur missbruket är inget alternativ, det har jag försökt med i flera år utan resultat. Hur ska jag tänka? Vad är viktigast för mitt barn? Och om jag säger upp kontakten med min mamma, hur kan jag göra det på bästa sätt? Finns det några andra alternativ? Tacksam för hjälp! /Lina

Paula: ”Det finns två alternativ”

Hej Lina, Tack för ditt mail. Jag förstår att du har många tankar när det gäller din mamma, speciellt nu när du själv har blivit mamma. När man blir förälder är det vanligt att tänka mycket på sin egen uppväxt och hur man själv hade det. Vad man vill ge sitt barn och vad man inte vill ge sitt barn, beroende på vad man själv har varit med om. Men såklart vill man ge sitt barn trygghet och kärlek på alla sätt och viss.

Det finns olika alternativ, precis som du skriver. Oavsett ska du komma ihåg att detta är en ny situation. Din och din mammas relation är något annat, nu gäller relationen ditt barn och din mamma. Ställ dig frågan om du vill att din dotter ska ha en relation med din mamma och försök att inte blanda in din och din mammas relation i det beslutet.

Med det sagt går säkerheten först, och det är viktigt att du lyssnar på dig själv angående vad du tänker och känner. Det finns två alternativ. Antingen väljer du att ge din mamma en chans att vara mormor. Är det så att hon inte kan hantera det får du ta ställning till det då. Eller också väljer du den andra vägen och säger upp kontakten med henne. Då behöver du vara tydlig med hur du känner och varför du väljer att säga upp kontakten. Förklara för henne, försök att inte anklaga henne, utan mer fokusera på det som är just nu. Om det känns okej för dig kan du säga till henne att du gärna tar upp diskussionen om eventuell kontakt när hon tagit tag i sitt mående och sitt missbruk.

Jag förstår att situationen med din mamma är mycket tuff och jag hoppas att detta kan hjälpa dig lite på vägen. Varm kram från mig /Paula