Sara, 26, om livets upp- och nedgångar med psykisk ohälsa: ”Svårt att ens ta mig upp ur sängen”

Sara Modigh har kämpat med psykisk ohälsa i form av bland annat ångest, depressioner och självskadebeteende ända sedan hon var liten.

– Jag minns så väl en dag när jag var på lekis och vi skulle ha någon form av uppträdande. Jag fick en kjol som jag skulle ha på mig vilket gav mig en fruktansvärd panik. Jag såg framför mig hur kjolen antingen skulle glida upp eller att jag skulle tappa den framför alla… Jag ville verkligen inte ha den där kjolen på mig. Men jag blev tvingad av föreståndarinnan och med gråten i halsen fick jag traska in på ”scenen” med min kjol som både var för stor och för kort. Då var jag sex år gammal och hade precis upplevt en panikattack, och det var inte ens min första, säger Sara.

Sara bor idag i Jönköping tillsammans med sin make och deras två katter. Hon lever med diagnoserna Aspbergers syndrom, ADD, GAD (generaliserat ångestsyndrom) med inslag av panikångest och Atypisk depression.

– Jag minns som sagt tydligt att jag alltid var så otroligt rädd. På kvällarna kunde jag inte sova för jag låg och spände mig av oro över att gå till lekis. Egentligen fanns det ju inget att vara rädd för, men jag var livrädd för allt.

Det var ingen som förstod att sexåriga Saras magsmärtor hade med psykisk ohälsa att göra – hon var ju så ung. Efter den första kontakten med psykiatrin vid 11 (bokstäver) års ålder och många, långa utredningar senare, fick hon till slut diagnoserna i tidiga tjugoårsåldern.

Eftersom Sara levt med psykisk ohälsa så pass länge vet hon egentligen inte vilka symptom som tillhör vilken diagnos. Men för henne är det ångesten och depressionerna som har varit mest utmanande:

– När jag drabbas av en depression har jag väldigt svårt att hantera något överhuvudtaget. Jag får väldigt svårt att ens ta mig upp ur sängen. Men för mig har det varit viktigt att försöka fokusera på de små vinsterna. Visst – jag kanske hade pyjamas på mig hela dagen. Men jag gick i alla fall upp och åt.

[adSpace placement=”manual”]

Att uppleva motgångar utan slut

Året 2012 verkade motgångarna inte ha något slut för Sara. Efter att ha landat i sina diagnoser dog hennes mamma hastigt och oväntat. Sara var 22 år och tog det väldigt hårt. Det var styrkan som hon funnit i livets tidigare motgångar tillsammans med stödet från familjen som hjälpte henne igenom sorgen.

– När man inte har något annat val än att ta sig igenom det så gör man det. Jag kände att jag som redan hade gått igenom så många perioder av dåligt mående kunde klara av sorgen. På något sätt påminde den mig om min psykiska ohälsa och de perioder då jag varit deprimerad, känt mig ensam, och fylld av ångest och sorg, säger Sara.

Hon menar att hon har sina diagnoser att tacka för sin envishet och uthållighet. Den psykiska ohälsan har även inspirerat henne till skrivande och gjort henne väldigt kreativ. Sara har tack vare sina erfarenheter utvecklat en stor empati och förståelse för psykisk ohälsa som hon tar väl vara på idag.

– Jag tror att mina svårigheter har gjort mig till den jag är vilket jag är glad över.

 

 

Tätt inpå sin mammas död började Sara känna av märkliga symptom i kroppen. Hon avfärdade det som sorg men efter ett tag gick dom inte längre att bortförklara. Efter flertal utredningar blev Sara 1,5 år senare diagnostiserad med MS (Multipel Skleros).

– Precis innan jag fick diagnosen kände jag att jag inte klarar ett slag till. Jag sa faktiskt till min kontakt inom psykiatrin att ”är det MS jag har så tar jag livet av mig, för jag klarar verkligen inte mer nu”.

MS är en autoimmun sjukdom som attackerar nerverna i hjärnan och ryggmärgen vilket kan ge en mängd olika problem beroende på vilken nerv det är som drabbas. Men livet med MS ser annorlunda ut idag än vad det gjorde förr. Sara, som väntade sig att bli rullstolsburen och att livet var över, har sedan hon började få bromsmediciner inte haft ett enda sjukdomsskov. De skoven hon hann få innan medicinerna har resulterat i bland annat en kronisk trötthet och värme-och balansproblem som påverkar hennes vardag.

Skrivandet får ut det som ligger och gnager inom mig

Skrivandet har blivit till en form av terapi som hjälpt Sara att lufta sina känslor genom motgångarna. Genom bloggen hon driver har hon fått kontakt med andra med ångest och psykisk ohälsa.

– Även om det är tråkigt att så många mår dåligt är det skönt att veta att man inte är ensam. Jag känner att om jag kan vara en röst för någon som själv kanske inte vågar prata så är det jätteviktigt. Jag hoppas ju såklart att jag med mina ord kan inspirera andra att också våga tala öppet om sina problem. Det är ju trots allt väldigt många som är drabbade.

[adSpace placement=”manual”]

Att tänka positivt när psykisk ohälsa tar över

Sara säger att hon tror att det är viktigt att hitta sina egna vägar och lägga upp strategier för hur man ska ta sig igenom de jobbiga stunderna.

– Att vara förberedd och ha en plan för vad man ska göra när ångesten eller depressionen slår till är en stor hjälp. Om det då är att ringa en vän, en hjälplinje eller skriva på en blogg spelar inte så stor roll. Huvudsaken är att man har en plan, för då är det mycket större chans att man lyckas genomföra den.

Även rutiner i vardagen är viktigt samt att fortsätta göra det man tycker är roligt, även om det inte känns lockande i stunden. Det är viktigt att sätta press på sig själv men inte låta den bli för stor, menar Sara. Försök till exempel att motivera dig själv till att göra något, även om det ”bara” är att ta en dusch. Samt prioritera saker som du mår bra av.

– Jag brukar ofta säga att jag har ett stort mål i livet, och jag är säker på att min mamma skulle tycka att det var ett jättebra mål. Det är att skratta minst en gång varje dag hur tufft och jobbigt livet än är. Det är något jag verkligen lever efter. Att skratta är både läkande och befriande och något jag tycker är otroligt viktigt.

Läs Saras blogg här!

 

Om du, eller någon du känner, lider av psykisk ohälsa eller depression kan du vända dig hit:
Om du är under 18 år:
BUP (Barn och ungdomspsykiatrin) eller BRIS (Barnens rätt i samhället).

Om du är över 18 år:
Kan du vända dig till ditt landsting. Flera landsting har en ungdomspsykiatrisk mottagning, dit unga vuxna i åldern 16-25 kan vända sig. Ta reda på vad som gäller där just du bor.

Och kom ihåg att du alltid kan ringa Vårdguiden på telefonnumret 1177, så hjälper de dig eller guidar dig vidare.

Läs även:

Therèse om fördelarna med att leva med bipolaritet: ”Jag får superhjältekrafter!”

Nicole Falciani om sin depression: ”En psykisk sjukdom är precis som en fysisk sjukdom”

Fanny bloggar om psykisk ohälsa: ”Jag är psykiskt sjuk, men det är inte allt jag är”