Klädbutiker hävdar att de håller sig till standardmått för klädstorlekar. Trots detta visar studier att klädstorlekar skiljer sig åt markant, särskilt för kvinnor. Hur påverkar det kvinnors självbild? Det finns inget enkelt svar, men att det i tider av ideal som förespråkar smala midjor spelar roll om man har storlek 26 eller 36 i jeans är ganska tydligt. Mer
in Hälsa
Klädjättarnas storleksmärkningar skiljer sig åt – hur påverkar det oss?
En studie från Nordiska Ministerrådet visar att ett par byxor i storlek large kan vara mindre än ett par i storlek small. Särskilt mycket varierar storlekarna för kvinnor. En förklaring till detta kan vara att många av plaggen designas i olika länder, som alla har olika standardmått. År 2017 rapporterade EU att en europeisk storleksstandard var på gång. Trots detta skiljer sig idag storlekarna fortfarande åt lika mycket. Vi har faktiskt inte ens en svensk storleksstandard som klädkedjorna kan följa.
Alla är nog överens om att det vore mycket enklare om storlekarna var lika hos alla kedjor och märken. Kunden skulle spara tid, men det skulle också sparas på miljön eftersom antalet returtransporter vid onlinehandel skulle minska. Men detta argument är inte det enda som talar för att skapa en gemensam storleksstandard. När en sådan inte finns är det upp till butikerna att skapa storlekar enligt sina egna mått, vilket kan skapa förvirring.
Storleken kan förvirra – och skapa osäkerhet
Många gånger blir siffran eller storleken som står i plagget en undermedveten storleksidentifikation. Det är i och för sig ganska logiskt om man tänker efter, eftersom hjärnan vänjer sig vid det man utsätter den för. Har man köpt ett klädesplagg i en storlek ett flertal gånger är det som att lära hjärnan ett mönster, som kan vara svårt att vänja sig av vid. Låt oss säga att man hos de flesta kedjor köper en viss storlek, men att den storleken är för liten hos en annan kedja. En del av oss kan nog tycka det är jobbigt att gå ut ur provhytten och hämta en annan storlek än den man är van vid. För de personer som känner sig osäkra och mår dåligt över sin kropp så kan detta leda till att man mår ännu sämre och inte känner att man duger som man är.
En del människor kan finna tillfredsställelse i att köpa mindre storlekar, något som grundar sig i kroppsidealet som finns i vårt samhälle och kroppsfixeringen som råder. Dessa ideal kan dessutom på sikt bidra till psykisk ohälsa. Enligt en studie från Sveriges Kvinnolobby har 9 av 10 unga kvinnor på grund av reklam mått dåligt över sin kropp eller sitt utseende. I vårt samhälle har även var femte ung kvinna har någon gång lidit av en ätstörning, visade Rädda Barnens undersökning “Ung Röst”. Vidare tyder Socialstyrelsens statistik på att just ätstörningar har ökat med 40 procent de senaste åren.
Huruvida klädjättarnas skeva storlekar har någon direkt inverkan på de deppiga siffrorna finns det ingen forskning på. Men det är inte långsökt att anta att det kan vara en bidragande faktor, eftersom storlekar och vilket fack ens kropp hamnar i spelar roll idag.
Lösningar på problemet
En lösning för att komma tillrätta med storleksproblemet skulle kunna vara att slopa de nuvarande storlekarna och jobba med mått istället. På så sätt skulle det troligtvis bli enklare att hitta rätt storlek. Ett annat alternativ är att visa upp klädesplaggen på olika kroppsformer. Vissa kedjor har exempelvis börjat med att visa varje jeansmodell på tre olika kroppar för att man ska få en bild av ungefär hur jeansen kommer sitta på en själv. För att komplettera kan man informera om modellens längd, mått och storlek på kläderna. Om fler kroppstyper finns representerade hos klädkedjorna är chansen också större att storleksfixeringen dämpas, vilket är ett steg i rätt riktning.
Text: Alva Sperle