ANNONS DJURENS RÄTT. Har du koll på var din mat kommer ifrån? Om inte är det dags att ta reda på det! Vi listar några saker som du borde känna till om kött, ägg och mejeriprodukter – och utmanar dig att våga testa något nytt i januari! Mer
Var kommer din mat ifrån? Så äter du mer medvetet – i 7 enkla steg
Det är inte direkt svårt att hitta information om hur vårt köttätande påverkar klimatet negativt. Enligt Livsmedelsverket står köttindustrin för nästan 15 procent av världens totala utsläpp av växthusgaser, och att klimatet gynnas av att vi väljer vegetarisk kost vet nog de flesta vid det här laget. Även vi människor mår bättre av att hoppa över biffen, kycklingfilén eller charktallriken. Exempelvis kan risken för tjock- och ändtarmscancer minska om vi äter mindre rött kött och chark. Det blir alltså en stor hälsobonus för att skippa något som vi lätt kan ersätta med ett växtbaserat alternativ.
Men det där som ligger på tallriken då? Hur hamnade det där? Hur mådde djuret innan det blev vår mat? Finns det djur som levt bra liv innan de slaktades? Som kött- och mejerikonsument är det viktigt att veta var din mat kommer ifrån – och det ska vi hjälpa dig ta reda på!
1. Se till att inte bidra till djurens lidande
Hur ska du göra för att med säkerhet veta att du inte bidrar till att djur inom livsmedelsindustrin far illa? Svaret är enkelt: ät vegansk kost. Det är inte bara den absoluta garantin för att inga djur kommit till skada (duh!), det är också bra för både din hälsa och klimatet. Men det känns svårt att ställa om till vegansk kost, tänker du då. Men vet du? Det behöver det inte alls vara! Genom att anta Djurens rätts Veganuari-utmaning – som går ut på att vara vegan under hela januari – får du goda recept, enkla veckomenyer och vegotips blandat med en stor dos inspiration skickat till dig varje dag. Du får helt enkelt allt du behöver för att komma igång med en ny livsstil som start på det nya året! Det är dessutom helt gratis (ja, du läste rätt). Inte helt övertygad än? Fortsätt läs!
Här kan du testa Veganuari!
2. Ta reda på hur djuren lever – fågel, fisk och mittemellan
Har du koll på hur djuren behandlas inom livsmedelsindustrin? Att tjurar lever inomhus hela sina liv eller att kycklingar kläcks i maskiner? Så här ser det ut – i korta drag.
Därför ska du skippa köttet…
Nästan alla grisar lever hela sina liv inomhus och i många fall på betonggolv, något som försvårar grisarnas behov av att böka och beta. Det är inte ovanligt att understimulerade grisar börjar bita på varandras svansar och öron. Att klippa av grisarnas svansar är förbjudet i Sverige, men i många andra länder görs detta för att förhindra att grisarna själva biter av dem.
Och nötkött då? Mer än hälften av allt nötkött i Sverige kommer från djur inom mjölkindustrin, därför går det inte riktigt att skilja mjölk- och köttindustrin åt. Under sommarmånaderna har alla kor rätt att vistas utomhus. Enligt djurskyddslagen räcker det att korna är ute sex timmar per dygn under sommaren. I praktiken innebär det att de kan hållas inomhus över 90 procent av sin livstid. En stor del av nötköttet i butikerna kommer från tjurar, och för dem gäller inte betesrätten överhuvudtaget. Alltså hålls de ofta inomhus året om.
… Och välja bort kycklingfilén
Kycklingar då, som är det djur som mer än något annat föds upp enbart för att ätas upp av oss? De kläcks i maskiner, och de får bara leva i 35 dagar innan de slaktas. De växer fort och hålls trångt, upp till 25 kycklingar per kvadratmeter. Under 2019 dog nära 200 000 kycklingar i samband med transporten och kom alltså inte ens fram till slakteriet. Ännu fler dör redan innan dess till följd av sjukdomar och stress.
Gå inte på att fiskar inte lider
Fiskarna vi äter i Sverige är antingen fångade från det vilda, eller så har de fötts upp i dammar eller i burar i så kallade fiskodlingar. När vilda djur dödas omfattas de inte av djurskyddslagen. Det innebär att när du köper vildfångad fisk kan du nästan vara säker på att djuret blivit utsatt för stort lidande innan döden, och i många fall fått uppleva en långt utdragen död. Fiskar som växer upp i fångenskap lever ett liv som skiljer sig mycket från fiskarnas naturliga livsmiljö, eftersom det är trångt och finns lite att se och upptäcka.
3. Hur är det med KRAV-märkt och ekologiskt då?
KRAV-märkt griskött innebär att grisarna har fått vistas utomhus för att beta under sommaren och i en mindre rastgård resten av året, men för att griskött ska få en ekologisk märkning räcker det med att grisarna får komma ut på en mindre rastgård med betongunderlag. Alltså ganska långt från deras naturliga miljö. Det man också ska komma ihåg är att det är en ytterst liten del av köttproduktionen som är ekologisk eller KRAV-märkt i Sverige. När det gäller grisar är det bara omkring en procent som växer upp under KRAV-märkta förhållanden, och mindre än en procent av alla kycklingar är ekologiska.
För att kycklingköttet ska kunna KRAV-märkas får det bara bo max 10 kycklingar per kvadratmeter, vilket säger något om hur trångt det är för de kycklingar som bor 25 stycken per kvadratmeter. Genom att välja KRAV-märkt och ekologiskt kan du bidra med att öka efterfrågan på ett bättre djurskydd, men allra bäst för djuren är det förstås att inte lägga dem på tallriken alls.
Här kan du läsa mer om KRAV-märkt och ekologiskt kött.
4. Välj bort komjölken
Ofta hör vi att kor “ger” oss mjölk, men för att kor ska kunna producera mjölk så måste de förstås föda kalvar, kalvar vars tilltänkta mjölk vi sedan dricker. Därför insemineras korna ungefär en gång per år. Kan ni ens föreställa er hur det måste kännas att vara gravid om och om igen, för att sedan amma i all oändlighet? Dessutom tas kalvarna från korna direkt efter födseln, en separation som strider mot både kon och kalvens naturliga beteende. Omkring en femtedel av korna i mjölkindustrin i Sverige hålls uppbundna inomhus under större delen av året. Det innebär att de inte har möjlighet att vända sig eller klia sig – de kan endast stå upp och ligga ned.
5. Skippa äggen
En del av äggen i Sverige kommer från hönor som hålls i små burar, så små att de inte kan sträcka på benen och vingarna ordentligt. Men den allra största delen av äggen i butikerna kommer från frigående höns inomhus. Vad innebär det, egentligen? Inomhusmiljön skiljer sig mycket från hönornas naturliga livsmiljö. I en naturlig hönsflock är hönsen sällan fler än 30 stycken höns, men frigående höns inomhus lever i grupper om tusentals. Det skapar stress och i värsta fall även kannibalism. Men är ägg från frigående höns utomhus okej att äta? En äggförpackning med texten “frigående utomhus” innebär att hönsen har tillgång till att vistas utomhus under de varmare årstiderna. I övrigt bor de på liknande sätt som “frigående inomhus”-hönsen.
Klarar du av att vara vegan hela januari? Här kan du anta utmaningen!
När hönorna är ungefär ett och ett halvt år gamla dödas de, då anses de nämligen inte längre vara lönsamma för produktionen. Men tupparna, som inte lägger ägg, dödas långt innan dess. Ungefär hälften av alla kycklingar som kläcks inom äggindustrin är tuppar. Eftersom de inte lägger ägg eller är tillräckligt snabbväxande för köttproduktion dödas de direkt efter att de kläckts.
6. Kom ihåg att varje steg räknas!
Känns allting lite deppigt och hopplöst efter att du har läst den här texten? Kom ihåg att varje steg räknas! För varje kötträtt du hoppar över, för varje gång du väljer havredryck istället för komjölk och för varje ägg du skippar till frukosten gör du faktiskt en insats. Både för din egen hälsa och för klimatet – och framför allt för djuren. Bäst är såklart att skippa både kött, ägg- och mejeriprodukter helt, men ett litet steg i taget kan också göra stor skillnad. Och vi vet hur du kan få hjälp på traven att ta det första!
7. Ta första steget och anta utmaningen – testa Veganuari!
Om inte dessa punkterna motiverade dig till att lägga köttätandet och mjölkdrickandet på hyllan ett tag, I don’t know what will! Och vad passar bättre än att kickstarta det nya året med en utmaning som både är kul, inspirerande och inte ett dugg utmanande om vi ska vara helt ärliga? Vad är ens utmanande med att få laga och äta god mat? Få inspiration till enkla veckomenyer, och en massa smarta vegotips? Och det är dessutom helt gratis! Det enda du behöver göra är att äta vegansk kost i 31 dagar.
För fjärde året i rad arrangerar Djurens Rätt och Välj Vego kampanjen Veganuari, men själva konceptet är äldre än så. Veganuary, som är det internationella namnet, började i Storbritannien 2014 och är världens största vegankampanj. Sedan starten har kampanjen fått över en miljon människor i 192 länder att testa veganskt under januari månad. 2020 hade den svenska utmaningen över 8000 deltagare och låg på Veganuary’s topp 10-listan över flest deltagare i världen. Ett tåg man vill hoppa på, eller hur? Signa upp på Veganuari-utmaningen här.
Källa: Djurens Rätt