REKLAM FÖR BOKEN “MORGONDAGENS KÖNSROLLER”. Visste du att du riskerar att få sämre vård enbart för att du är kvinna? Eller att du förlorar mer än ditt ex vid en skilsmässa, även om du går in i äktenskapet med större ekonomiska tillgångar?
Vi har bett Louise Arvidsson, som är aktuell med boken “Morgondagens könsroller”, att guida oss igenom några saker vi tvingas deala med för att vi är är kvinnor.
– Vi behöver ta feminismen på allvar och hitta konkreta lösningar, säger hon.
Mer
Sverige kallas ofta för ett av världens mest jämställda länder. Ändå finns det stora kunskapsluckor vad gäller “kvinnosjukdomar”, förra året tjänade kvinnor 90 procent av mäns lön och ofta är det just kvinnor som förväntas göra en stor del av det emotionella arbetet i en kärleksrelation. Hur kommer det sig? I boken Morgondagens könsroller reder författaren Louise Arvidsson ut hur vi kommer åt dessa könsskillnader, vilka fällor vi ska passa oss för och vilka lösningar som finns för att nå ett mer jämställt samhälle.
– För mig behövs boken för att feminismen på vissa sätt blivit en fråga som handlar om känslor, snarare än fakta. Jag vill vara en brygga mellan studier och forskning som finns svart på vitt, och gemene kvinna och man, för att vi ska förstå jämställdhet på ett bättre sätt. Vi behöver ta feminismen på allvar och hitta konkreta lösningar, säger hon.
Här är några av sakerna som drabbar oss för att vi är kvinnor – och vad som behöver göras för att komma åt problemen.
Det tar i genomsnitt åtta år att få en endometriosdiagnos, det är ännu inte klarlagt vad vestibulit beror på och olika besvär klumpas ofta ihop som “kvinnosjukdomar”. Men varför är det så? Jo, förutom att kvinnors hälsa sällan prioriterats inom medicinsk forskning har man historiskt sett främst forskat på mannens kropp, utan att ta hänsyn till könens anatomiska skillnader. Fram till 1990 (!) utfördes nästan enbart tester av läkemedel på män och handjur, trots att vi vet att läkemedel inte alltid fungerar på samma sätt för kvinnor som för män.
– Vi har fokusera på en typ av apor! Schimpanserna är till 99 procent lika oss i DNA, men det är också bonoboapor. Men de ena har ett patriarkat och de andra har ett matriarkat. Kvinnorna har inte bjudits in i de vetenskapliga korridorerna eller suttit vid de beslutsfattande borden, därför har man inte velat prioritera kvinnan. Det har inte alltid varit med illvilja, utan ibland också handlat om okunskap.
När du hör ordet hjärtinfarkt tänker du kanske på klassiska symtom som ont i bröstet, andningssvårigheter och kallsvettningar. Men visste du att dessa symtom främst går att applicera på män? För kvinnor kan det se helt annorlunda ut – där är symtomen istället illamående, spänning i käkarna och en allmän sjukdomskänsla. Att inte veta om vilka symtom som gäller kan få förödande konsekvenser, leda till onödiga risker och göra så att kvinnor inte får rätt behandling i tid.
– Jag tror vi måste börja tidigt i åldrarna med att skapa en miljö där flickor och pojkar respekterar och ser upp till varandra, det kommer i sin tur leda till att man vågar satsa på varandra och bygga ett partnerskap. Rent praktiskt behöver vi få in kvinnorna inom teknologi, det är där en stor del av framtiden ligger, oavsett om det handlar om populärkultur, skönhetsideal eller sjukvård. Sen behöver vi få gemensam kontroll över kapital, pengar och makt. Att ha varandra som idoler, istället för att ställa oss på varsin sida av planhalvan, och inte se det som ett spel mot varandra.
Det är främst kvinnor som lägger tid och pengar på skönhetsprodukter – och det är inte lite pengar det handlar om! 2017 omsatte skönhetsindustrin i Sverige hela 18 miljarder kronor. Kvinnor lägger dubbelt så mycket av sin lön på skönhet än vad män gör, och så mycket som 90 procent av alla skönhetsoperationer utförs på kvinnor. Samtidigt är kvinnor överrepresenterade när det kommer till ätstörningar och ångestproblematik som har med utseendet att göra (även om mörkertalet bland män kan vara stort).
Det är ingen nyhet att det kan vara en förlust både för ekonomin och hälsan att försöka leva upp till olika skönhetsideal. Så det är väl bara att sluta, eller? Tyvärr är det inte fullt så enkelt. Louise Arvidsson menar att samhället bär ett stort ansvar när det kommer till dessa frågor.
– Vi är inte födda med en biologisk vilja att ändra läpparna, förstora våra bröst, ändra midjemått, köpa kilovis med smink och krämer eller ha en elak dynamik mellan kvinnor i förhållande till utseende. Vi är däremot födda med en biologisk instinkt att anpassa oss till gruppen och en förmåga att förhålla oss till den sociala dynamiken.
Vem bär ansvaret för att det ser ut så här?
– Ansvaret ligger både hos företagen, influencers och gamla skeva ideal förkläds som nya ideal. Skönhetsindustrin och de skönhetsmärken som beskriver sig själva som rena hälsokurer för att rättfärdiga de produkter man säljer bär också ett stort ansvar.
– De personer som är förebilder, både föräldrar och profiler i sociala medier och populärkulturen, har också ett ansvar. Ord och bild har betydelse när du har människor som ser upp till dig, har man följare så har man folk som ser upp till en. Då har man ett ansvar per automatik, och det bör man fundera över innan man antar en sådan roll.
Minns ni när vårdpersonalen gick på knäna under coronapandemin, och som tack fick gratis kaffe och applåder? Varför prioriterades inte höjda löner och bättre arbetsvillkor istället? Kan det ha att göra med att sjukvården är ett kvinnodominerat yrke?
Diskrimineringslagen säger att vi ska få lika lön för lika arbete, men år 2021 tjänade kvinnor 90 procent av vad män tjänade. En förklaring sägs ligga i att kvinnodominerade branscher har lägre löner. Men visste du att lönerna inom olika yrken riskerar att sjunka så fort majoriteten anställda är kvinnor istället för män? Med andra ord: när kvinnor börjar arbeta inom tidigare mansdominerade yrken, som exempelvis läraryrket, sjunker lönerna.
Att vara den som planerar, bekräftar andra och ser till att saker och ting händer är säkert något som många (kvinnor!) kan känna igen sig i. Det här är en del av det så kallade emotionella arbete som främst kvinnor ansvarar för i en heterosexuell relation. Handlar det om att kvinnor är bättre på det än män? Nej, det finns det faktiskt inga vetenskapliga belägg för. Enligt Louise Arvidsson handlar det om att vi tränar flickor på att uttrycka känslor, visa empati och lyssna på andras problem.
Det här är såklart bra egenskaper, men det kan ha ett högt pris! Kvinnor är sjukskrivna i dubbelt så hög utsträckning som män – och en anledning till det är det obetalda emotionella arbetet som hon utför.
Visste du att män ofta vinner ekonomiskt på att skilja sig, medan det motsatta gäller för en kvinna? Detta även om hon gått in i en relation med mer ekonomiska tillgångar än mannen – hon lämnar den med mindre än vad hon hade från början. Svart på vitt äger männen 17 procent mer än kvinnor när de går in i äktenskapet, och vid en skilsmässa äger de 75 procent mer. Det är kanske inte så konstigt att 37 procent av Sveriges kvinnor anser att deras ekonomi är ett ganska stort hinder för att kunna separera från sin partner?
– Om vi går tillbaka i tiden, så ser vi att kvinnor i tusentals år har saknat behörighet att ärva något och det har inte haft en bestämmande rätt utanför hemmet. Tänk om du idag inte skulle få äga ett bankkort, och om du hade haft ett skulle det bara vara din man som visste om pinkoden! Det här har lätt till skeva lagstiftningar och normer.
Den orättvisa fördelningen mellan betalt och obetalt arbete är en förklaring. Samtidigt påverkar föräldraledighet, VAB och låg inkomst kvinnors ekonomiska förutsättningar.
– Normen är fortfarande att kvinnan ska ta det där oavlönade arbetsansvaret. Det kan i sin tur leda till att kvinnan är i händerna på mannen, vilket skapar ett visst förhållningssätt till sig själv där man inte tar för sig av de ekonomiska resurserna. Resultatet blir att man skapar en miljö där kvinnans reproduktiva organ hyrs in av mannen.
Morgondagens könsroller är en bok som får dig att fundera över hur och varför våra könsroller formats, men som också innehåller spaningar om hur framtida könsroller kommer att se ut. Den är skriven av Louise Arvidsson, 28 år och bosatt i Stockholm. Hon har många strängar på sin lyra – en fil.kand i beteendevetenskap, en ekonomie kandidat och en journalistutbildning. Boken om kvinnors och mäns könsroller började hon skriva 2019 och den finns i butik från och med nu.
Här kan du läsa mer om boken (länk till Akademibokhandeln).
Klicka här för att komma direkt till boken ”Morgondagens könsroller” (länk till Adlibris).
