Vill svenska politiker stoppa Temu (och följa i Frankrikes fotspår)?

Artikeln uppdaterades den 19 april klockan 08.46.

Under Temus slogan ”Shoppa som en miljardär” kan kunderna handla kläder, heminredning och elektronik som kostar nästan ingenting i pengar. Priset betalas istället av Temus anställda och de fabriksanställda, som jobbar långa pass (12 timmar om dagen, 6 dagar i veckan) för låga löner. Dessutom är risken ”extremt hög” att produkter som går att köpa på appen är tillverkade av barn, enligt en utredning från USA:s kongress. Ändå är Temu den mest nedladdade appen i Sverige.

Temu är inte ensam i sitt slag. Shein, som erbjuder ultra fast fashion för en billig peng, har vuxit stadigt de senaste åren. Förra året slog de vinstrekord och plockade ut drygt 21 miljarder kronor – vilket är mer än dubbelt så mycket som storkedjan H&M. Samtidigt rapporteras det om usla förhållanden på de kinesiska fabrikerna, där de anställda jobbar upp till 18 timmar per dygn, sju dagar i veckan. För två år sedan tjänade de 38 öre per klädesplagg de tillverkade. Det är senaste rapporten inifrån fabrikerna, och om det skett någon förändring sedan dess vet vi inte.

Men det är inte bara de mänskliga rättigheterna som blir lidande när fast fashion-bolagen växer, utan också miljön. Temu skickar en miljon paket om dagen och Shein använder giftiga kemikalier som strider mot EU:s regelverk. Grundidén med fast fashion är att tillverka stora volymer snabbt och billigt och skeppa produkterna över halva jordklotet. Konsumenten använder kläderna ett fåtal gånger och andrahandsvärdet är nästan obefintligt (på grund av den låga kvaliteten på produkterna). Andra exempel på fast fashion-företag är Boohoo, Pretty little things och Fashion nova.

Straffavgift och förbud – så vill Frankrike stoppa fast fashion

Går det att göra något för att stoppa bolagens framfart? Ja! I alla fall om du frågar Frankrikes politiker. Just nu ligger ett lagförslag på bordet, som handlar om att införa straffavgifter och förbjuda reklam från företag som tillverkar snabbt och billigt mode. Förhoppningen är att produkterna, med hjälp av en straffavgift på minst 5 euro per plagg, inte ska kännas som ett lockande alternativ längre. Istället ska de konsumenter som köper hållbara kläder producerade i Frankrike få en rabatt på 5 euro per plagg.

VeckoRevyn har frågat vad svenska politiker tycker om lagförslaget och om de vill se samma krafttag mot fast fashion-bolagen inom Sveriges gränser. De flesta verkar överens om att produktionen, klimatavtrycket och utnyttjandet av arbetskraften är fel – men vad vill de göra åt det egentligen? Vi har försökt tyda politikernas ord och malt ner dem i punktlistor!

Socialdemokraterna:

Korta versionen: Vill stärka hållbar konsumtion, men har inget förslag på förbud och avgifter.

• Nej, vi har inget sådant förslag.
• Däremot så finns det anledning att se över och stärka hållbar konsumtion och handel. 

Sverigedemokraterna:

Korta versionen: Vill stärka svensk modeindustri och bekämpa osund konkurrens från utlandet, men vill se över hur detta ska göras.

• Vi ser värdet i svenskt mode och design, inte minst som en betydande exportnäring och en integrerad del av de kreativa näringarna.
• Det är nödvändigt för oss att återkomma till frågan, både med avseende på hur vi kan stärka den svenska modebranschen och hur vi kan bekämpa osund konkurrens från utlandet.
• Generellt kan nämnas att vi strävar efter att främja sund handel och motsätter oss därför snedvridande konkurrensregler, både nationellt och globalt.

Moderaterna:

Korta versionen: Vill inte begränsa företagen, utan hoppas istället på ökad medvetenhet hos konsumenter.

• Idag finns det redan begränsningar kring vad man får göra reklam för i Sverige, men med det sagt ser vi inte att den metoden bör användas för att begränsa en viss typ av modeföretags försäljning.
• Vi tror och hoppas i stället att en ökad medvetenhet hos konsumenter om hållbara val fungerar bättre över tid.

Vänsterpartiet:

Korta versionen: Vill inte förbjuda reklam, men vill ställa krav på företag att ta ansvar för produktionen.

• Det är ett stort problem att modeindustrin producerar kläder som inte är hållbara och där produktionen släpper ut kemikalier som är skadliga för såväl människor, djur och miljö. Ofta i länder där de anställda har minimalt med rättigheter och usla löner.
• Vi är inte för att förbjuda vissa företag från att göra reklam eftersom det inte fungerar med förbud/censur i relation till vår grundlag.
• Däremot vill vi ställa krav på att företagen ska ta ansvar för att produktionen av mode sker på ett hållbart sätt och att de anställda får rimliga arbetsvillkor och löner.

Centerpartiet:

Korta versionen: Svårt att förbjuda enskilda bolag, men det ska vara förbjudet att slänga returer. Vill även se tuffare tag mot dumpning av kläder.

• Hela modebranschen måste ställa om mot mer hållbarhet och ta hänsyn till miljön.
• Tyvärr blev det dyrare att reparera kläder förra året eftersom regeringen höjde momsen, det vill Centerpartiet ändra på, det ska vara billigt att laga sina favoritjeans.
• Det är svårt att förbjuda enskilda sorters företag, såsom Shein, men det ska vara förbjudet att slänga det kunderna skickar tillbaka.
• Företagen borde också redovisa alla returer.
• Det ska vara tuffa tag mot dumpning av kläder i exempelvis Ghana och Indien, där miljö och människors hälsa skadas idag.

Kristdemokraterna:

Korta versionen: Tror inte på straffavgifter och förbud, vill istället gynna second hand-handeln genom att ta bort momsen för butikerna.

• Nja. Det finns problem med straffavgifter och förbud. Det kan också vara svårt att avgöra var gränsen går för vad som är snabbt och billigt?
• Med det sagt så är slit-och-släng-mentaliteten skadlig, och produktionen av kläder har en stor miljöpåverkan, särskilt vid så kallad ultra fast fashion. Här finns också problem med att arbetskraften utnyttjas och har dåligt betalt.
• Det finns stora fördelar med att gynna second hand-handeln och att köpa kläder med kvalitet – som håller över tid. En sak man kan göra är att ta bort momsen för second hand-butiker, för att gynna återanvändning.

Miljöpartiet:

Korta versionen: Tycker lagförslaget är bra, och att dessa regler borde finnas i hela EU. Hårdare krav borde också ställas på europeiska bolag.

• Det är mycket bra om det kommer lagstiftning på plats som gör det svårare för fast fashion-företag att förstöra vår planet och utnyttja fattiga människor.
• Men det absolut bästa vore att dessa regler finns i hela EU och inte bara i några få av medlemsländerna.
• Det är också  viktigt att lagstiftningen inte bara ställer krav på utländska bolag som till exempel Shein, för det finns tyvärr många andra europeiska bolag, som också behöver styra upp såväl sitt klimat- och miljöarbete som sitt arbete med mänskliga rättigheter i sina produktionsled.

Liberalerna:

Korta versionen: EU-länderna ska samarbeta för att fasa ut fast fashion och hjälpa konsumenter att välja hållbara alternativ.

• Det är ett problem när saker produceras bara för slit-och-släng. Vi tycker att alla produkter, även kläder, ska vara tillverkade för att hålla.
• Det är viktigt att EU-länderna samarbetar för att sätta tydliga mål för att göra det lättare för konsumenter att välja hållbara produkter och att fasa ut slit-och-släng inom modeindustrin.

I ett mejl till VeckoRevyn dementerar Temu, via deras PR-byrå, några av de påstående som lyfts i den här artikeln. De menar att anklagelser om att Temus konkurrenskraftiga prissättning skulle uppnås genom att exploatera arbetare inte har någon som helst grund. 

“Temu är dedikerad till att se till att arbetsförhållandena är etiska. Vår uppförandekod för leverantörer förbjuder alla former av tvångs-, barn- eller straffarbete. Den kräver också att alla lokala lagar om arbetsvillkor följs, inklusive de som är relaterade till löner, arbetstider, frivillig anställning, föreningsfrihet och rätten till kollektiva förhandlingar. Vi kräver strikt efterlevnad av alla regulatoriska standarder och förbehåller oss rätten att sluta samarbeta med alla företag som bryter mot vår uppförandekod eller lagen.”

De menar också att Temu endast skickar en produkt när en konsument gör en beställning, vilket skiljer sig från den traditionella detaljhandelsmodellen, där produktion och frakt sker utan att man vet att produkten går att sälja. På det här sättet minskar riskerna för överproduktion och överskottslager. De menar också att fast fashion och kläder endast är en liten del av deras sortiment.