in

Varannan ung kvinna har bantat – experten: ”Andelen unga som försöker gå ner i vikt har ökat”

banner swedish model

I en undersökning som sportmärket Kari Traa har gjort tillsammans med Novus framgår det att unga kvinnor känner stor utseendemässig press från samhället. Det som länge diskuterats bevisas nu i siffror, men det går inte att belägga att det bidrar till ökad psykisk ohälsa. Mer

kari_traa_annonsbalk-1

Inför en stor kampanjlansering gjorde det norska sportmärket Kari Traa en undersökning tillsammans med Novus. I den framkommer att unga kvinnor i åldrarna 15 till 25 år känner stor press vad gäller skönhetsideal.

Enligt undersökningen är modebranschen en stor bov till att skapa den pressen. 87 procent av unga svenska kvinnor anser att modebranschen i stor eller mycket stor grad är orsaken till att många upplever press kring kropp och skönhet.

Bland kvinnor i åldern 20 till 25 år har hälften någon gång bantat och hela 62 procent av kvinnorna i åldern 15 till 25 år vill på något sätt förändra sin kropp.

Hur hänger utseendefixering och psykisk ohälsa ihop?

Av undersökningen framgår också att fyra av tio kvinnor i åldern 20–25 år har sökt hjälp hos psykolog. Motsvarade siffra för unga kvinnor i åldern 15–19 år är tre av tio.

Men hur hänger utseendefixering och psykisk ohälsa ihop egentligen?

Sven Bremberg är barn- och ungdomsläkare och docent i social medicin vid Karolinska Institutet. Han har länge arbetat med, och forskat på, hur det sociala påverkar ungas psyke.

Enligt honom finns det i den forskning som gjorts inte ett direkt samband mellan hets och press kring utseende och psykisk ohälsa. Däremot ser man att den sociala rangordningen är en viktig faktor, alltså hur man presterar på olika arenor som till exempel skolan och idrottsvärlden. Där är ”att vara snyggast” en sådan arena som kan bidra till en känsla av otillräcklighet.

– I grunden finns en tävlan efter att positionera sig, några hamnar på toppen och några nere i botten. Det är inget unikt för arenan som gäller utseende, säger Bremberg och fortsätter:

– Däremot var till exempel föräldrarnas position i samhället viktigare under till exempel 60- och 70-talet. I dag är det inte det på samma sätt, man ansvar mer själv för att nå toppen och det kan sätta press.

Skolbetygen största orsaken till psykisk ohälsa

Enligt Sven Bremberg är skolbetyg och arbetsmarknaden, som är svår att ta sig in på för icke högpresterande, de största sociala orsakerna till psykisk ohälsa. Så har det varit sedan 90-talet, då man kunde se att besvär som ängslighet och oro gick upp bland unga.

– I dag är däremot vanligare att unga får sjukhusvård för depressioner, att de får antidepressiva eller annan hjälp. Men det finns ingen representativ undersökning gjord som visar att den verkliga förekomsten av depression bland unga har ökat.

Samma sak gäller vid ätstörningar. Det finns i dag ingen forskning som visar på att fler drabbas av ätstörningar, däremot kan man se att andelen unga, både flickor och pojkar, som försöker gå ned i vikt har ökat, menar Bremberg.

Artiklar publicerade under #iamtheswedishmodel sponsras av sportmärket Kari Traa och syftar till att synliggöra sport- och modebranschens skeva skönhetsideal och dess negativa inverkan på unga kvinnors psykiska hälsa. Läs mer på www.theswedishmodel.se