Hjälp, jag är kåt hela tiden!

Hjälp, jag är kåt hela tiden!

FRÅGA: Jag är en tjej med stor sexlust och det är väldigt svårt ibland, eftersom jag bara kan bli kåt med min pojkvän och inte får ut något av att onanera. Jag vill ha sex med honom ofta när vi träffas. Vi träffas nämligen rätt så sällan, ungefär varannan till var tredje helg. Vi har ett distansförhållande som fungerar bra, förutom när det gäller sex. Jag kan vara hur kåt som helst nästan hela tiden och det börjar bli ganska jobbigt. Vi vill ju inte bara ha sex när vi träffas, men jag kan gå och vara kåt på honom en hel dag även fast vi har haft sex. Det börjar bli rätt jobbigt nu efter ett och ett halvt år. Vad kan jag göra för att inte gå och vara kåt hela tiden? /Johanna 20
 
SVAR: För det första måste jag bara säga att även om det är ett problem så är det ett lyxproblem. De flesta som upplever sin sexlust som problematisk har för lite av den.  Så innan jag svarar på din fråga förtjänar din kåthet lite kärlek, tjoho för den! Så. Distansförhållanden är ju kända för att vara ganska jobbiga överlag – av en massa olika anledningar men inte minst för att man inte får ligga så mycket man vill och önskar. Vilket så klart blir extra jobbigt om man är av det kåtare slaget, som du. Sexuell frustration är ju skitjobbigt. Men jag undrar lite över det här med att du inte får ut något av att onanera? Det är ju verkligen väldigt synd då det skulle lösa en stor del av ditt problem. Du skulle givetvis fortfarande sakna att ligga med din kille, men du skulle åtminstone få utlopp för din kåthet för stunden istället för att gå runt som en sprängfärdig mina dagarna i ända. Så jag tycker inte att du ska försöka tränga bort kåtheten, den är ju helt fantastisk egentligen, så ta vara på den. Det kan vara svårt att hitta sitt eget sätt att onanera, men jag tror att det finns där om du bara ger det lite tålamod! Försök att verkligen gå in i dina fantasier, glömma att du är själv och hela tiden tänka på sexet med din pojkvän du älskar så mycket. Har du testat olika tekniker, som att bara fokusera på klitoris och gnida och gnugga den så som det känns bra, använda dildos, vibratorer eller andra sexleksaker, föra in och ut ett finger medans du smeker klitoris, ansvända duschstrålen, lägga händerna mellan benen och sedan ligga på mage och gnida dig/jucka? Kanske behöver du en speciell stämning som får dig på humör? Tända ljus, romantisk musik och ett glas rött kanske hjälper, eller att kika in på någon porrsida, läsa sexnoveller eller bara titta på en bild på någon riktigt sexig. Det finns nästan lika många olika sätt att onanera som det finns personer, det gäller bara att hitta ditt sätt och rätt sinnesstämning. Utöver detta så finns ju både telefonsex och skypesex, något som räddat MÅNGA distansförhållanden! Så oavsett om det går för dig (vilket vi hoppas) eller inte med onanin tycker jag att ni satsa på att få till ett snuskigt telefon- eller/och skype så ofta ni bara kan. Vid telefonsex säger man till varandra vad man vill/skulle göra med den andra om man var tillsammans just nu, så får man liksom fantisera tillsammans medans man tar på sig själv – vilket för övrigt kan vara ett mycket bra sätt för dig att komma igång med onanin. Vid skypesex gör man detsamma bara att man kan se på varandra samtidigt. Sjukt hett.

Hur får jag tillbaka lusten?

FRÅGA: Jag har ett stort problem. Jag har tappat min lust nästan helt. Jag vill nästan aldrig längre. Jag äter mini-piller och vet inte om det kan vara därför? Jag är i ett fast förhållande men när jag tänker på att ha sex med någon annan väcks lusten till liv – men jag vill verkligen inte göra slut. Förr var jag helt ”vild och galen” och superkåt jämt. Jag har varit otroligt sexuell av mig. Vad ska jag göra för att få tillbaka min lust? Jag blir galen för jag älskar ju sex! /Tinna, 21

SVAR: Fy vad trist Tinna! Att du inte är lika kåt som i början är inte så konstigt i sig, det är sällan i förhållanden som den där första megalusten håller i sig väldigt länge. Det nya och spännande blir trygghet och vardag. Så en liten dipp får man räkna med. Men om det går så långt att lusten nästan helt försvinner, ja då är det fan inget kul. Jag fattar det. Det kan absolut vara pillrena som spökar, de har en tendens att påverka en lite som de vill de där. En del upplever att sexlusten försvinner eller blir mindre och återfår den först när de slutar med tabletterna, andra märker inget alls. Så det kan för all del vara värt att pröva att byta preventivmedel. Men det här med att du tänder till när du tänker på sex med någon annan skvallrar ju ändå om att den finns där, lusten. Kan det vara så att det faktum att du vant dig vid din kille gör att du inte tänder på honom längre? Att din kärlek mer blivit som den man har för en väldigt väldigt nära vän? Försök ta vara på den där lusten du ändå har, att fantisera om andra är faktiskt inte förbjudet. Och tänk efter om det finns något från tiden då du verkligen tände på din kille som han eller ni gjorde som ni inte gör nu? Kanske måste ni bara skärpa till er lite och anstränga er för varandra och ert sexliv, göra er sexiga för varandra och prioritera det framför andra saker. Eller, i värsta fall, så är dina känslor inte vad du vill att de ska vara. Tänk och känn efter, svaret har du nånstans. Eller så är det bara minipillrena.

Tänk om jag inte kan få barn!

FRÅGA: Jag är 18 år och så fort jag ser någon med bula på magen eller barnvagn så börjar jag oroa mig över att jag inte jag kan få barn. Det är inte så att jag just nu vill ha barn än på några år så jag har inte ens försökt, men oroar mig ändå. Jag vill inte gå till ungdomsmottagningen och göra ett test, det är lika bra att inte veta. Men då frågar jag dig, vet du något man kan göra för att fertiliteten ska bli bättre? Ska jag kanske träna något speciellt eller undvika viss mat? Kan jag se på mensen att jag kan få barn? Hur många är det egentligen som inte kan få barn och vad beror det på? Nu syftar jag inte på att man inte har någon partner eller så utan att ens kropp faktiskt inte är kapabel till det. Du är en bra förebild Hannah! /Felicia, 18

SVAR: Självklart känner jag igen dina känslor, och jag tror att vi alla har den flera gånger i livet, somliga mer än andra. Jag kan inte ens ha ”tänk om man inte kan får barn”-diskussionen med någon utan att få panikångest! En liten stund alltså. Sen sansar jag mig och tänker lite ”den dagen den sorgen”-tänk. För jag kan inte tänka mig att sådana tankar någonstans skulle öka mina odds att kunna producera avkomma. Snarare tvärtom, då stress ses som en negativ ingrediens då man ska försöka bli på smällen. Och så är det ju inte kris och panik än, herregud jag har ju inte ens, som du, försökt än! Och tänk då att jag är nästan tio år äldre än du! Att överhuvudtaget oroa sig för dels det som inte är ett problem än, dels det man inte kan kontrollera, är bara jobbigt. Visst finns det saker man kan tänka på, till exempel är bra, varierad och vitaminrik kost och motion dödsviktigt för hälsan och alltså också fertiliteten. Rökning lär inte tillföra något positivt, inte heller alkohol i stora mängder eller övervikt. Men det är ju som sagt regler som gäller även för allmänt välmående också. Se också till att inte knalla runt med klamydia utan att veta m det då det kan leda till sterilitet om det inte behandlas. Detta görs lättast genom att inte ha oskyddat sex med någon du inte vet säkert är frisk, andra lättast genom att testa dig så att det kan behandlas, skulle du ha drabbats. Så alltså, att leva ett hälsosamt, friskt liv – att må bra och inte oroa dig, det är de bästa knepen! Man brukar säga att cirka ett par av sex blir drabbade och vanliga rent kroppsliga orsaker hos kvinnor är sjukdomen endometriosis, ägglossningsproblem, sänkt äggkvalitet, polycystiska ovarier och blockerad äggledare. Alltså olika problem med barngörar- och barnbärar-verktygen vi har i kroppen. Om du är så orolig att du inte kan släppa det tycker jag att du ska gå till en gynekolog och snacka om din oro och kolla vad som går att kolla och inte. Men försök i första hand att inte oroa dig så mycket!

Sex gör ont!

FRÅGA: Jag har ett jätteproblem som förstör mycket i mitt sexliv, just nu känns det som att du är den enda som kan hjälpa mig. Jag har sedan ett år tillbaka fått väldigt ont vid sex (endast vid början av samlaget när den ska in). Det var min första gång och jag var rädd och förberedd på att det skulle göra ont, sedan dess har det alltid gjort ont i början. Vi försökte med allting, allt från uppehåll till längre förspel och allting, vad jag kan komma på. När jag gick till en barnmorska visade det sig att jag hade svamp och jag trodde då det var anledningen till smärtan, men nu efter att ha fått salva för detta och det borde vara borta finns fortfarande smärtan i början av varje samlag. Jag vet ärligt inte vad jag ska ta mig till nu när det visar sig göra ont utan svamp, eller finns den fortfarande kvar fastän jag redan ”botat” den? /Victoria, 18
 
SVAR: Jag vill akta mig lite för att säga vad det är som händer med dig, då jag faktiskt helt saknar medicinsk utbildning. Samlagssmärtor kan bero på en rad olika saker, och svamp kan absolut vara en av dem. Om det var så i ditt fall kan det ha varit den som började det men att du sedan, speciellt då det var första gången, satt sig i ditt huvud så att du omedvetet spänner dig och liksom blockar där nere. Att det gör ont just i början kan också bero på att du inte är våt nog, alltså inte riktigt redo för penetrationen. Att ni testat långt förspel är ju toppen men det är inte det i sig som syftet med långt förspel – utan att du ska bli upphetsad och alltså våt nog för samlag. Är du inte verkligen kåt GÖR det ont och då finns heller ingen anledning att ha sex. Ta en penetreringspaus, gör allt ni har lust till men vila underlivet – och låt kåtheten och längtan efter samlag växa fram. Jag tycker också att du ska kolla upp sjukdomen vestibulit, det är inte alls säkert att du lider av den, men 32 000 andra kvinnor i Sverige mellan 20 och 30 gör det och det kan vara peppande och inspirerande att läsa om deras upplevelser av samlagssmärtor. Kolla in vestibulit.com och vestibulit.se!