Har du sexuella funderingar du skäms för att prata öppet om? Du är inte ensam. Vi lät sex läsare fråga VeckoRevyns sex- och relationsexpert Isabelle Wahlf om vad de funderar på i hemlighet. Mer
6 sexfrågor du inte vågat ställa
1. Varför drömmer jag sexdrömmar om mitt syskon?
FRÅGA: Jag har flera gånger drömt om att jag har sex med mina syskon och ibland även min pappa. Det händer inte ofta, kanske några gånger per år. Det känns helt sjukt och när jag vaknar mår jag jättedåligt och vill bara radera bilderna ur huvudet. I drömmarna känns det fel men ändå bra. Jag skulle aldrig kunna berätta det här för någon, det känns ju som att jag är onormal. Är jag det? /Linnéa, 22 SVAR: Det här är något som många upplever. Och ja, det kan kännas knäppt och obekvämt men det är drömmar och de går inte att påverka. Att det känns fel men ändå bra i drömmarna är inte heller något som du kan styra eller ansvara för. Kanske kan den här typen av drömmar vara kopplade till något helt annat som sker i ditt liv, kanske en nära relation? Det behöver inte vara kopplat till din familj eller ha någon som helst incestuös betydelse. Känslor och tankar som skapas i drömmar kan härstamma från barndomen, eller andra tidiga erfarenheter av närhet och känslor som gör sig påminda i dina drömmar. Men drömmar är väldigt ologiska och du har inget ansvar för dem, eftersom du faktiskt sover.2. Är jag asexuell?
FRÅGA: Jag har ett problem, som jag egentligen undrar över om det är ett problem eller inte. Jag har ingen sexlust, alls, och jag har aldrig riktigt haft det. Det har inte hänt någonting i mitt liv som har fått mig att tappa den. Är jag i en relation kan jag absolut ha sex, men jag njuter inte speciellt av det och jag blir aldrig upphetsad av varken tjejer eller killar. Jag kan få orgasm om jag onanerar och jag har fått orgasm genom att någon har smekt mig, men jag blir inte kåt och jag mår minst lika bra av att inte ha sex. Jag har läst om asexualitet. Kan jag vara asexuell? Och vad är det egentligen? /Maria, 24 SVAR: Asexualitet är ett begrepp som används på väldigt många olika vis, men handlar om att en person inte känner sexuell attraktion till andra. Vissa asexuella tycker om att onanera, men känner inte något som helst behov av att ha sex med andra och upplever ingen sexuell attraktion. Många asexuella personer kan uppleva starka kärlekskänslor och leva i relationer, men det är just själva sexbiten som inte intresserar. Som du nämner är det här mer eller mindre ett ickeproblem. Samhällets normer säger att alla ska gilla och njuta av sex och känna kåthet, men det är något som verkligen inte stämmer. Alla har olika relation till sex och hur människor har sex eller inte bestämmer man helt själv. [adSpace placement=”auto”]3. Varför är jag en uppmärksamhets-junkie?
FRÅGA: Jag har ett problem som jag skäms för. Jag tror att jag lider av ett kraftigt behov av uppmärksamhet. Även om jag är i en relation söker jag uppmärksamhet från både killar och tjejer. Just nu är jag tillsammans med en kille som jag är jättekär i. Trots det kan jag ändå inte sluta skriva flörtigt med personer jag har haft någon relation med förut. Och när jag är ute och festar har det hänt att jag har hånglat med andra. Jag får jätteångest av det här efteråt men jag kan inte hålla mig från det. Varför är det så? /Therese, 20 SVAR: Jag tycker inte alls att det här är något att skämmas över. Det är många som upplever liknande känslor och bekräftelse är något människor överlag älskar. Men om det är så att du verkligen tycker att det är jobbigt skulle jag tipsa dig om att försöka vara mindre impulsstyrd. När du får bekräftelse, till exempel när en tidigare flört hör av sig, så försök att inte bara följa impulsen att fortsätta snacka och se vad för bekräftelse den gamla flörten ger dig. Försök istället att stanna upp, fundera över vad du får ut av den kontakten och vad du ska med bekräftelsen till. Försök att fundera över din syn på ditt egenvärde, vad är det som gör att du har behov av andras bekräftelse? Det är bra att försöka bryta trista mönster och du verkar tycka att det här är ganska jobbigt. Det här med att hångla med andra tänker jag inte behöver handla om bekräftelse, utan kanske ger en kick eller bara är kul och härligt. Jag anser att det är sunt att prata om exempelvis att hångla med andra. Kanske kan ni komma fram till att det är okej och att du då inte behöver känna ångest över det. Får du ändå ångest efteråt? Då är det bättre att jobba med impulskontrollen och vårda relationen till killen du är kär i.Det händer att jag hånglar med andra när jag festar