Unga mammor söker hellre stöd på sociala medier än via träffar på mödravårdscentralen och barnavårdscentralen. Hur bra är sjukvården på att anpassa sig till ungas efterfrågan när det gäller hjälp och stöd? Mer
Unga mammor går till Facebook istället för sjukvården för att få stöd
Men vad händer om vi inte längre litar på de medicinskt kunniga och söker vård från andra håll? VeckoRevyn har tidigare rapporterat om hur allt fler patienter väljer en alternativ behandling, istället för den som erbjuds av sjukvården. En av anledningarna till det är ett bristande förtroende för läkare, men också att man inte känner sig sedd eller hörd av vården. Vilka andra konsekvenser kan det få?
I en avhandling ifrån Umeå universitet framkommer det att unga mammor hellre söker stöd från sociala medier än via vården. Magdalena Sjöberg är forskare på Sociologiska institutionen vid Umeå universitet, och har pratat med 17 unga mammor i åldrarna 13-25 år.
– Det vi har hittat är att unga föräldrar istället för att gå på föräldrastödet som staten erbjuder, går till slutna föräldrastödsgrupper i sociala medier där de ger varandra stöd, säger Magdalena Sjöberg i en intervju med P3 nyheter.
Det medför flera risker, menar hon. Till exempel att de ger varandra medicinskt stöd, istället för att söka professionell hjälp. Här har staten ett ansvar, säger hon.
– Det vi måste fundera på från statens sida är hur vi kan möte föräldrarna där de är, säger Sjöberg och påpekar att det satsas mycket på stödgrupper, vilket unga inte alltid vill ha.
I en intervju med en ung mamma som P3 Nyheter har gjort berättar hon att hon sökt information om exempelvis förlossningsskador och amning på internet eftersom den information hon fått hos mödravårdscentralen eller barnavårdscentralen helt enkelt inte varit tillräcklig.
Samira Osman jobbar som barnmorska på Östra sjukhuset och driver tillsammans med sina kollegor instagramkontot @forlossningen_ostra. Kontot startades i januari 2018 med syfte att folkbilda, då vårdenehtschefen Cilla Blom identifierade behovet av att vara tillgängliga i sociala medier för folkbildning och att skapa direktkontakt med målgruppen. Idag har plattformen, där vanliga myter slås håll på och riktiga förlossningsvideos läggs upp, över elva tusen följare.
– Det blir en direktkommunikation mellan oss och följarna. Man har alltid sin mobil med sig idag och den nya generationen söker svar via den. Det är lättare att söka information via telefonen än att ta sig till en informationsträff, säger Samira.
Även om Samira och hennes kollegor rekommenderar folk att gå på informationsträffarna vet de att den nya generationen är mer digital. Samira tror att många inte vet hur man söker rätt information idag, och att det är farligt om man hamnar på fel forum.
– Ofta får man bara höra skräckhistorier och det blir bara en onödig rädsla. Därför är det viktigt med folkbildning.
Samira menar att det är viktigt att ha kunskap om sin egen kropp och att den kunskapen i sin tur bidrar till ett lugn. Hon berättar att responsen har varit stor och att många av deras följare uppskattar ”verkligheten” som publiceras.
– Vi förskönar inte material, det är rått och äkta och våra följare får se lokalerna samt personal som jobbar på förlossningen. Det ger en möjlighet att få bekanta sig på ett ställe man inte varit på fysiskt.
Samira tror att flera inom vården kommer behöva anpassa sig till den nya generationen. Då hon menar att det handlar om att vara anpassningsbar och tillgänglig.
Men förutom att anpassa sig bidrar Instagramkontot till att normalisera kroppen.
– Vissa saker inom förlossningsvård är tabubelagt, som hur kroppen ser ut och fungerar efter en graviditet och förlossning. Det vill vi ändra på.