”Hedda Care ljuger – vårdcentralen för rika avlastar inte, den urholkar”

Nyheten om Hedda Care, vårdcentralen mitt på Stureplan som ska vända sig till ”utsatta grupper” slog i helgen ned som en bomb. Läckbergs Instagram svämmade över av hjärtan  – tills folk fick se prislistan. Runt 2000 kronor för ett läkarbesök, 500 för ett recept. Det smaklösa är att Hedda Andersson, som mottagningen är uppkallad efter, ägnade sitt liv åt att kämpa för fattiga kvinnors rätt till vård.

Folk rasade. Vem var det här tänkt för egentligen? Till slut tvingades Läckberg lägga upp en ny post med svar på den massiva kritiken. Bland massa fluffluff om hur mycket hon bryr sig om kvinnor finns den centrala meningen: ”Tills vidare är varje människa som kommer till Hedda Care en människa mindre i vårdkön.”

Tyvärr är detta en lögn. Och det är en väldigt viktig lögn, eftersom den fortsätter att upprepas. För att förstå varför krävs det bara pyttelite kunskap om Sveriges vårdsystem. 

Vi har idag ett reellt problem med överbelastade vårdcentraler. Att mötas av ett röstmeddelande som säger ”tyvärr är vår telefonkö full” redan klockan 08.15 på morgonen är inte anständigt. Men vad beror det på?

Den totalt dominerande orsaken till köer till vårdcentraler är bristen på specialistläkare i allmänmedicin. Läkarna i Stockholm hade för två år sedan i genomsnitt ansvar för 2751 patienter på sin ”lista”, fast målet för rimlig arbetsmiljö är 1500. På många orter i glesbygd finns inga fasta läkare alls, utan vårdcentralerna drivs av sjuksköterskor, med hjälp från tillfälliga hyrläkare.

Så när Läckberg rekryterar en läkare till sin tjusiga mottagning på Stureplan, försvinner en läkare från en vanlig vårdcentral. I varje givet ögonblick då läkaren sedan träffar en privatbetalande patient på Läckbergs mottagning, träffar läkaren inte en patient från sin gamla arbetsplats. En arbetsplats där kön växer.

Alltså: Hedda Care avlastar inte. Hedda Care urholkar. I ett land med kraftigt begränsat antal allmänläkare bidrar Hedda Care bara med en omflyttning i vårt gemensamma kösystem. Istället för att sjuka prioriteras före friskare, väljs nu rikare framför fattigare. Då spelar det ingen roll att man har feministiska förtecken. 

Var kommer läkarna välja att jobba – i de rika människornas vårdsystem eller i de fattigas?

Veckorevyn har som enda medie hittills intervjuat VDn tillika läkaren Sara Löfgren om hennes syn på saken. Löfgren förstår såklart det här, men väljer ändå att svara att hon ”tror inte att det stämmer” att läkarbrist är det största problemet. Man kan ju tro en massa saker, men man kan också titta på fakta. Hälften av alla vårdcentraler i Sverige uppger att de saknar allmänläkare.

Löfgren säger vidare i intervjun att Hedda Care med deras tio läkare inte påverkar hela vårdsverige, och det är såklart sant. Men vad kommer sen? 

Vad kommer när mottagningar som Läckbergs och Löfgrens expanderar. Kanske blir det hela sjukhus, kanske blir det förlossning och akutmottagning. Var kommer läkarna välja att jobba – i de rika människornas vårdsystem eller i de fattigas? Var kommer kvaliteten att vara högst? 

Till Hedda Care kan man få komma om man har en privat sjukvårdsförsäkring. Antalet som tecknar försäkringarna har vuxit med flera hundra procent det senaste decenniet, och ”lösningen på vårdkrisen” förespråkas nu på bred front av politiker på högerkanten. Det är riktigt listigt. Först sänkte de skatterna kraftigt, sen började de gnälla på att vården inte kunde leverera – och nu vill de privatisera resten. Anna Kinberg Batra, tidigare partiledare för moderaterna, kommenterade nyheten på Läckbergs Instagram med tre emojis: stjärna, röd klacksko, spänd biceps.

Hedda Care upprör inte bara på grund av sitt synnerligen osmakliga namn, utan för att det är ett tecken i tiden

När Hedda Andersson var verksam under mitten av 1800-talet fanns bara sjukvård för de med pengar. Under 1900-talet byggdes sedan Sveriges unikt jämlika vårdsystem upp, genom gemensam skattebas, offentliga sjukhus och enträgen politik. Det har lett till att vi idag toppar flera listor över bäst sjukvård i världen. 

Samtidigt som demokraterna i USA kämpar för att få ett system som liknar det nordiska, med lika bra vård oavsett inkomst, tar vi i Sverige dagligen steg mot att bli som dem. Hedda Care upprör inte bara på grund av sitt synnerligen osmakliga namn, utan för att det är ett tecken i tiden. Ett tecken på en utveckling vi på alla sätt måste stoppa. 

Fanny Nilsson är fristående skribent och arbetar som läkare