Emma J Lindberg: ”Alkoholen förändrade min pappa – och jag var rädd att bli likadan”

Alkoholism är en sjukdom som i Sverige hargreppat tag i många liv. Statistiken visar att över 440 000 personer i Sverige lider av ett alkoholmissbruk eller har ett alkoholberoende. Barn till föräldrar med alkoholberoende eller alkoholmissbruk har en större risk att själva utveckla ett beroende/missbruk. Forskare hävdar dock att man inte kan ärva alkoholism, utan att det istället handlar om att vissa människor har gener som bidrar till att de blir mer sårbara för alkohol.

Med ovanstående fakta framför mig, barn till en förälder med alkoholism, ställde jag mig själv frågan: ”Ska jag ha en?”

Min pappa var alkoholist. Han valde flaskan igen och igen tills han dog i oktober 2017. När jag var yngre funderade jag över hur mina alkoholvanor skulle se ut. kKommer jag också att bli en alkoholist som pappa om jag säger ”ja” till en kall öl en varm sommardag? Jag var livrädd. Livrädd för denna substans som flöt runt i kroppen hos så många ungdomar i min ålder. Det tog en lång tid innan jag vågade gå på fest och vara runt människor som drack. I skrivande stund är jag 19 år gammal. Jag drack för första gången när jag var 17 år gammal och blev ordentligt full för första gången för bara några månader sedan. Jag låg i soffan och grät. Min mamma var på andra änden av mobilen och försökte lugna ner mig.

”Jag frågade mamma om jag skulle dö”

Dagen innan hade jag druckit, mycket. Jag hade haft en rolig kväll som jag absolut inte ångrar, men dagen efter mådde jag riktigt dåligt. Jag hade aldrig varit bakfull och förstod inte vad som hände med min kropp. Jag svettades och mådde illa i två dagar. Jag frågade mamma, väldigt dramatiskt, om jag faktiskt håller på att dö. Hon tyckte att jag skulle sluta skrämma upp mig själv och tycka synd om mig själv. När jag ser tillbaka på detta samtal håller jag med henne, men under denna bakfylla kom tankarna om pappa och hans alkoholism till mig, även om jag försökte att vifta bort dom. 

Hade jag sprakat igång någonting riktigt, riktigt hemskt hos mig själv? Man kan inte ärva alkoholism. Man kan inte ärva alkoholism. Men, det betyder inte att jag ska vara mindre försiktig runt denna substans. Jag tycker att vare sig man haft alkoholism runt omkring sig eller inte, ska man vara medveten om hur mycket alkohol kan kontrollera ens handlingar och ord samt hur mycket den KAN ta över ens liv.

”Alkoholen tog över min pappas liv”

Alkoholen tog över min pappas liv och förvandlade honom till en helt annan människa, en pappa som jag inte kunde hälsa på längre och som jag inte kunde ha en normal relation med. En kväll ute med mina vänner där alkohol konsumeras betyder inte att jag är en alkoholist, jag är inte min pappa som missbrukade alkohol tills hans kropp tillslut stängde av. Jag är en egen människa med egna val, jag ansvarar själv för mitt liv och mina beslut.

Rädslan för alkohol som jag hade förut var inte hälsosam. Att istället låta mig själv dricka men att tänka efter och att vara försiktig fungerar mycket bättre för mig psykiskt. Jag slipper ha ångest över att jag har gjort ett stort misstag varje gång jag blir full eller när jag bara tar ett glas vin med min mamma. Det tog ett tag att få den synen på alkohol som jag har idag. Jag är väldigt stolt över mig själv för den insikt jag har fått och för att jag väntade med att dricka tills jag kände mig bekväm nog att göra det. Så nej, jag hade inte sprakat igång någonting hemskt hos mig själv. Jag insåg att jag snarare hade applicerat min pappas alkoholism på mig själv och fallit rakt ner i den fällan.

”Tveka inte att söka hjälp”

Ska jag ha en? Ska du ha en? Alla ni med alkoholism i familjen, ni är inte er förälder. Vad ni än väljer att göra i framtiden med er alkoholkonsumtion, ska man alltid göra det som känns bäst. Om man känner att man inte vill röra alkohol alls och bli nykterist finns det inget fel med det valet, på samma vis som att det inte finns någonting fel med att välja att konsumera alkohol. Var medveten och förstå vad alkohol gör med kroppen, förstå att denna substans kan missbrukas och leda till hemska konsekvenser för ens liv. Om man känner att alkoholen har börjat att bli en för stor vana i ens liv, ska man inte tveka om att söka hjälp. Jag vill avsluta denna krönika med nummer som kan förändra någons liv därute. Ta hand om er.

ALKOHOLLINJEN: 020-844448

ANHÖRIGLINJEN: 0200-239500

HJÄLPLINJEN: 0771-220060

Emma J Lindberg, student, 19 år.

Röster är en plattform där VeckoRevyns läsare själva kan skicka in debattartiklar eller personliga texter för att göra sin röst hörd. Har du något du vill säga? Vill du förändra något eller bara skriva av dig när du är arg/glad/ledsen/uppgiven?

Skicka din text till oss på [email protected]. Vi vill hjälpa Sveriges unga kvinnor att få en plattform, använd den!