”Det är hög tid att Skin Citys anställda får kollektivavtal – fina villkor räcker inte”

E-handelssidan Skin City är en populär destination för hudvårdsnördar som jag. Jag har handlat mycket där, gått på deras event, druckit Aperol spritz och tagit emot pressprover. Det har varit lyxigt och mysigt. Alla anställda jag haft kontakt med har gett ett trevligt och proffsigt intryck, alltid. Det är kanske därför det är extra viktigt att prata om bristerna bakom succén – för det är en brist att sakna kollektivavtal, oavsett hur fint företaget fungerar. Kollektivavtal utgör en standard, ett utgångsläge  – det ska vara en självklarhet. Och två år efter att kritiken börjat strömma in är det väl ändå dags att lyssna?

För två år sedan, i Juni 2017, uppdagade tidningen Handelsnytt att den populära e-handelsbutiken Skin City saknade kollektivavtal för sina anställda. Senare, 2018, skrev skönhetsskribenten och arbetsrättsjuristen Annahita Yazdi på sin blogg Whinar om samma problem – att ett populärt, omtyckt och framgångsrikt svenskt skönhetsföretag inte erbjöd sina anställda den trygghet som ett kollektivavtal innebär. Många läste hennes blogg och kände sig besvikna på att ett prisbelönt företag som Skin City saknade något så självklart som kollektivavtal. 

Meningen med ett kollektivavtal är inte bara

att de anställda ska ha bra villkor

Och nu, juli 2019, togs samtalet upp igen i facebookgruppen Beauty and Bullshit, där flera medlemmar uttryckte en avsmak för bristen på kollektivavtal men också bristen på ett ordentligt bemötande av den kritik som företaget mottagit. Det är bara på instagram, i ett kommentarsfält fullt av kritik från kunder, som Skin Citys HR-ansvarige Jenny Sundbäck besvarar kundernas ifrågasättanden. Hon förklarar att företaget erbjuder marknadsmässiga förmåner, villkor och försäkringar, och därför är kollektivavtal inte aktuellt i dagsläget, men heller inte uteslutet i framtiden. Men när kommer framtiden? Varför inte nu?

Meningen med ett kollektivavtal är inte bara att de anställda ska ha bra villkor – det handlar om att de anställda, tillsammans med sitt fackförbund, ska ha insyn och makt på arbetsplatsen. Bra villkor är helt nödvändiga – och jag betvivlar inte att Skin City har nöjda medarbetare då deras hemsida är fullproppad med bilder på leende unga kvinnor  – men villkor är bara en beståndsdel del av den stabila, trygga grund som ett kollektivavtal utgör. Att ett företag erbjuder bra villkor på eget bevåg är bra, men att ett företag erbjuder dessa i samråd med fack och anställda är ännu bättre. Det är skillnaden mellan att vara en anställd och en medarbetare – att arbeta för, eller arbeta tillsammans med.

Skin city är inte längre ett litet företag – med över 100 anställda, stora investeringar från näringslivet och med jätten Axel Johnson som majoritetsägare är det faktiskt på tiden att satsa på de anställdas rätt till inflytande på arbetsplatsen. De unga kvinnorna på Skin Citys personalbilder, de som är så trevliga och proffsiga och har gjort företaget till en succé, de förtjänar mer än fina villkor – de förtjänar makt och medbestämmande på sin arbetsplats. 

Saffron Amanda Sparmann, 26 år, skribent.