Anna Sturesson: "I dagens samhälle måste vi prioritera, väljer du orgasm eller lånelöfte?"

Anna Sturesson skriver om ett samtal med en bankman som fick henne att inse att hon 1) måste hitta en kille för att kunna få ett bostadslån eller 2) bli en partysvensk i Oslo. Är det rimligt? Mer

Jag har alltid tyckt det varit ganska hett att lyssna på en snygg mansröst på andra sidan luren. Den pirriga känslan när det blir helt tyst, men du vet att personen på andra sidan ler. När timmarna flyger förbi och allt bara tycks ”klicka” mellan er.

Det här scenariot inträffade inte förra veckan när jag ringde min bankman för att ansöka om ett lånelöfte till en bostadsrätt. När den unga, och säkert Christian Grey-snygga bankmannen, med sin hesa stämma sa: ”Anna, du klarar inte det 2-procentiga procentiga amorteringskravet”.

Jag fick gåshud, fast på HELT. FEL.SÄTT.

Såhär ser jag på det:

Anna, 26 år, singel & redo att köpa bostad.

”Christian Grey”, bankman, 30 någonting, följer statens regler om nya amorteringskrav och är inte villig att ge Anna bostad.

Hur kan vi beskrivas som ”världens ensammaste folk” när hela vårt samhälle bygger på tvåsamhet?

Efter några sekunders tystnad där jag överväger om det är värt att skippa livsnödvändiga utgifter, som mat och wifi, för en månadshyra på över 10 000 kronor, förklarar bankmannen på ett vänligt men bestämt sätt att ”det är bra att vara två”. Jag håller med honom, två är bra. En golden retriever-valp också för delen. Men en hundvalp löser inte min aktuella boendesituation.

Hur kan vi beskrivas som ”världens ensammaste folk” när hela vårt samhälle bygger på tvåsamhet?

Han har inte gett mig en orgasm på 10 år men vi håller i alla fall nere våra bolånekostnader

Några timmar senare sitter jag och tittar på min tinder-bio. Hur ska jag kunna få fram budskapet ”vill träffa någon som kan stå som medlåntagare på mitt bolån” fast på ett subtilt och charmigt sätt? Potentiellt nämna något om ”bli kär i”, men i dagens klimat måste man ändå prioritera.

Min kompis som levt i förhållande hela sitt vuxna liv säger glatt ”Att vara i förhållande är som att ha 50 procent rabatt på allt”.

En konstant mellandagsrea på livet lockar, men inte vill jag sitta på dotterns sängkant när hon frågar om hur jag och hennes pappa träffades med svaret: ”Älskling, mamma och pappa slog sina påsar ihop i samma veva som bankerna höjde räntorna år 2021. Han har inte gett mig en orgasm på 10 år men vi håller i alla fall nere våra bolånekostnader”.

Så vad gör vi? Den gruppen i samhället som inte hade en tioårs plan efter studenten och aldrig ställde sig i en bostadskö? Vi flyr.

Alternativa lösningar för oss är:

Flyttar till Oslo och blir ”partysvensk”.
Lägger upp en annons på Blocket och håller tummarna att Göran 57 inte skriver och frågar om du vill dela säng för 3500 kr i månaden (och du överväger det).
Flyttar in i kollektiv och fantiserar om olika sätt att döda din roomie, vars hjärna fortfarande inte utvecklat förmågan att slänga den tomma toalettrullen.
Frågar om dina föräldrar har två miljoner över som de skulle kunna spendera på sitt favoritbarn.

Några dagar senare ringer jag tillbaka till bankmannen och tackar för hans tid och relationsråd, och förklarar att jag är en strong independant woman, ja, förutom när det kommer till lånelöften.

PS. Ny tinder bio – Glutenintolerant tjej, söker någon med mycket deg.

Anna Sturesson, 25, resesäljare och skribent.

Röster är en plattform där VeckoRevyns läsare själva kan skicka in debattartiklar eller personliga texter för att göra sin röst hörd. Har du något du vill säga? Vill du förändra något eller bara skriva av dig när du är arg/glad/ledsen/uppgiven? Skicka din text till oss på [email protected]. Vi vill hjälpa Sveriges unga kvinnor att få en plattform, använd den!