Regeringen vill lyfta dolda kvinnosjukdomar – ”Vi måste samla kunskapen som finns”

Unga kvinnor känner sig missnöjda med och har lågt förtroende för den svenska sjukvården så som den ser ut idag. Sjukdomar som drabbar kvinnor hamnar ofta långt ner på prioriteringslistan och kunskapsluckorna är stora. I ett reportage i VeckoRevyn i somras berättade Amanda Garefelt, som har endometrios, att hon upplever att kvinnosjukdomar glöms bort. ”Jag känner att vården inte har den kunskap som behövs för att hjälpa oss”, sa Amanda till VeckoRevyn då.

Och hon har inte ensam. Många kvinnor skickas hem med en Ipren och vissa får vänta flera år på exempelvis en vestibulit-diagnos – om de ens får någon. Och när det kommer till vestibulit behöver inte ens en diagnos betyda särskilt mycket, eftersom kunskapen om hur sjukdomen behandlas är bristfällig. Här rekommenderas allt från terapi till bedövningssalva och patienten, som i vissa fall kan få svårigheter att både gå och sitta, kan bara hoppas på att det ska ge resultat.

Regeringen satsar på att samla kunskap

Nu vill regeringen göra något åt problemet och satsar därför 4,7 miljarder kronor för att stärka sjukvården under 2020. En del av pengarna, närmare bestämt 970 miljoner kronor, kommer att gå till olika insatser för kvinnors hälsa. Bland annat ger de SBU, statens beredning för medicinsk och social utvärdering, i uppdrag att undersöka vilken kunskap som finns om kvinnosjukdomar.

– Vi vill se över vilket vetenskapligt stöd som finns för både behandling och diagnos av exempelvis vestibulit och lipödem eftersom många kvinnor drabbas av det, säger socialminister Lena Hallengren till VeckoRevyn.

Lena Hallengren menar att det är ett faktum att kvinnors sjukdomar inte har blivit uppmärksammade eller tagits på allvar.

– Många kanske känner att de inte fått ett respektfullt bemötande i den meningen att man känner att man hade fått ett annat bemötande om man drabbats av något som både drabbar kvinnor och män.

Men vad är det som har tagit så lång tid när det kommer till att prioritera kvinnosjukdomar?

– Det har funnits ett stort antal kunskapsluckor när det gäller kvinnosjukdomar. En del i arbetet är att fortsätta att kartlägga brister i kunskap, så att forskning kan inledas där.

Men pengarna kommer framför allt läggas på att kartlägga vilken kunskap som redan finns?

– Ja, så kan man sammanfatta det, det är ju inte så att ingen kunskap finns men den finns inte jämlikt eller så sammanställt som vi vill och som gör att det blir tydligt, säger Lena Hallengren.

Läs också: Unga kvinnor glöms bort i sjukvården – problemet är akut

Finns tillräckligt med kunskap för att förbättra förlossningsvården?

En stor del av pengarna vill regeringen investera i ökad tillgänglighet och jämlikhet i mödra- och förlossningsvården. Bland annat vill de se över vilken behandling som ska gälla vid graviditets- och förlossningsskador. Enligt Lena Hallengren är det viktigt att se alla delar av vården – både innan, under och efter förlossningen.

– Inte bara det som är jättestort och viktigt, utan även det som finns runt om. Hur man minskar risken för graviditetskomplikationer, men om komplikationer ändå sker ska det finnas kunskap om vad man ska göra, säger hon.

Den första och enda studien i världen som gjorts på hur kvinnors underliv ser ut inleddes på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge i september i år. Många kvinnor som drabbats av en förlossningsskada blir feldiagnostiserade eller får vänta länge på rätt vård, på grund av bristande kunskap om kvinnors bäckenbotten och underlivets muskler. Studien startades för att samla en referensbank med friska underliv i 3D-bilder för att kunna jämföra med kvinnor som drabbas av skador i samband med förlossning.

Trots det menar Lena Hallengren att det finns mycket kunskap och forskning sedan lång tid tillbaka, men att den måste sammanställas.

Kommer pengarna gå till mer forskning kring så kallade kvinnosjukdomar?

– Det handlar inte om specifika pengar till specifik forskning, utan om att samla det vetenskapliga stödet som redan finns. 

Så ska de 4,7 miljarderna delas upp

• 970 miljoner för ökad tillgänglighet och jämlikhet i mödrahälso- och förlossningsvården och förstärkta insatser för kvinnors hälsa.
• 447 miljoner för en jämlik och effektiv cancervård med kortare väntetider.
• 434 miljoner för bland annat ökad patientsäkerhet och kvalitetsregister som får nationellt stöd. Kvalitetsregistren täcker områden som exempelvis cancer, hjärtsjukdomar, lungsjukdomar, psykiatri, tandvård och demens.