Ardalan Shekarabi: ”Det måste finnas en utväg för de som sliter ut sina kroppar”

Kvinnor som hela sina liv matat gamla, kramat ensamma, tröstat dementa, jagat rufsiga tvååringar och bäddat ner sjuka riskerar att få noll och ingenting tillbaka för sina samhällsinsatser när de går i pension. Eller, noll och ingenting stämmer inte riktigt, men i en tid då bostadspriserna galopperar och att leva ett drägligt liv kostar blir de 11 600 kronor (före skatt) som kvinnliga pensionärer i genomsnitt får i allmän pension varje månaden ungefär noll och ingenting. EUs och Sveriges fattigdomsgräns, eller det som här kallas relativ låg ekonomisk standard, går vid 12 100 kronor i månaden. 

Anledningarna till att så många kvinnor får låga pensioner är många. Deltidsarbete, större ansvarstagande för barn och lägre löner under arbetslivet är de största faktorerna. Ardalan Shekarabi är socialförsäkringsminister och har pensionsfrågan på sitt bord. När jag träffar honom på Socialdepartementet i Stockholm är politiker-Sverige mitt i brinnande diskussioner om pensionshöjningar, Corona och flyktingsituationen vid Grekland gräns. Shekarabi vill inte peka finger eller nämna namn när han uttalar kritik mot vissa politikers uttalandet om just flyktingsituationen, men när jag frågar om han menar Ulf Kristersson i jaktkläder på en bild med texten “stärk gränsen” säger han “ja, men det finns andra också”.

– Och då pratar jag inte om Sverigedemokraterna, de har alltid haft sitt språk. Men andra partier har haft en förskjutning över tid. Jag tycker generellt att de bildmässiga och språkliga inslag som vi ser i debatten idag förtjänar kritik. 

Däremot, menar Shekarabi, måste man vara realistisk och prata om behovet av ett minskat flyktingmottagande de kommande åren. 

– Så måste det vara om vi ska klara av de integrationsproblem vi har idag. Men det får inte innebära att vi går in i ett språk som hamnar i konflikt med humanitära principer och värderingar. 

Hur denna inställning till mottagandet påverkar de människor som befinner sig på gränsen mellan Grekland och Turkiet idag svarar Shekarabi inte på, men han poängterar att Sverige har ryggen fri och hedern i behåll. 

– Sverige har inget att skämmas för. Sverige gör jättemycket bra saker, men nu måste EU samlas och vara konstruktiva. Vi kan inte tolerera att människor bombas ihjäl. 

Exakt hur det ska gå till är oklart. Arbetet med att dela upp flyktingmottagande över alla EUs länder har pågått länge men haft få framgångar.  

– Det finns inget enkelt svar på hur det ska gå till, speciellt inte med tanke på hur strömningarna ser ut i många länder.

Är inte Sverige också en del av de strömningarna, till exempel med den strikta asylpolitik vi har nu? 

– Både ja och nej. Sverige har en restriktiv asylpolitik idag, men tittar man på Sverige de senaste tio åren så har vi tagit emot väldigt många.

Har vi tagit emot för många?

– Så kan man inte resonera. De som är här är här och de ska in i samhället. Det är farligt att resonera i termer av “för många”. 

---

På Shekarabis kontor dricker jag kaffe med havremjölk, som självklart är en given del i ett modernt departements kylskåp nu för tiden, och försöker förstå exakt hur jag ska få till en lång text om något så krångligt och ofta tråkigt som pensionssystemet. Ardalan Shekarabi hjälper till så gott han kan. Kanske är det inbillning, men jag får för mig att han (i likhet med andra politiker) går in i ett ungdomslingo när VeckoRevyn kommer på tal. Eller så säger han alltid “spänn” istället för “kronor”, vad vet jag. Jo, en sak vet jag – och det är att unga kvinnor idag är livrädda för att bli fattigpensionärer eller behöva arbeta tills de är 85 år gamla. Och det är väl egentligen inte så konstigt, med tanke på hur situationen för alla de kvinnor som gått före och banat väg för min generations kvinnor ser ut idag. Därför måste jag skriva den här texten och ni måste läsa den, så att vi tillsammans kan förstå lite mer om vad det egentligen är som pågår. 

En av de stora anledningarna till att majoriteten av fattigpensionärerna är kvinnor stavas lönen, menar Shekarabi. Det, tillsammans med deltidsarbete, är helt och hållet avgörande för att situationen ser ut som den gör idag. 

– Det finns stora orättvisor i arbetslivet idag. Kvinnor har i regel lägre lön än män, och det är för att det arbete kvinnor gör värderas lägre, säger Shekarabi.  

Rätten till heltid har länge varit en omdiskuterad fråga. Inte minst har fackförbundet Kommunal drivit frågan hårt, och Socialdemokraterna har sagt att heltid bör vara normen på arbetsmarknaden och att alla som vill arbeta 100 procent ska få göra det.

Men hur många av de som jobbar deltid vill egentligen gå upp i tid? 

– En stor del handlar om ofrivillig deltid. Det beror på att man kanske inte har rätt till heltid, men det kan också handla om att man har ett yrke där kroppen inte klarar av heltid, säger Shekarabi och påpekar att de arbetsuppgifter som finns i äldreomsorgen, som till stor del bemannas av kvinnor, är exempel på ett sådant yrke.

– Det är svårt att orka med. Många av dem jag träffar inom äldrevården säger rakt ut att de inte orkar arbeta heltid, att det helt enkelt inte går i och med den belastning på kroppen arbetet innebär. 

Ett sätt att hjälpa kvinnor inom de här yrkena till ett drägligt liv i pensionsåldern är helt enkelt genom att höja pensionen, menar Ardalan Shekarabi. Hans mål är att pensionen ska vara ungefär 70 procent av lönen man haft under sitt arbetsliv, men statistik från SPF Seniorerna visar att många får 45 procent av sin slutlön i allmän pension, däribland sjuksköterskor, vårdbiträden och förskollärare.  

Det är också baserat på att de dels jobbar heltid, men också att de jobbar fram till pensionsålder – vilket långt ifrån alla klarar. Enligt Ardalan Shekarabi saknas det idag möjlighet till ett bra liv för de som sliter ut sina kroppar i arbetet, samtidigt har man höjt pensionsåldern för att ta ut allmän pension från 61 år till 62 år. Tar man ut pensionen tidigt blir pensionen ännu lägre, och en ond spiral påbörjas på så sätt inom yrken som sliter på människokroppar. 

– Vi behöver ha en utväg för de som sliter ut sin kropp, och det finns inte idag. Det är i princip omöjligt att få förtidspension, det som nu kallas sjukersättning, idag. Det är otroligt hårda krav, säger Shekarabi och menar att en 64-årings rätt till förtidspension med dagens regler bedöms på samma sätt som en 20-årings rätt till detsamma. 

Ardalan Shekarabi vill därför ändra reglerna för sjukersättningen och göra kraven mindre hårda. En inspiration är grannlandet Danmark, där man gjort kraven för att få ersättning mer förmånliga för personer som närmar sig pensionsålder. 

– Där räcker det med att du får en nedsättning i arbetsförmåga inom det yrke du verkar i för att få förtidspension. 

I november 2018 var frågan om att göra det enklare för personer att beviljas sjukersättning uppe för debatt i riksdagen, detta med avstamp i Riksrevisionens utredning som pekade på att kraven behövde sänkas. Riksdagen valde då att gå på den linje regeringen genom socialdemokraterna Margot Wallström och Annika Strandhäll höll: att inte gå vidare med de förslag och slutsatser som Riksrevisionens presenterade i sin utredning, med hänvisning till att frågan är något som bör ligga på Försäkringskassans bord och dess interna styrning. 

---

2018 gick Socialdemokraterna för första gången på länge till val på att höja pensionerna, och har sedan dess genomfört två förändringar som Shekarabi menar har stor inverkan på de fattigaste pensionärers ekonomi. Dels har man höjt taket för bostadstillägget, som är ett bidrag pensionärer kan få, och så har man höjd garantipensionen med 200 kronor. Socialdemokraterna lovade också ytterligare en höjning med 600 kronor för de pensionärer som har mellan 9000 kronor och 17 000 kronor i garantipension och som jobbat ett helt yrkesliv, med hänvisning till att det ska löna sig att ha arbetat, under 2021. Och i torsdags gick beslutet om höjningen igenom, efter många om och men.

Arbetet med att få igenom höjningen var inte enkelt och länge var det oklart om Shekarabi verkligen skulle lyckas, vilket han nu gjort och tack vare det ser januariavtalet (den överenskommelse regeringen har med Centerpartiet och Liberalerna) ut att överleva. När jag träffade honom tidigare i veckan var han övertygad om att avtalet skulle hållas och allt lösa sig, men han ställde sig också frågande till varför de andra partnerna motsatte sig från första början. Ett avtal är ett avtal, sa han. Varför skulle man inte vilja höja pensionen? Det faktum att sprickan handlade om hur höjningen skulle finansieras var inget han adresserade, men det är tydligt att även frågor där många partier håller med varandra är svåra att få igenom.

---

Genom åren har pensionärerna kontinuerligt höjts och insatser har gjorts för att ge de gamla bättre ekonomisk standard. Men det faktum att 162 000 kvinnor över 65 år så sent som 2017 hade en pension som ligger under fattigdomsgränsen kvarstår och än så länge verkar inte det inte heller finnas snabba lösningar för hur deras låga inkomster, sargade kroppar och deltidsarbete ska gå ihop med ett värdigt pensionsärsliv. Höjningar på några hundralappar må betyda mycket i stunden, men i mångt och mycket är dessa hårt arbetande kvinnor en förlorad generation som inte får skörda frukten av sitt livslånga arbete.     

Om jag och ni som läser det här kommer behöva jobba tills vi är 85 år och ändå leva under fattigdomsgränsen när pensionen väl landar på kontor är oklart. Det är, som tur är, lång tid kvar. Shekarabi vill att svenska folket ska lita på systemet, att vi ska veta att vi kommer bli omhändertagna, att vi ska våga bli gamla. Men med tanke på hur svårt det verkar vara att ett avtal till trots höja pensionen med 600 kronor är det nog bäst att vi börjar spara privat till pensionen redan nu genom att hitta billiga boenden och därmed få pengar kvar i plånboken, jobba heltid, välja yrken där våra kroppar inte slits sönder, löneförhandla så vi får lika hög lön som våra manliga kollegor och helt enkelt satsa på karriärer som högavlönade VDar allihopa. Hur svårt kan det vara?