Ny rapport: Hemlösheten fortsatt hög i Sverige

En ny rapport från Socialstyrelsen visar att hemlösheten i Sverige fortsatt ligger på en hög nivå. Drygt 27 000 personer lever i någon form av hemlöshet, och siffran ska betraktas som ett absolut minimum. Det är inte alla som fångas upp i den nya rapporten.

Samtidigt minskar antalet personer som befinner sig i akut eller tillfällig hemlöshet. Hit räknas de som sover ute, i garage och på offentliga platser – men också de som sover på härbärgen, akuta boenden och skyddade boenden.

– Vi ser att det jämfört med den förra kartläggningen 2017 är något färre personer som befinner sig i de mest akuta bostadssituationerna. Att fler än 27 000 personer är i en hemlöshetssituation är dock något som måste tas på stort allvar och föranleda ytterligare åtgärder. Det är också mycket bekymmersamt att så många barn inte har något tryggt boende, säger Olivia Wigzell, Socialstyrelsens generaldirektör, i ett pressmeddelande.

Drygt 9 400 barn har minst en förälder som är i en hemlöshetsituation. Av dessa bodde fler än 1 800 barn helt eller delvis med sina föräldrar på akuta eller tillfälliga boenden i april när mätningen gjordes.

– Den vanligaste orsaken till att föräldrar vistas på akuta eller skyddade boenden med sina barn är att de behövt undkomma våld och hot, säger Stina Hovmöller, enhetschef på Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande.

Många har svårt att få eget boende på grund av brist på hyreslägenheter, att kötiderna är långa och för att de saknar en stabil inkomst. Hemlösheten är fortsatt störst i storstäderna. 62 procent av dem som befann sig i någon form av hemlöshet fanns i landets 34 största städer och kommuner. I Stockholm, Göteborg och Malmö fanns 40 procent av de personer som var i akut hemlöshet under mätveckan i april.

Akut hemlöshet minskar – långsiktiga bostadslösningar ökar

Jämfört med 2017 har fler personer långsiktiga bostadslösningar, alltså där socialtjänsten eller kommunen står för bostadskontraktet. Andelen har ökat med 10 procent. Ett exempel på den här typen av boendesituation är Bostad först, där kommunerna kan söka statsbidrag för att erbjuda personer med komplex social problematik en bostad.

– Ett antal kommuner i Sverige erbjuder modellen och vår ambition är att fler också inför Bostad först och att platserna ökar, säger Anna Nerelius, utredare och ansvarig för samordning av den nationella hemlöshetsstrategin på Socialstyrelsen, i ett pressmeddealnde.

Så många lever i akut och tillfällig hemlöshet

Siffrorna i rapporten mättes under en vecka i april och då såg det ut så här:

• 4 400 vuxna personer befann sig i akut hemlöshet, det är drygt 1 100 färre jämfört med senaste kartläggningen som gjordes 2017.
• 3 200 personer bodde tillfälligt i eget ordnat boende (till exempel hos en familjemedlem), det är runt 1 900 personer färre jämfört med 2017.
• 2 700 personer bodde i boende med stöd, i HVB, på institution eller på anstalt utan bostad att flytta till.
• Fler män än kvinnor var i akut eller tillfällig hemlöshet under mätveckan: 68 procent var män och 32 procent var kvinnor.
• 66 procent av personerna var födda i Sverige och 34 procent var födda i ett annat land. Andelen personer som var födda i Sverige är högre jämfört med 2017.
• 745 personer levde utan tak över huvudet. Det innebär att de sov utomhus, i garage, i offentliga miljöer och så vidare.
• 1 100 personer vistades på ett härbärge eller akutboende.
• 1 300 personer sov tillfälligt och ofrivilligt hos familj eller släkt utan ett inneboendekontrakt.
• 1 500 personer var på boende med stöd med planerad utflyttning inom 3 månader – utan att ha ett nytt boende att flytta till.

Psykisk ohälsa, beorende och våld i nära relation pekas ut som orsak

Rapporten visar också att männen varit i hemlöshet längre tid än kvinnorna. Nästan 1 av 4 män hade varit i hemlöshet i mer än 4 år. Motsvarande siffra för kvinnorna var 16 procent. Nära 500 män hade varit i hemlöshet i mer än 10 år.

Men varför hamnar människor i akut eller tillfällig hemlöshet från första början? Enligt rapporten är beroende, psykisk ohälsa och låg eller ingen inkomst de allra vanligaste faktorerna. Fler än 900 kvinnor uppgav dessutom utsatthet för våld i nära relation som en bidragande faktor till varför de befann sig i hemlöshet när mätningen gjordes.

Så kan du hjälpa de som befinner sig i hemlöshet

Funderar du på vad du kan göra för att bidra till ett bättre samhälle? Här är några förslag!

1. Lämna dörren till trappuppgången på glänt. Speciellt när det är vinter och kallt!
2. Engagera dig lokalt! Bli volontär och engagera dig i organisationer som hjälper de utsatta.
3. Donera filtar, sovsäckar och varma kläder till Stadsmissionen eller andra organisationer där du bor.
4. Skänk en gåva till organisationer som stöttar människor i hemlöshet.
5. Stockholms Stadsmission har ett uppsökarteam för den som befinner sig i hemlöshet. Om du ser någon som du tror skulle behöva uppsökarteamets hjälp – ring deras gratisnummer 020-787860. Personen kan få stöd att komma till ett akutboende, uppsöka vård eller bara prata en stund.
6. Om situationen är akut eller livshotande ska du självklart kontakta 112.

De fyra olika formerna av hemlöshet i rapporten:

• Akut hemlöshet: personer som sover ute, på offentliga platser, i garage, på härbärge, vandrarhem, jourboende, skyddat boende, akut boende.
• Utan eget boende efter kommande flytt/avslutad vistelse på institution eller liknande, så som boende med stöd, SiS, HVB, familjehem, heldygnsvård och anstalt.
• Långsiktiga boendelösningar med bistånd enligt Socialtjänstlagen, så som träningslägenhet, försökslägenhet och andrahandskontrakt utan besittningsrätt.
• Eget ordnat tillfälligt boende: personer som bor ofrivilligt hos familj/bekant eller privatperson utan kontrakt eller kort andrahands- eller inneboende hos privatperson (i max tre månader).