Så vågar du ta det jobbiga snacket - och faktiskt lösa konflikten

Att göra slut med någon, att ta en konflikt, att hantera en splainare… Vissa samtal är jobbigare än andra, men lugn! Retorikexperten Elaine Eksvärd ger dig lätta lösningar på svåra samtal. Mer

Det finns konversationer som vi undviker in i det sista. När det strular i kärlekslivet, till exempel. Du kanske säger att ”det inte är något speciellt, jag är lite trött bara”, istället för att säga att du är faktiskt är sur och besviken. Du kanske säger att du ”behöver tänka lite”, när du egentligen vet att du vill göra slut. Att vänta eller att inte våga säga vad du känner kommer varken göra dig eller någon annan lyckligare. När retorikexperten Elaine Eksvärd var student blev hon dumpad, på ett snyggt sätt.

– Han sa ”det är inte du, det är inte heller jag, det är vi. Och jag är inte kär i dig längre”. Jag blev förstås hjärtekrossad. Men eftersom han sa helt ärligt vad problemet var, och att han inte var kär längre, tror jag att jag kom över honom snabbare än jag kunde ha gjort. Det fanns ingenting att vänta på eller ifrågasätta. Han var inte kär och därför kunde vi inte vara ihop längre, säger Elaine.

Är vi i Sverige dåliga på att hantera jobbiga samtal?

– Ja, enligt en undersökning som presenterades i vintras är Sverige det mest konflikträdda landet i Europa. Av någon anledning förknippar vi ordet konflikt med bråk, när det egentligen handlar om att lösa problem. Vi går runt och är passivt aggressiva. Kanske väntar på att vår partner, vän eller chef ska förstå hur vi känner. Men ingen är telepatisk!

Det kan dock kännas ovant och läskigt att prata om svåra saker när man aldrig har gjort det förut. För istället för att göra det som i teorin är det rent logiska, att prata ut, kan vi ibland reagera på andra sätt. Vi kanske börjar gråta när vi är arga eller blir helt knäpptysta och drar oss undan när vi är sura. Elaine menar att det inte är något konstigt eller fel att reagera starkt.

– Jag förstår inte varför vi ska vara så känslorädda. Att börja gråta är inget du ska skämmas över, men du måste också säga varför du börjar gråta, annars kommer problemet inte lösas. Till exempel ”nu gråter jag för att jag blev så besviken när du sa sådär”. Du ska aldrig behöva be om ursäkt för dina känslor. Och om någon säger ”var inte så känslig”, kan du svara ”och du behöver inte vara så okänslig”.

Att visa sina känslor och reagera precis på det sättet vi gör är naturligt. Om du reagerar stark tyder det på att någon har gått över dina gränser, och då behöver du antagligen prata med personen så att hen förstår varför du reagerar som du gör. Och att ta det där samtalet behöver inte vara så svårt som du tror.

2017 gjorde analys- och undersökningsföretaget Novus, på uppdrag av retorikbyrån Snacka snyggt, en nationell marknadsundersökning där de tog reda på svenska folkets tio svåraste samtalsämnen. De är, från plats tio till ett: Att skryta på rätt sätt, att samtala med tystlåtna, att ta en konflikt och lösa den, att hålla tal, att bemöta byråkratiska personer och akademiker, att prata med någon som har fått ett tragiskt besked, att göra slut med en partner, hantera en ”splainare”, att göra slut med en kompis och allra, allra svårast är att säga upp bekantskapen med en familjemedlem. Elaine har skrivit boken Vi måste prata som tar upp alla dessa tio ämnen. Här kommer vi att ta upp fem av dem.

Författaren och retorikexperten Elaine Eksvärd.

Ta konflikten – och lös den

I undersökningen om de svåraste samtalsämnena kom det fram att 56 procent av svenska kvinnor tycker att det är obehagligt att ta konflikter. En konflikt kan uppstå var som helst, i skolan, på jobbet, hemma, på bussen… Ofta tänker vi att vi ”räddar oss själva” genom att undvika konflikten, men genom att inte göra någonting finns konflikten kvar. När någon fäller sexistiska, homofobiska, rasistiska eller nedsättande kommentarer, måste vi våga säga ifrån och ta konflikten. Att vara tyst är samma sak som att hålla med. Att ha civilkurage nog att säga ifrån kan kännas läskigt, men tänk på att om en situation skaver i dig, skaver det sannolikt i andra också. Här tre andra saker att ha i huvudet:

Tänk ”Du förstör inte stämningen, stämningen är redan förstörd.” Om någon har sagt ett plumpt skämt och du påpekar hur du känner, räddar du situationen och personen från att förstöra stämningen fler gånger i framtiden.
Ha en mental bild av alla de du står upp för när du bryter tystnaden. Det kan ge dig mod.
Värdera det personen säger eller gör, inte personen. När en person säger något dumt, betyder det inte automatiskt att personen är dum. Du kan till exempel säga ”jag uppskattar inte när du säger x”. Genom att säga till kan personen tänka efter och förhoppningsvis ändra hur hen uttrycker sig.

Prata med någon som har fått ett tragiskt besked

Vad säger man om man får reda på att ens kompis har blivit dumpad, fått sparken eller att hens ena förälder har dött? Elaines bästa råd är att höra av dig, känna in läget, prata och visa att du finns där.

– Om du träffar en person som är drabbad och ni sitter ner tillsammans, så behöver du inte tänka så mycket på vad du säger. Du är ju där. Det betyder väldigt mycket.

Om du inte har möjlighet att vara där rent fysiskt finns det några meningar att komma ihåg när du inte vet vad du ska säga:

Jag vet inte vad jag ska säga, men jag beklagar sorgen.
Jag är så ledsen för det som har hänt dig.
Vad starkt att du berättar (Om någon berättar om en svår sak).
Finns det något jag kan göra för dig?

Hantera en splainare

Har du träffat någon som har gett världens längsta förklaring på något som du redan vet, som du kanske till och med är expert på? Detta är tyvärr vardag för många kvinnor, och härifrån kommer ordet mansplaining, en sammanslagning av engelskans man och explain. Men även kvinnor kan vara ”splainare”. Du känner igen dem genom att de undervisar om saker folk redan vet, inte visar lyhördhet, är översittare och idéknyckare.

Om någon tar din idé, kan du nyfiket fråga: ”Hur är den här idén annorlunda jämfört med den som jag nämnde för fem minuter sedan?”.

Om någon undervisar dig om saker du redan vet kan du berätta det. Personen slipper slösa tid på att berätta saker du redan vet och du kan lägga sin tid på annat. Säg till exempel:

”Vad kul att du säger det, jag jobbar som …”
”Det du berättar nu känner jag till.”
”Vad snällt att du vill förklara, men jag känner redan till det där.”

Gör slut med en kompis

Personen du blev vän med på mellanstadiet kanske inte är samma person idag. Hen, eller du, kanske har förändrats och utvecklats. Plötsligt kanske ni inte har något gemensamt längre? Vissa tänker att vänskap varar för evigt, och det kan den göra, men inte alltid. Elaine skriver i boken Vi måste prata att vänskap borde behandlas med lika mycket respekt som en kärleksrelation. Men för att veta när det är dags att göra slut behöver du veta varför du gör slut. Formulera orsaken för dig själv först, ”jag vill inte längre vara vän med personen för att… och det är viktigt för mig.”

Du kan inte göra slut med en vän på sms eller sociala medier, personen och er vänskap förtjänar mer respekt än så. När ni ses kan du följa formeln ”problem – gräns – hej då”. Berätta varför du inte vill vara vän med personen längre, varför det går utanför dina gränser för vänskap och säg sedan upp bekantskapen. Tre exempel Elaine nämner i boken är:

”Du har ju haft alkoholproblem länge, jag har märkt att dina problem har påverkat mitt liv och det kan jag inte tillåta, därför låter jag dig gå. Vi kan inte vara vänner längre.”
”Du tycker säkert att ditt prat om andras privatliv är harmlöst och lite ’juicy news’ i sammanhanget, men det gör att jag inte litar på att du kan behålla mitt privatliv utom andras öron. Så länge du pratar så kan jag inte vara vän med dig.”
”Jag tycker inte om hur du pratar med dina barn och jag känner inte att jag kan se på när du snäser mot dem. Jag är gärna där för dina barn, men så länge du pratar med dem på det sättet, så kan jag inte vara din vän längre.”

Säg upp bekantskapen med en familjemedlem

Familjemedlemmar är ingenting vi väljer, de kommer på köpet. Och ordspråk som ”blod är tjockare än vatten” sitter djupt rotat i vår kultur. I boken beskriver Elaine en man som blev misshandlad av sin mamma som barn, men när han ville säga upp kontakten i vuxen ålder ändå fick höra ”men hon älskar dig, hon är ju din mamma”. Och Elaine själv, som har blivit utsatt för sexuella övergrepp av sin pappa, fick höra ”men Elaine, han är ju din pappa”. Det är som att orden i sig; mamma, pappa, morfar, farmor betyder ”en bra person”. Men så behöver det inte alltid vara. Du kan ha en misshandlare, mördare, psykopat, pedofil eller alkoholist i familjen. Att ni är släkt och har blodsband betyder inte att det är obligatoriskt att ni har kontakt med varandra.

När man gör slut med en kärlek eller en vän kan det vara för att kärleken eller vänskapen har tagit slut. När man klipper med en familjemedlem brukar skälen vara tyngre och djupare, skriver Elaine. Men formeln är densamma. Berätta vad personen har gjort och varför du inte vill ha kontakt längre. Det pratas mycket om blodsband, men ett band som är ännu tjockare är kärleksband.

– Kärleken skadar inte, är inte destruktiv. Kärleken är inte stolt eller elak. Kärlek är kärlek och är det något en anhörig till dig inte visar, så finns där inget band förutom formalia. Klipp det och knyt nya konstruktiva kärleksband istället. Du kan inte välja din familj, men du kan välja bort delar av den och välja nya människor i ditt liv, säger Elaine.