Förändringar mot jämställdhet har ibland börjat med att bara en person har velat göra skillnad, som Rosa Parks när hon vägrade ge upp sitt bussäte för en vit man. Här är fyra historiska händelser, och vad vi kan lära oss av dem. Mer
in Livsstil
4 gånger kvinnor förändrat världen – och vad vi kan lära oss av dem
Kvinnlig rösträtt började med avslag
Det första förslaget för kvinnlig rösträtt i Sverige framlades i riksdagen 1884. Det röstades dock inte igenom. Under början av 1900-talet hölls flera mindre möten för att starta en organisation om kvinnors rätt att rösta. Föreningen för kvinnors politiska rösträtt, FKPR, startades i Stockholm juni 1902. Rörelsen skickade ut representanter för att starta lokala sektioner runt om i landet, och 1903 bytte de namn till Landsföreningen för kvinnors politiska rösträtt, LKPR. Kvinnlig rösträtt var organisationens huvudfråga, men även andra jämställdhetsfrågor, som att maken inte skulle ha förmyndarskap över hustrun, drevs.
LKPR gjorde bland annat en namninsamling år 1913 då de fick in över 350 000 underskrifter från kvinnor som ställde sig bakom organisationen. Detta för att motbevisa argumentet att kvinnor inte ville rösta. 1921 fick kvinnor rösta i riksdagsvalet för första gången, 19 år efter att FKPR startades.
Vad kan vi lära oss av detta? Att det kan ta tid att få igenom förändringar, så ha tålamod och ta hjälp av andra. Organisera mera!
Alla får åka buss tack vare en persons vägran
I 1950-talets USA fanns det regler för hur svarta personer skulle bete sig i kollektivtrafiken. Bland annat skulle de gå ombord längst bak i bussen, de fick bara sitta på vissa platser och om en vit person ville sitta där de satt var de tvungna att ge upp sin plats.
Rosa Parks blev känd när hon vägrade resa sig till förmån för en vit man. Hon arresterades och fick betala böter, men hennes handling blev startskottet för medborgarrättsrörelsen i den amerikanska södern. Stadens svarta befolkning startade en bojkott mot bussarna.
Bojkotten pågick i drygt ett år, och ledde till att USA:s högsta domstol fastslog att segregation på allmänna transportmedel stred mot grundlagen. Så småningom förklarades all typ av rassegregering olaglig i amerikanska kongressen. Rosa Parks brukar kallas ”the mother of the civil rights movements”.
Vad kan vi lära oss av detta? Att en enda persons handling eller vägran kan leda till något enormt. Vad vill du förändra?
Hon sprang för alla kvinnors skull
Det kan verka naturligt att både kvinnor och män får springa så långt och snabbt som de vill, men med bland annat skrämselpropaganda om att livmodern skulle trilla ut (eh, say what?!) ansågs det inte lämpligt att kvinnor löptränade.
Kathrine Switzer älskade att springa redan som barn, men när hon växte upp på 1950-talet var det i princip otänkbart att tjejer skulle löpträna. 1967 anmälde hon sig till Boston marathon, världens äldsta årliga maratonlopp, där bara män tilläts delta.
Redan tre kilometer efter starten försökte en funktionär knuffa bort henne från banan, men Switzers pojkvän, tillika professionell amerikansk fotbollsspelare som hon sprang loppet tillsammans med, motade bort funktionären och de kunde fortsätta springa. Praktiskt att springa med någon som i princip jobbar med att tacklas!
Under loppet insåg Switzer att hon inte bara sprang loppet för sig själv, utan också för andra kvinnors skull. Switzer gick i mål, och blev strax efter diskvalificerad eftersom hon var kvinna. Men fem år senare, 1972, tilläts kvinnor delta i Boston marathon, och synen på kvinnors prestationsförmåga förändrades för alltid.
Vad kan vi lära oss av detta? Ha någon som backar dig och står vid din sida oavsett om det blåser eller inte. Och håll ut.
Hashtagen som startade en revolution
2006 skrev Tarana Burke två ord sammansatta till en hashtag: #metoo. Hon hade kommit i kontakt med en 13-årig tjej som hade utsatts för sexuellt våld, och ville få henne att förstå att hon inte var ensam. Sen dess har Tarana försökt stötta utsatta, unga kvinnor genom att säga ”Du är inte ensam. Det här hände mig också”.
I oktober 2017 anklagades Hollywoodproducenten Harvey Weinstein för våldtäkt av flera kvinnor. Skådespelaren Alyssa Milano uppmanade alla att använda hashtagen #metoo för att visa hur stort problemet är. ”Om alla kvinnor som har utsatts för sexuella övergrepp eller trakasserier skrev Me too i sin statusrad skulle folk förstå hur stort problemet är”, skrev hon på Twitter. Under det första dygnet skrev 4,7 miljoner personer #metoo i 12 miljoner statusuppdateringar på Facebook.
En stor del i att #metoo har fått så stora effekter i Sverige är alla de upprop som kvinnor i olika branscher har gjort. Under hashtags som till exempel byggbranschens #sistaspikenikistan, läkarnas #utantystnadsplikt eller svenska kyrkans #vardeljus har kvinnor samlats och berättat om vad de utsatts för, och fått omvärlden att lyssna.
Chefer och kända profiler som har anklagats för trakasserier eller övergrepp har lämnat sina arbetsplatser, och många svenskar tror att metoo-kampanjen kan leda till en samhällsförändring. Enligt en mätning Novus gjorde på uppdrag av Svt tror 67 procent av männen och 72 procent av kvinnorna i Sverige att uppropen kommer att leda till en förändring.
Vad kan vi lära oss av detta? Att en hashtag kan spridas över hela världen och skapa förändring på riktigt.
Foto: IBL