10 anledningar till att Skam får oss att vilja gå om gymnasiet (hur är det ens möjligt?!)

Vi trodde det var omöjligt att en serie skulle kunna få oss att längta tillbaka till skoltiden med allt vad det innebar (läxor och tonårsproblem till exempel), men Skam får oss verkligen att vilja gå om gymnasiet en gång till. Helst i Norge. Varför? Mer

Träffa nya vänner.

I gymnasiet fanns det ju nytt folk överallt, och att lära känna nya vänner var typ lätt som en plätt. När vi får se hur jenternes vänskap i Skam växer fram vill vi inget hellre än att, för det första vara med i deras gäng, och för det andra skaffa våra egna nya vänner.
Spana in spännande människor.

Fanns det något roligare än att sitta på skolgården med sina klasskompisar och prata om alla snygga och intressanta personer som gick förbi? Man visste typ allt om de populäraste kidsen på skolan, vilket gjorde det ännu roligare att diskutera senaste snackisen om dem (och låtsas inte om som om att du inte tyckte skol-skvallret var roligt!).
Alla crusher man hade.

Att bli småförälskad i någon (som ofta gick i någon klass över en så att de inte hade någon aning om vem man var) var typ standard, och det var alltid lika pirrigt när man gick in i skolmatsalen eftersom att man kaaanske skulle springa på hen.
Hemmafesterna!

Det är bara att inse, man kommer aldrig gå på så mycket hemmafester som man gjorde i gymnasiet. Tragiskt, eftersom hemmafester äger! Och man fick alltid ringa någon kompis storasyskon som fick köpa ut det äckligaste med billigaste som fanns på Systemet (det saknar vi inte lika mycket).
Första kärleken.

Många hade nog sitt första riktiga förhållande under gymnasiet, och ni vet vad man säger – första kärleken glömmer man aldrig. Åh, vi vill också uppleva den igen! Alla känslor kändes SÅ mycket. Jobbigt ibland, men också väldigt fint.
Dramat.

Just i stunden kanske inte drama är så jäkla najs, men själva grejen är ju det. Drama med partnern, med vännerna, med föräldrarna. Eller nja. Okej, drama kanske mest är spännande när det inte rör en själv.
Kärleksproblemen.

Okej, detta är en till sådan där grej som serier typ romantiserar. Man liksom vill känna smärtan som finns där när allt inte fungerar med sin partner och gråta in i kudden för att man undrar om allt kommer bli bra igen. Men i praktiken vet man ju att det inte alls är särskilt kul. Det suger, rent ut sagt.
Sovmorgon.

Seriöst, man kommer ALDRIG mer få sovmorgon till typ halv elva på en onsdag. Det var en sådan himla lyx, och man tog den typ för givet. Minns ni att man till och med klagade när man behövde börja redan klockan nio? Nu för tiden är nio-tiden nästan lunchdags!
Studenten.

Åh, studentiden var såå rolig! Tre år är lätt värt att gå om bara för att få vara med om studenten igen. Förberedelserna, peppen, studentfesterna. Magiskt! Och om vi skulle göra om det nu hade vi garanterat haft russebuss istället för studentflak, det är så mycket coolare.
Chansen att få vara ascool.

Noora är vårt spirit animal när det kommer till coolhet, och vi skulle göra vad som helst för att få ha varit lika grymma som hon är i gymnasiet. Därför vill vi ha en andra chans, inte mer än rättvist!