Lagstiftning som skulle stoppa fejkade nakenbilder används inte

Sexism, trakasserier och kränkningar är vardagsmat för tjejer inom gamingvärlden. VeckoRevyn har pratat med tre av Sveriges största kvinnliga streamers som vittnar om att det cirkulerar fejkade nakenbilder och deepfake-porr på dem runt om på internet. Alla tre berättar att de inte har anmält dessa händelserna, eftersom de tidigare inte fått någon hjälp vid kontakt med polisen. 

Under 2018 tog rättsväsendet sikte på att visa allvaret med de här brotten genom en lagändring. Fallen som tidigare utreddes som förtal ska nu istället utredas som olaga integritetsintrång. Men såvitt juristen Ängla Eklund vet har spridningen av fejkade nakenbilder som olaga integritetsintrång aldrig prövats i domstol.

Ängla Eklunds organisation Institutet för Juridik och Internet var med och tog fram förslaget till den nya lagen. Hon menar att tillämpningen av förtal har många begränsningar. Att göra sig skyldig till förtal kan innebära att man pekar ut någon som brottslig, men det kan också innebära att man lämnar uppgifter om någon med avsikten att skada personens anseende. Därmed är brottet ofta knutet till hur andra uppfattar kvinnan, vilket Ängla Eklund inte tycker passar den här typen av brott.

– Man vill kunna driva detta framåt utan att behöva bevisa att kvinnans anseende har blivit skadat, och istället visa att det handlar om att hennes integritet har blivit kränkt.

Hon förklarar att lagen om olaga integritetsintrång är tydlig och kan tillämpas när det kommer till fejkade nakenbilder, så länge personen går att identifiera.

– Jag menar om man tar mitt ansikte och sätter på det på en annan kropp, men det framstår som att det är min kropp, då bör det kunna fångas upp av olaga integritetsintrång, säger Ängla Eklund.

Så sent som i december 2022 åtalades en man för förtal efter att ha spridit fejkade nakenbilder på unga kvinnor, skriver Sydsvenskan. Straffet för förtal är böter eller fängelse i högst två år, det sistnämnda gäller om gärningen anses vara grov. Straffet för olaga integritetsintrång är böter eller fängelse upp till två år, och för grova olaga integritetsintrång kan straffet bli mellan sex månader och upp till fyra års fängelse – alltså ett högre straff än vad man får om man blir dömd för förtal.

Sedan den nya lagen kom 2018, och fram till och med 2021, har runt 6500 anmälningar om olaga integritetsintrång gjorts. Av dessa har ungefär en procent lett till en fällande dom, enligt siffror från Brottsförebyggande rådet. Men hur många av dessa anmälningar som handlade om fejkade nakenbilder är svårt att veta, eftersom olaga integritetsintrång också kan handla om hämndporr, eller andra uppgifter som anses skada en persons integritet.

Vad känner du när du hör att många tjejer inte tycker att det är lönt att anmäla dessa typer av brott?

– Jag tycker absolut att vi kan göra mer. Det är klart att vi alla har misslyckats, hela rättssystemet har misslyckats när människorna inte känner tilltro till att man får den upprättelse man förtjänar.

Polisen om brott som sker inom gaming: ”Vi saknar kunskap”

Oavsett brottsrubricering står det klart att brotten är svåra för polisen att utreda. Sofie Hedengren, som är streamer på Twitch, kände sig inte hörd av polisen eftersom de inte ens förstod vad hon jobbade med. Det berättar hon om i första delen av vår granskning som du kan läsa här.

– När jag kom till polisen visste de inte ens vad Twitch var. Jag fick förklara vad det är jag gör, istället för att få berätta om vad det var som hade hänt mig, säger hon.

När VeckoRevyn pratar med polisen Jan Olsson, som är kriminalkommissarie och IT-brottsspecialist på polismyndigheten, säger han att det absolut finns en brist på kunskap när det kommer till den här typen av internetrelaterad brottslighet.

– Det saknas kunskap i hela rättsväsendet när det kommer till internetrelaterade brott. Tittar du på gemene polisanställd så saknas det kunskap kring det här, och den måste ju höjas till minst basnivå. Men det krävs mycket för att hänga med i den tekniska utveckling som sker, säger han. 

96 procent av alla utredningar om nätkränkningar läggs ner

Under 2015 gjorde Brottsförebyggande rådet en granskning om polisanmälda hot och kränkningar på internet. Det är den senaste undersökningen som gjorts på ämnet, och den visar att 96 procent av alla utredningar om internetrelaterade hot och kränkningar läggs ner av polis eller åklagare. Samma studie visar att den vanligaste typen av nätkränkning som flickor anmäler är att bilder har publicerats på dem på internet utan deras samtycke. Även om statistiken är flera år gammal tror Jan Olsson att det inte är särskilt mycket som förändrats sedan dess.

– Jag tror att det är ett väldigt lågt antal av dessa brotten som leder till åtal, bland annat eftersom att spridningen nästan alltid sker på utländska sidor, säger Jan Olsson. 

Några exempel på sådana hemsidor är Pornhub, som är baserad i Kanada, och Reddit som har sin bas i USA. Enligt Jan Olsson är det inte omöjligt att utreda ett brott som skett utomlands, men att det krävs många steg. Svensk polis kan inte agera i andra länder utan måste begära hjälp hos den internationella åklagarkammaren. Sedan ska de i sin tur kontakta åklagarkammaren i det landet där innehållet sprids, som i sin tur ska kontakta polisen eller företaget och begära att innehållet tas ner.

– Om det är ett företag i Sverige kan vi enkelt bara knacka på dörren, men om företaget istället är baserat utomlands blir det mycket svårare. Vi får inte agera mot företag i andra länder, vår lagstiftning gäller bara i Sverige.

Jan Olsson menar att det alltid är viktigt att anmäla ändå, eftersom svenska myndigheter behöver få reda på hur ofta brotten förekommer.

– Det är viktigt att tänka på att anmäls inte det här så finns det inte, och finns det inte kommer vi aldrig kunna lägga resurser på att minska det, säger han.

Har du blivit utsatt? Gör så här:

• Ring polisen och gör en anmälan.
• Hör av dig till plattformen och begär att de ska ta ner innehållet.
• Anmäl bilderna eller filmerna på den hemsidan innehållet finns på.

Har du blivit utsatt för sexuella trakasserier och behöver stöd?

• Brottsofferjouren: Finns tillgänglig för de som har blivit utsatt för ett brott, deras telefonnummer är 116 006.
• Storasyster: En ideell organisation som kämpar för ett samhälle fritt från sexuella hot, tvång och övergrepp som tar emot alla från 13 år oavsett könsidentitet.
• Tjejzonen: En ideell organisationen som driver en chatt för tjejer som är 10-25 år. Chatten är öppen söndagar till torsdagar klockan 20-22 och det går att vara anonym.
• Unizon: Tjejjourer som arbetar för ett jämställt samhälle. Unizon hjälper dig komma i kontakt med en jour som passar dig.

VeckoRevyn har använts sig av siffror från tabeller från Brå, som visar årlig statistik över anmälda brott och lagförda personer, i hela landet mellan åren 2018 till 2021.