Kritiken mot Camilla Läckbergs och Christina Salibas senaste satsning Hedda Care har varit enorm – men vad vill egentligen läkaren och VDn bakom vårdbolaget som alla pratar om och hur ser hon på kritiken? Vi har pratat med Sara Löfgren. Mer
Hedda Cares VD om kritiken: ”Vår vård är inte dyr”
I förra veckan meddelade deckardrottningen Camilla Läckberg och entreprenören Christina Saliba att deras gemensamma investmentbolag Invest in her har gjort sin största satsning någonsin. Det visade sig att den nya satsningen var på ett nytt vårdföretag, Hedda Care, och att Läckberg och Saliba inte bara går in som finansiärer utan också som medgrundare tillsammans med VDn och läkaren Sara Löfgren.
Med Hedda Care vill trion ge vård och förebyggande vård, med särskilt fokus på de grupper som är sämst prioriterade i vården idag, nämligen kvinnor, barn och äldre. Initiativet möttes av en hel del hejarop och grattis, men under helgen började också kritiken rulla in. Allt från priserna till namnet och hur Hedda Care påverkar svensk primärvård ifrågasattes och kommentarsfälten svämmade över.
Vi har pratat med Sara Löfgren, hjärnan och läkaren bakom Hedda Care, för att ta reda på vad hennes vision för svensk sjukvård är, hur hon ser på kritiken och hur framtiden för företaget ser ut.
Sara Löfgren, 46, är specialist i allmänmedicin och har lång erfarenhet av att starta och driva vårdcentraler och andra kliniker. Hon har också varit rådgivare till KRY och haft styrelseuppdrag inom Svenskt näringsliv.
Hon menar att idag är svårt att bedriva bra vård inom ramen för de landstingsavtal som finns.
– Vård kostar mycket pengar, det är inte gratis som många säger. Lönerna för viss vårdpersonal är faktiskt väldigt höga, och det pratar man inte så mycket om. Skattetrycket är högt, lokalerna är dyra och vårdverksamheter får inte dra av moms. Nästan hälften av landstingens totala budget går till administration, inte till att träffa patienter, säger Sara Löfgren och fortsätter:
– Vårdbolagen får mindre ersättning och högre och högre kostnader för att driva sin verksamhet. Till slut går det inte ihop, och det är farligt – man börjar tumma på kvalitén.
I augusti 2018 meddelade regeringen att landstingen fått fått tre gånger så mycket pengar jämfört med 2014 för sjukvården – men samtidigt ökar kostnaderna. Exempelvis fick landstingen 2018 betala 250 miljoner kronor för besök svenskar gjort hos nätläkare. Motsvarande siffra 2017 var 150 miljoner.
Det är uppenbart att svensk sjukvård brottas med många utmaningar och att något måste ske för att människor ska känna sig trygga och sedda i vården. Men vilken roll spelar Hedda Care egentligen i rådande svenska vårduniversum, är de en lösning på vårdproblemet?
– Ingen enstaka insats ger en helhetslösning, men alla utövare inom vård måste ta armkrok och hugga i nu. Landstinget ensam klarar inte de utmaningar vården har, det är helt uppenbart och det tror jag inte att någon säger emot.
Ser privata sjukvårdsförsäkringar som framtiden
Sara Löfgren menar att privata aktörer idag spelar en stor roll i att stötta vården genom att bedriva egna verksamheter. Hon menar också att det kommer vara nödvändigt att marknaden för vård genom privata sjukförsäkringar och privat betald vård växer.
– Hedda Care har redan idag avtal med flera försäkringsbolag som erbjuder sina kunder sjukvårdsförsäkringar, och jag tror starkt på det framåt. Många företag vill till exempel teckna det för sina anställda för att hålla medarbetarna friska och ser det som en bra förmån.
Antalet sjukvårdsförsäkringar i Sverige har ökat stadigt sedan 2000. Då hade drygt 100 000 personer en sjukvårdsförsäkring, idag har antalet sjukförsäkringar blivit sex gånger fler. Den här typen av sjukförsäkring har länge varit en omdebatterad fråga, inte minst nu när vården befinner sig i kris. Förespråkarna menar att försäkringen avlastar den offentliga vården genom att korta köerna och gör att människor får hjälp snabbare och därmed kan komma tillbaka in i arbete. Samtidigt menar kritikerna att det är orimligt att personer med gott om pengar ska kunna köpa sig före vårdkön och att de snarare belastar sjukvården. Detta eftersom många vårdgivare som erbjuder försäkringskunderna vård också har avtal med landstingen, vilket skapar två köer på samma ställe: en för personer utan och en för personer med privat sjukförsäkring.
”Det stämmer inte att läkarbristen är ett stort problem idag”
Hedda Care och Sara Löfgren använder ungefär samma argument som sjukförsäkringsförespråkarna. I flera svar på kritik på Instagram skriver de att Hedda Care avlastar sjukvården genom att personer som står i kö till den offentliga vården istället kommer till Hedda Care, utan att kosta skattebetalarna en krona. Detta i och med att vårdbolaget idag inte har ett avtal med landstinget och därför inte får skattepengar för att bedriva sin verksamhet.
Samtidigt kommer larm om att det saknas läkare och att problemet kommer bli större de kommande åren. Läkarbristen, menar många, är en av anledningarna till de långa vårdköerna. Enligt en rapport från förra året som myndigheten Vårdanalys gjort uppger hälften av alla vårdcentraler att de saknar läkare. Det handlar om ungefär 1200 – 1500 läkare, vilket utgör cirka 20 procent av den sammanlagda läkarbemanningen i primärvården.
Men Sara Löfgren menar att problemet inte är stort, och att Hedda Care inte bär något ansvar när de anställer läkare till sin verksamhet.
– Vi är ett 10-tal läkare på Hedda Care och vi påverkar inte hela läkarsverige. Läkarbristen är en politisk fråga och politikerna har det slutgiltiga ansvaret för att tillräckligt många utbildar sig och att sjukhusen är tillräckligt attraktiva som arbetsplatser.
Men ser du inte att Hedda Care har ett ansvar när ni plockar läkare som behövs i den offentliga vården till er privata verksamhet?
– Jag tror inte att det stämmer att läkarbrist är det största problemet i sjukvården idag, snarare att läkare träffar för lite patienter och istället behöver ägna sig åt administration, säger Sara Löfgren men menar samtidigt att det finns en stor läkarflykt där läkare flyttar utomlands eller blir konsulter.
– Det är en kritik mot de stora arbetsplatserna. De lyckas inte behålla läkare och samtidigt varslar man.
En annan återkommande kritik ni har fått har varit att ni säger att ni riktar er till kvinnor, barn och gamla – det vill säga samma grupp i samhället som ofta har det sämre ställt ekonomiskt. Samtidigt är er vård dyr. Hur tänker du kring det?
– Vår vård är inte dyr. Jag säger inte det för att vara oförskämd, utan det är det vården kostar. Men vi förstår självklart att inte alla har råd att komma till oss.
Men det är ju fortfarande väldigt mycket billigare inom den offentliga vården?
– Då har du inte räknat in vad vi betalar för vården genom vår skatt.
Sara Löfgren menar att HeddaCare fyller ett hål som idag finns i den offentliga vården, till exempel vård för barn med neuropsykiatrisk diagnoser och klimakterievård för kvinnor.
– Vi är ett komplement, inte en konkurrent.
Men kan du förstå kritiken priserna har fått? Kan du förstå att det sticker i ögonen på folk att bara vissa föräldrar kan betala för att deras barn ska få hjälp med en neuropsykiatrisk diagnos?
– Det är klart att vi skulle önska att alla kunde gå till Hedda Care, självklart är det jättejättetråkigt och att alla inte upplever att man får en bra vård.
Sara Löfgren lägger också till att män länge kunnat köpa privat vård, och att det är märkligt att kritiken blir så hård nu när det gäller vård för kvinnor.
– Det är viktigt att poängtera att män i decennier har fått privat vård på Sophiahemmet via sjukvårdförsäkring, men så fort någon vill öppna möjligheten för kvinnor att betala för sin vård och kan prioritera det så blir det väldigt kontroversiellt. Det är beklagligt.
Om kritiken mot namnet: ”Hedda hade tyckt att vi var modiga”
Vårdföretaget Hedda Care är döpt efter läkaren Hedda Andersson, som var verksam under mitten av 1800-talet. Hon kämpade för fattigas rätt till en trygg vård och jobbade mycket med sjuka barn och kvinnor. Många har höjt på ögonbrynen och menat att det företag som Löfgren, Läckberg och Saliba nu lanserar går tvärt emot det Hedda Andersson stod för – men det håller Löfgren inte med om.
– Vi är imponerade av Hedda Andersson och Hedda är ett modernt namn många i den yngre generationer känner igen. Hedda Andersson står för någonting fint. Vi har aldrig påstått att vi är Hedda. Vi hyllar en kvinna som slogs för att kvinnor och barn skulle få samma tillgång till vård som män.
Var namnvalet en del av en PR-strategi för att få större genomslag?
– Vi hade aldrig räknat med att det skulle bli ett så stort fokus och reaktioner på namnet.
Hur hade Hedda Andersson själv reagerat på att ni startat en privat vårdklinik i hennes namn?
– Jag tror att hon hade tyckt att vi var modiga, det måste man vara om man går ut och säger att man vill göra något i samhället bättre. Alla starka kvinnor genom historien som har vågat gå i bräschen har alltid bemötts med hård kritik och skepticisms.
Vad har du för planer framåt, kommer man till exempel kunna köpa ett kejsarsnitt och förlossningsvård hos er?
– Just förlossningsvård är ganska komplext, det gjordes ett privat alternativ med BB Sofia och det slutade inte så bra. Jag tror inte det är det första man bör flytta ut från sjukhusen, det räcker att flytta primärvården. Landstinget bedriver väldigt mycket bra vård, framförallt när man blir akut sjuk eller ska föda barn. Det man misslyckas med vården som behövs om man är till exempel förkyld eller ledsen. Den prioriteras inte, och kommer kanske aldrig kunna prioriteras.
Vad har du för vision för svensk sjukvård?
– Drömmen är att alla människor ska få tillgång till god vård och jag tror att man uppnår det genom att olika typer av vårdgivare samverkar. Den allmänna, den privatägda landstingsvården, sjukförsäkringar och den privatbetalda vården måste samarbeta tillsammans.
VeckoRevyn har sökt Camilla Läckberg och Christina Saliba för en kommentar, men de har inte funnits tillgängliga.
Camilla Läckberg har kommenterat kritiken i ett Instagraminlägg: