Medlem i Svenska kyrkan? Då ska du göra din röst hörd i kyrkovalet i september. Mer
Ja, du borde bry dig om kyrkovalet – av den här enkla anledningen!

Satsa på traditioner eller socialt arbete? Mer kultur eller stöd till nyanlända? När du röstar i kyrkovalet handlar det till stor del om värderingar, och vilket typ av samhälle du vill leva i och vad du vill att kyrkans roll ska vara.
Svenska kyrkan är nämligen mer än bara gudstjänster, bröllop och dop. Den kan vara en viktig samlingsplats för unga och äldre, ett tryggt stöd för samhällets mest utsatta grupper eller någonting att luta sig mot i svåra stunder.
Hembesök hos äldre och sjuka, samtalsgrupper för våldsutsatta kvinnor och språkcafé för nyanlända är bara några exempel på saker som kyrkan arrangerar. Insatserna sträcker sig också utanför Sveriges gränser: kyrkan samarbetar med lokala verksamheter över hela världen för att stärka mänskliga rättigheter.
Hälften av svenskarna är medlemmar i kyrkan – men få röstar
Det kan finnas många olika anledningar till varför man är medlem i Svenska kyrkan. Vissa kanske är troende, medan andra glömt att gå ur. Några kanske är med för att de tycker att just kyrkans sociala arbete är viktigt och vill att kyrkan ska fortsätta vara en slags medmänsklig kraft i samhället. Andra vill stå upp för kristna traditioner och tycker att dessa borde stärkas ännu mer.
I dag är ungefär 5,4 miljoner svenskar medlemmar i Svenska kyrkan. Men valdeltagandet är fortfarande lågt. I förra valet röstade bara 18,4 procent av de röstberättigade.
Så varför ska du bry dig? Kyrkan spelar en större roll i samhället än många tror – och genom att rösta kan du vara med och forma framtiden och samhället. Därför ska du göra din röst hörd i kyrkovalet!

När är kyrkovalet 2025?
Den 21 september är det kyrkoval, men från och med den 8 september kan du förtidsrösta.
Vem kan rösta?
Du som är 16 år eller äldre och medlem i Svenska kyrkan kan rösta i valet. Du måste ha blivit medlem en tid innan valet äger rum, kolla upp vad som gäller på Svenska kyrkans hemsida!
Hur röstar man?
Du som har rätt att rösta i valet får ett röstkort i brevlådan senast den 3 september. På det står all info du behöver för att kunna rösta. Om du vill rösta på själva valdagen den 21 september gör du det i din vallokal (vilken som gäller för just dig står på ditt röstkort!). Om du vill rösta från en annan vallokal kan du förtidsrösta – glöm då inte att ta med ditt röstkort. Och oavsett när du röstar: ta med din legitimation!
Om du inte kan ta dig till en vallokal finns det andra sätt att rösta och det kan du läsa om här.
Vilka partier kan man rösta på?
I kyrkovalet heter det inte partier utan nomineringsgrupper. Nomineringsgrupperna kan vara kopplade till riksdagspartier men behöver inte vara det – de kan också vara oberoende grupper med fokus på just kyrkliga frågor.
Vilka nomineringsgrupper du kan rösta på skiljer sig åt beroende på vilken församling du tillhör. Om du går in på Svenska kyrkans hemsida och skriver in ditt postnummer får du fram vilka som ställer upp i just den församlingen som du tillhör. Klicka dig sedan vidare för att sätta dig in i vad just de kandidaterna vill göra.

Vad betyder färgerna på valsedlarna?
I kyrkovalet röstar vi till tre saker: kyrkofullmäktige, stiftet och kyrkomötet. De två första är val på lokal och regional nivå, medan kyrkomötet är Svenska kyrkans högsta beslutande organ, typ som regeringen. Där beslutas om kyrkans gemensamma och övergripande frågor.
- Val till kyrkofullmäktige (lokala valet), använder vita valsedlar
- Val till stiftet (regionala valet), använder rosa valsedlar
- Val till kyrkomötet (nationella valet), använder gula valsedlar